Data warehouse system är något som har växt fram under 1990-talet och det har implementeras hos flera verksamheter. De källsystem som en verksamhet har kan integreras ihop med ett data warehouse system för att skapa en version av verkligheten och ta fram rapporter för beslutsunderlag. Med en version av verkligheten menas att det skapas en gemensam bild som visar hur verksamhetens dagliga arbete sker och utgör grundinformation för de framtagna analyserna från data warehouse systemet. Det blir därför väsenligt för verksamheten att de framtagna rapporterna håller en, enligt verksamheten, tillfredställande god datakvalitet. Detta leder till att datakvaliteten hos data warehouse systemet behöver hålla en tillräckligt hög kvalitetsnivå.

Examensarbetet kommer att struktureras utifrån sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planområdet. En genomgång av temana nya perspektiv, tillgänglighet, bebyggelse och rekreation utgör således den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgång och beskrivning av två analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Problemområde Vi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser.

BakgrundHumant Immunbristvirus (HIV) är en obotlig virussjukdom. Viruset försvagar och bryter ner kroppens immunförsvar. Obehandlat leder sjukdomen till Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS), då immunförsvaret är helt nedbrutet. Idag lever 30 miljoner människor världen över med sjukdomen och i Sverige finns cirka 6000 personer med HIV/AIDS. Sjukdomen behandlas livslångt med antivirala medel, som skapar förutsättning till ett längre och friskare liv.

Problemområde Vi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser.

Göteborg har ett geografiskt läge nära vattnet, vilket gör att en stor del av mänskligaaktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nära vattnet blivit allt merattraktiv för att anlägga bebyggelse för människor att bo och verka i. Det finns dockriskområden i de vattennära delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempelöversvämningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att deekonomiska motiven till utbyggnad av mänskliga verksamheter nära vattnet ökar, går dentekniska utvecklingen för att kunna fortsätta exploateringen i kustnära områden framåt, vilketgör att dilemmat kvarstår. Kanske är det inte lämpligt att uppföra bebyggelse vid älven sominte är säkrat mot översvämningar och vattennivåhöjningar.

Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hållbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan främja samverkan och organisatoriskt lärande. Detta är intressant när en hållbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras på svenska kommuner som organisation. Det är sedan länge känt att svenska kommuner präglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hållbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hållbarhetsdiskursen beskriver som nödvändig för stadsutveckling, krävs förutsättningar för samverkan över sektorsgränser. Det finns även ett behov av att skapa förutsättningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt.

Bakgrunden till detta arbete är att jag uppmärksammat att torget i Ljungbyhed har ett behov av renovering. Detta eftersom det idag i princip endast består av en dåligt asfalterad parkeringsyta och är inte ett nämnvärt tilltalande torg för övrigt att vistas på. På platsen och som inramning finns träd som med sin grönmassa och kvaliteter är väl värda att behålla. Dessvärre så är de omgivna av asfalt ända in på stammarna och med dagens kunskap vet man att träd i hårdgjorda miljöer på sikt blir försvagade. En bedömning om trädens bevarandevärde måste till stånd samt bör man utreda hur en ombyggnation av torget bäst bör utföras med hänsyn till eventuella kvarvarande träd. Syftet med mitt examensarbete är att utifrån ett Helhetsperspektiv vad gäller upplevelse, estetik och funktion för Ljungbyheds torg utarbeta en plan för vitalisering och utveckling av det trädbestånd som finns på torget idag. Utifrån detta som kärnpunkt har viktiga frågor berörts och behandlats: * Vilken status har torget idag vad gäller estetik, funktion och upplevelsevärden? * Vilka metoder finns för vitalisering av träd i stadsmiljö? * Vad kan man göra för att träden på Ljungbyheds torg skall få en bättre livsmiljö För att få svar på mina frågor genomförde jag: * Observationer över torgets användning och trädens status. * En litteraturstudie där trädens betydelse och värde undersökts, samt hur trädens tillväxt och vitalitet fungerar gentemot bra och mindre bra markförhållanden. Ståndortförbättrande åtgärder för träd i hårdgjorda ytor, såsom substratbyte med hjälp av vakuumschaktning är en annan undersökning jag gjort, liksom att undersöka hur man kan få utökat rotutrymme trots att man måste belasta ytorna nära träden.

Sammanfattning/Abstract Sammanfattning/Abstract Paulcén, Viveka och Thuvesson, Johanna (2014) Framgångsfaktorer i matematikundervisningens utvecklingsarbete - Hur skolor arbetar med att vända ett underkänt resultat i åk 3 till ett godkänt betyg på nationella proven i matematik i åk 6 (Success Factors for Developing Mathematical Education) Speciallärarprogrammet - matematikutveckling Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö Högskola Problemområde Vårt arbete undersöker hur läraren, lärmiljön, elevhälsa och skolans styrning påverkar elevens möjligheter från att vara underkänd till att nå målen i matematik. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vår undersökning var att se om vi kunde hitta mönster gällande framgångsfaktorer i matematikundervisning för elever som i åk 3 varit underkända på nationellt prov i matematik men som i åk 6 minst nådde provbetyget E. Vår frågeställning är: ?Vilka framgångsfaktorer på de tre olika nivåerna; organisation, grupp och individ, har påverkat elevernas förmåga att klara kunskapskraven?. Teoretisk ram Tidigare forskning visar att framgångsfaktorer på organisationsnivå innebär tydliga mål för skolutveckling, att kunskap är i ständig fokus och att pedagoger och skolledning utvärderar sin undervisning. Betydande framgångsfaktor på grupp- och individnivå i tidigare forskning är att eleverna har utbildade, kompetenta, engagerade, ämneskompetenta matematiklärare som är insatta i pedagogisk forskning och utgår från elevens förutsättningar och behov, i en inkluderande lärmiljö med varierad undervisning. Vårt arbete är uppbyggt kring en tolkning av systemteori (Öquist, 2003; Svedberg, 2007), vilket innebär att vi har undersökt framgångsfaktorer ur ett Helhetsperspektiv. Metod Vi har använt oss av en metodtriangulering för att samla in data till vår forskning.

Göteborg har ett geografiskt läge nära vattnet, vilket gör att en stor del av mänskligaaktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nära vattnet blivit allt merattraktiv för att anlägga bebyggelse för människor att bo och verka i. Det finns dockriskområden i de vattennära delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempelöversvämningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att deekonomiska motiven till utbyggnad av mänskliga verksamheter nära vattnet ökar, går dentekniska utvecklingen för att kunna fortsätta exploateringen i kustnära områden framåt, vilketgör att dilemmat kvarstår. Kanske är det inte lämpligt att uppföra bebyggelse vid älven sominte är säkrat mot översvämningar och vattennivåhöjningar.

Hur vet man att ett projekt är på banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nå gaternas specificerade kriterier i tid och med rätt resultat? Vilka mätpunkter behövs? Med vilka intervall ska framdriften mätas? Och hur visar projektledaren framdriften för intressenterna så att rätt åtgärder för att styra rätt kan sättas in om det är på väg att gå fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmågan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur en sund framdrift mellan gaterna i projekt kan erhållas så att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur framdriften kan kommuniceras till dess intressenter på ett framgångsrikt sätt. Följande forskningsfrågor ställdes:1. Vilka indikatorer är enligt forskning och ledande praktik lämpliga att använda för att följa framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen?2.

Värdeflödesanalys är ett verktyg inom managementkonceptet lean, en verksamhetsstrategi med rötterna i det japanska företaget Toyota. En värdeflödesanalys innebär kortfattat att identifiera och visualisera aktiviter som skapar värde eller innebär slöseri inom en process. Kartläggningen används sedan som utgångspunkt för att genomföra förbättringar ur ett Helhetsperspektiv. Lean har sedan mitten av 1990-talet blivit allt vanligare bland organisationer i västvärlden och utvecklingen har gått från tillämpning på verkstadsgolvet till att leda även administrativ verksamhet. Synen på arbetsuppgifter såväl som projekt i form av återkommande processer gör att lean kan tillämpas inom de flesta typer av verksamheter.

Denna kandidatuppsats har haft som syfte att undersöka hur två svenska researrangörer; Ving och Fritidsresor, kommunicerar och marknadsför sig genom text med fokusering mot hållbar turism. Researrangörernas tolkning och föreställning av deras hållbara arbete har granskats och ställts mot tidigare turismvetenskaplig begreppsapparat gällande hållbar turism, som uppfattas vara av komplex karaktär. Turismaktörernas uppfattningar har framställts genom två kvalitativa insamlingsmetoder, med ett fokus på den textuella kommunikationen i en diskursanalys. Materialet har insamlats från respektive besökshemsidor med inriktning på företagens hållbarhetsdiskurs.Genom ett metodologisk socialkonstruktivistisk utgångspunkt har researrangörernas språkliga textuppbyggnad studerats med avsikt att se hur språkets mening skapar en socialt konstruerad verklighet. Därmed visar undersökningen hur företagen kommunicerat hållbarhetsfenomenets huvudsakliga innehåll samt dess framställning och tolkning av detta begrepp.

Det här arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syfte att utvärdera produktionsplaneringssystemet som används på vissa av linerna vid Scania CV AB:s motorbearbetningsavdelning, även kallat DM, i Södertälje, och att bedöma systemets potential. DM består av ett gjuteri och flera bearbetningsverkstäder. Den största kunden är Scanias motormontering i Södertälje, dit leveranser sker flera gånger dagligen.DM lider generellt av långa ledtider genom produktionen, långa omställningstider och framförallt en väldig stor variation i produktmixen. För att kunna hantera detta bättre infördes under 2008 ett nytt planeringssystem på kamaxelline, och senare även på vevaxelline, vevstakeline och cylinderfoderline. Systemet bygger på cyklisk planering, där kundernas behov jämnas ut under en arbetsvecka och visualiseras i början av varje line.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintresset enligt 4:e kap. 1-2 §§ Miljöbalken och motsvarande tidigare regleringar har fungerat över tid i norra Bohuslän, genom att undersöka den faktiska bebyggelseutvecklingen 1976- 2013. Syftet är även att undersöka hur kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen ser på denna utvecklig och inför framtiden. Detta för att få en indikation om hur området skulle kunna komma vara exploaterat i framtiden. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar:Hur har bebyggelseutvecklingen skett i kustlandskapet Norra Bohuslän 1976-2013?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på denna utveckling?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på lagbestämmelserna,4 kap 1-2 § MB, inför framtiden?Utgångpunkterna som denna uppsats baseras på är olika förhållningssätt som kunnat urskiljas i den litteratur som studerats.Undersökningen i uppsatsen har byggts på två innehållsanalyser, en kvantitativ som baserats dels på kartmaterial från 1976 och 2013 och dels en kvalitativ baserat på intervjuer med utvalda kommunala tjänstemän och politiker samt från Länsstyrelsen.I den kvantitativa innehållsanalysen har hela norra Bohusläns kust- och skärgårdsområde omfattandes av ca 60 kartblad av ekonomiska kartan från 1976-1977 studerats och jämförts med fastighetskartan från 2013 för att skapa en bild av hur bebyggelseutvecklingen skett.