Som poliser kommer vi dagligen i kontakt med barn i olika situationer. Det kan vara i den brottsförebyggande verksamheten, i den repressiva verksamheten eller i den hjälpande verksamheten. Syftet med vårt arbete har varit att ta reda på vilka förstahandsåtgärder som är viktiga att vidta när barn finns med i bilden och vikten av hur vi poliser bemöter barn i dessa situationer. Information angående ämnet har vi bland annat hämtat genom lagtexter, förarbeten och olika rapporter. Vi har även samtalat med ett antal poliser/barnutredare och personal inom Rädda barnen.

Bakgrun: Övervikt hos barn kan väcka starka känslor hos föräldrarna. I mötet med barnet och familjen inom barnavårdscentralens verksamhet var det stödjande och vägledande arbetet en central uppgift för distriktssköterskor. Det kan vara svårt att samtala om barnets övervikt utan att familjen känner sig sårad. Syfte: Syftet med studien varatt beskriva hur distriktssköterskor på barnavårdscentralen upplever mötet med familjer till överviktiga barn. Metod: Sju inervjuer genomfördes med distriktssköterskor på BVC.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Bakgrund: Aspergers syndrom karaktäriseras av svårigheter med social interaktion och kommunikation, främst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer är av stor betydelse och att en hjärnskada kan vara en bakomliggande orsak. Svårigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. På grund av den låga prevalensen av AS har personal inom vård och omsorg en begränsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvårigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svårt i mötet med sjukvården.

Bakgrund:Långtidssjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa har under senaste åren ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger även ökade kostnader för samhället. Hur rehabiliteringen genomförs är av vikt för att kunna hjälpa personerna som är långtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. Därför är det viktigt att få ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som är långtidssjukskrivna > 3 månader på grund av långvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlättat för återgång till familjeliv och arbetsliv.

I denna studie undersöker vi genom konstruerandet av videoinspelade instruktioner hur eleverna i grundskolan upplever och tar till sig praktiska moment genom videoinspelade instruktioner. Studien undersöker även i vilken utsträckning eleverna anser att detta är till hjälp i deras lärande samt slöjdarbete. Den gestaltande delen utgörs av två instruktionsfilmer designade att förmedla baskunskaper kring momentet täljning, dessa är konstruerade och presenterade för två grupper av informanter. Informanterna är från olika delar av Sverige. Upplevelserna av det inspelade materialet är insamlat via observationer och enkätfrågor.

Företag är idag under stor press och de måste ständigt öka effektivitetenför att kunna konkurrera. Lean är en filosofi som påstås öka kundvärdet och minskakostnaderna. Både akademiker och företag skapar ofta egna definitioner av lean vilkethar lett till många studier inom ämnet. Studier av vinsterna från lean är också ganskavanligt men det är inte många som har studerat delarna av lean och hur de påverkarresultatet.Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad tillverkande företag uppfattar attarbetet med lean har gett för effekter. Vidare vill vi kartlägga om det går att dela inlean i olika delar samt om det är Helheten som ger de eventuella effekterna eller omdet räcker att införa enskilda delar.Metod: Utgångspunkten i denna studie är i teorin.

Syfte: Att undersöka mammors behov av kunskapsmässigt, emotionellt och socialt stöd under barnets första år samt identifiera vilka stödgivande aktörer kvinnorna upplever är viktigast.Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie. Sjuttio mammor som besökte någon av sex kommunala öppna förskolor i Uppsala läns landsting svarade på en enkät om deras behov av stöd.Resultat: Hälso- och sjukvården var den viktigaste aktören för många av mammorna som sökte informationsstöd. Studien visade att alla mammorna inte fått det kunskapsstöd de önskade. Socialt stöd och emotionellt stöd var viktigt för nästan alla mammor och många efterfrågade emotionellt stöd från hälso- och sjukvården. Mammornas behov var relaterat till deras ålder, och även i viss utsträckning utbildning och sysselsättning.Slutsats: Om BVC-sjuksköterskor och annan vårdpersonal som möter mammor med barn under ett år, ser till Helheten i deras situation genom att erbjuda såväl kunskapsstöd som emotionellt stöd kan de bidra till att skapa långsiktigt nöjda och trygga mödrar..

Mitt syfte med detta arbete är att försöka belysa den svårighet som både Jung och Buber såg för människan att finna helhet och äkthet i livet. Denna fråga är för mig högst aktuell i det samhälle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har Helheten gått förlorad vilket hotar att splittra människan. Risken är att hon alieneras till sig själv och andra människor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hållning.

Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att förklara om företag som är noterade på Stockholmsbörsen bidrar till nedskrivning av goodwill. Detta kommer att försöka förklaras utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Teoretisk referensram: Forskningsstudien utgås utifrån agentteorin, positiva redovisnings teorin och den institutionella teorin. Utifrån de valda teorierna formas hypoteser utifrån individuella, organisatoriska och miljömässiga faktorer.Metod: Forskningsstudiens är en dokumentstudie som har utgångspunkt som tillämpar en deduktiv ansats. Vidare har forskningsstudie tillämpat en kvantitativ ansats och hämtar insamlad data utifrån företag på Stockholmsbörsen.Analys: Forskningsstudiens analys använder sig av statistiska tabeller för att analysera företagens insamlade data. Här används Pearsons bivariata korrelationstest och multipla regressionsanalyser för att hitta samband mellan beroenda och oberoende variabler.Slutsats: Forskningsstudiens slutsats visar att ett fåtal hypoteser uppnår signifikantnivå.

Ett generellt problem i dagens svenska gymnasieskola är att elever ofta använder vardagliga förklaringar istället för vetenskapliga när de ska förklara naturvetenskapliga teorier och begrepp. När elever ska förklara orsaken till att biologisk evolution sker, uppkommer olika alternativa idéer, idéer som inte är förenliga med vetenskapliga förklaringar. Denna studie beskriver vilka alternativa idéer som elever ger när de skriftligt besvarar en uppgift innehållande ett evolutionsbiologiskt fenomen. De förklaringar eleverna ger på uppgiften diskuteras och utvecklas i intervjuer, för att öka kunskapen och förståelsen för vilka uppfattningar gymnasieelever har om biologisk evolution. Den vanligaste alternativa idén som framkommer när den skriftliga uppgiften löses är att evolution drivs för att ett behov finns(giraffen behöver utvecklas för att klara sig).

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Bakgrund: Det är både psykiskt och fysiskt påfrestande när en närstående drabbas av en obotlig sjukdom. Anhöriga får ta allt mer ansvar för omvårdnaden av den sjuke vilket ger vårdpersonalen uppgiften att bekräfta och stötta dem för att klara av den förändrade livssituationen.Syfte: Att belysa anhörigas behov och upplevelser relaterat till dessa behov i palliativ vård.Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökningarna utfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO vilket resulterade i elva kvalitetsgranskade artiklar.Resultat: Anhörigas behov samt upplevelser i palliativ vård beskrevs genom tre huvudkategorier vilka var information, stöd och tillgänglighet. Fem underkategorier togs fram, praktisk och medicinsk information, medicinskt och praktiskt stöd samt kommunikation. Resultatet visade att då behoven blev tillgodosedda upplevdes trygghet och delaktighet hos de anhöriga.                                                                                                         Slutsats: Inom palliativ vård är det betydelsefullt att vårdpersonalen ser till Helheten kring de anhöriga för att kunna ge dem den information och stöd som de är i behov av samt för att få en hanterbar vardag.

Stressrelaterad långtidssjukskrivning för depression, ångest och utmattningssyndrom har ökat drastiskt det senaste årtiondet i Sverige och diskussioner förs om vad som ska ingå i ett rehabiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom. Hur rehabiliteringen genomförs är av största vikt för tillfrisknande och återgång till arbete. Vad i den arbetsinriktade rehabiliteringen, som personer med utmattningssyndrom upplever som mest effektivt är därmed viktigt att ta del av. Har rehabiliteringen bidragit till upplevda förbättringar? Vad i rehabiliteringen har varit bra och vad kan göras bättre? I detta examensarbete har utgåtts från deltagarnas perspektiv och upplevelser, utan koppling till någon speciell metod.