Avsikten med denna uppsats är att undersöka hur svenska universitet hanterar IT-säkerhet samt huruvida detta är en problemmiljö med säregna faktorer som måste tas hänsyn till. Vi utreder hur Luleå Tekniska Universitet jobbar genom samtal med ansvariga samt genomgång av dokumentation över rådande IT-projekt som väntas avslutas år 2006. Rapporten leder fram till att vi identifierar några specifika faktorer som försvårar arbetet med att analysera och ta fram ett säkert system som skall skydda den öppna verksamheten. Vidare så får läsaren en inblick i hur LTU har valt att se på säkerhet och deras vision och mål för framtiden redovisas. För att uppnå god säkerhet inom LTU så måste det finnas en förståelse mellan utvecklare och användare.

I dagens samhälle påverkas vi allt mer av bilder runt omkring oss. Trots det har bilden ett väldigt litet utrymme i skolan. Detta arbete tar upp hur pedagogens syn på bildämnet kan påverka undervisningen. Undersökningen grundar sig på intervjuer som genomförts med sex pedagoger som undervisar i bild och form. För att ge en Helhetsbild av hur verkligheten är har de intervjuade pedagogerna olika utbildningar och undervisar i olika åldrar, allt från tidigt på lågstadiet och ända upp på högskolenivå.

I detta examensarbete på kandidatnivå är huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska användning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks även de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, där åtta rekryterare från olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus på dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

I detta examensarbete på kandidatnivå är huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska användning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks även de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, där åtta rekryterare från olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus på dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

Syfte:                                 Syftet med denna uppsats är att belysa K2- och K3-regelverket och deras skillnader utifrån bankers perspektiv. Vi vill även utifrån bankers syn analysera vad K2- respektive K3-regelverken har för påverkan på redovisningars Helhetsbild kopplat till grundläggande principer.Teori:                                 I den teoretiska referensramen presenteras underlag som är till för att skapa förståelse kring vårt valda ämne. I referensramen presenteras K2- och K3-regelveken och deras skillnader, grundläggande principer rörande redovisning, intressentteorin och institutionell teori.Metod:                               Den metod som använts är kvalitativ metod med induktiv ansats. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med 4 banker.Resultat och slutsats:Studien visar att företags val av regelverk inte är en faktor som har betydelse vid bankers utlåning till företag. Bankernas bedömning vid utlåning är styrt utav uppfyllelse av deras informationsbehov.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka och analysera det arbete som Sveriges tre sto?rsta mobiloperato?rer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien a?mnar ocksa? underso?ka hur arbetet utvecklats under de tre senaste a?ren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta o?nskar vi uppna? en ba?ttre Helhetsbild och en djupare fo?rsta?else fo?r CSR, samt bidra med insikter, uppta?ckter och egna tolkningar kring a?mnet.Metod: Kvantitativ inneha?llsanalys av CSR-redovisningar. Av dessa tre studerade fo?retag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan.

KommunikationEn studie av hur attityden till kommunikationen inom ämnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan 2009                                                                Antal sidor:   41      inkl bilagor Den här studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i ämnet matematik på grundskolans senare år. För att få en Helhetsbild har vi använt oss av en kvantitativ studie där 57 elever, 14 lärare och 14 föräldrar ingick. Resultaten av enkäterna påvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bättre men att parterna också var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmärkningsvärt resultat var också att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans föräldrarna ansåg att den var det. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna ge metoder och arbetssätt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera ämnet matematik betydligt mer vilket i förlängningen förhoppningsvis skulle leda till en högre måluppfyllelse i matematik..

Uppsatsen behandlar hur verksamhetsstyrning på Nordeakontor kan ha påverkats av lågkonjunkturen 2009. För att studera detta har vi valt att göra en fallstudie på två av Nordeaskontor i Uppsala. Vi har besökt ett privat- och ett företagskontor för att se hur de kan ha påverkats av finanskrisen 2008 och den efterföljande lågkonjunkturen. För att få en bättre Helhetsbild har vi valt att utföra intervjuer av medarbetare på olika nivåer på kontoren.Teoretiska ansatsen grundar sig på hur konjunkturer i allmänhet påverkar och förändrar företagens verksamhetsstyrning samt hur dessa förändringsprocesser sker. Enligt teorin, bör företagens verksamhetsstyrning anpassa sig till sin omgivning för att kunna utforma strategier och mål, samt att den bör förändras utifrån konjunkturläget.

Medarbetarskap har fått mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. Många organisationer strävar efter att förbättra samarbetet inom och över avdelningsgränserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergått till att ta en mer aktiv roll i arbetet. Enkätundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet där medarbetarskap undersöktes utifrån F. Hällstén och S.

Goodwill är ett redovisningsbegrepp som uppkommer vid förvärv och redovisas i ett bolags balansräkning. Balansposten uppstår när ett bolag förvärvar en enhet för mer än det verkliga värdet på ett företags nettotillgångar, d.v.s. goodwill utgör ett restbelopp. Goodwillvärdet ska spegla framtida ekonomiska fördelar som skapas vid genomförandet av ett förvärv. Visar det sig i framtiden att förvärvet inte genererar de ekonomiska fördelar tvingas bolaget att redovisa en nedskrivning av goodwill som i sin tur blir en kostnad i resultaträkningen.Syftet med studien är att få en tydligare förståelse för goodwill samt granska hur bra redovisningen av begreppet är mot en individs egenintressen.

En stor del av bankernas verksamhet handlar om att tillhandahålla krediter. För att bankerna ska kunna bedöma om de ska bevilja en kredit eller ej kan en kreditbedömning upprättas. Bedömningen har som syfte att bestämma företagets återbetalningsförmåga. Själva kreditbedömningsprocessen är ett komplext område vilket påverkas av flera faktorer. Beroende på det enskilda företagets förutsättningar och den bransch som det verkar inom blir olika faktorer mer eller mindre viktiga.

Myleom är en cancersjukdom som uppkommer i benmärgen. I Sverige insjuknar ungefär 500-600 personer i myelom per år. Syftet med litteraturstudien var att med hjälp av de sex dimensionerna av smärta belysa upplevelsen av att leva med sjukdomen myelom. Studien genomfördes utifrån en teoretisk referensram. För att få en Helhetsbild av individernas upplevelser av sjukdomen redovisas resultatet utifrån sex dimensioner av smärta.

Slutsatsen på vår problemformulering är att Boverket använder sig av olika standardiserade rapporter (mallar) som säkerställer information. Rapporterna är uppföljning av: Finansiär, kostnadsbärare och kostnadsställe. Genom att rapporterna är standardiserade innebär det att som avsändare/mottagare använder/ talar samma språk. Det innebär att när informationen från rapporterna ska kommuniceras vidare (uppåt och neråt) inom organisationen, sker det på ett mer effektivt sätt. Det i sin tur underlättar för snabbare och mer välgrundade beslut.

Synen på förvaltningen har ändrats ganska kraftigt under 1900-talet och med uppkomsten av externa förvaltningsbolag började vi fundera kring vad det kunde ha för betydelse för förvaltningsprocessen. Därför blev vår problemformulering; Finns det några organisatoriska och strategiska skillnader mellan förvaltning i egen regi kontra outsourcing som kan få effekter för förvaltningen? Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur fastighetsförvaltningen påverkas av de organisatoriska och strategiska skillnader som finns mellan olika typer av fastighetsförvaltningsbolag. Vi har arbetat med ett uppdragsförvaltande bolag, ett bolag med fastighetsförvaltning i egen regi samt ett företag som står för hela processen från mark och byggande till förvaltning. Information har samlats in från relevant teori och via intervjuer med berörda företag.

En fallstudie har gjorts på innebandyföreningen Alunda IBF herrar för att besvara frågan hur målkongruens (målöverensstämmelse) skapas i idrottsföreningar. Strävandet efter målkongruens anses i litteraturen vara ett viktigt inslag för att skapa förutsättningar för en framgångsrik och konkurrenskraftig organisation. För att skapa en Helhetsbild på hur målkongruens implementeras har intervjupersonerna bestått av personer i olika nivåer inom Alunda IBF:s organisation.Denna studie visar att Alunda IBF använder de åtgärder som har identifierats i teorin som viktiga komponenter för att skapa målkongruens. Det förefaller dock som att spelarna inte uppfattar detta på samma sätt som ledningen vill. Resultat indikerar även på att en idrottsmans personliga mål är att vinna matcher vilket inte bör kontrastera idrottsföreningens målsättningar.