Syftet med vår studie är att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte är att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i så fall ser ut. Fokus ligger på elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. ? Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? ? Hur genomförs uppdraget? ? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen? Det teoretiska ramverk som vi utgår ifrån i vår studie är Antonovskys KASAM-teori och systemteori.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur ?tweens? (barn i åldern 8-12 år) samt ungdomar i åldern 18-22 år väljer sina varor och vad det är som faktiskt påverkar deras val. Syftet är även att jämföra de båda målgrupperna för att kunna se vilka skillnaderna är. Metod: Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ ansats då vi har för avsikt att se till Helheten och sammanhanget i det vi undersöker och inte till problemets specifika delar. Vi vill även skaffa oss en bredare och djupare kunskap om det specifika ämnet än vad som möjliggörs genom en kvantitativ ansats.

Målet med denna kandidatexamensuppsats är att undersöka vilka metoder det finns för medborgarinflytande idag samt vilken roll, makt och vilket ansvar planeraren har i en medborgardialog. Arbetet ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka metoder finns för medborgardialog i Sverige idag och hur avspeglas demokratin i dem? Vad har planeraren för roll, makt och ansvar i en medborgardialog? Vad har planeraren för inställning till medborgaren och medborgarinflytande? Vilka möjligheter och begränsningar har planeraren vad det gäller att påverka medborgarens inflytande i planprocessen? Syftet med kandidatexamensarbetet är att öka förståelsen kring planerarens inflytande och möjligheter i planprocessen och medborgardialogen för att hen i framtiden ska kunna axla sin yrkesroll på bästa tänkbara sätt. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med tre yrkesverksamma planerare gjorts. I uppsatsen konstateras att planeraren och andra aktörers makt, roll, och attityd är avgörande för medborgardialogens utveckling, samt att förväntningar, förtroende och förståelse har stor betydelse. Arbetet visar att planeraren idag har en kommunikativ roll i medborgardialogen och ofta fungerar som samtalsledare, utan att ha någon egentlig utbildning inom området.

Abstract Titel: Sociala medier - En länk mellan producent och konsument Författare: Tero Marjamäki, Henrik Svensson Handledare: Lars Palm Examinator: Lennart Andreasson Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap,61-90p Delkurs: C-uppsats, 15p År: 2007 Syfte: Studiens syfte är att undersöka, utforska och analysera sociala medier, dess innebörd och innehåll Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt, med abduktion som slutledningsprocess. Kvalitativ metod har tillämpats i studien i form av mailintervjuer Slutsatser: Tidigt i arbetet kunde vi uppdaga att det rådde meningsskiljaktigheter vad gällde definitionen och synen på sociala medier. Vissa forskare samt några utav våra respondenter ansåg att sociala medier var någonting fult, nästan förkastligt som inte hör hemma i marknadsföringsvärlden. Medan andra forskare samt ett antal utav våra respondenter ansåg att sociala medier var en länk mellan producent och konsument,2sociala medier var arenor för samtal. Några ansåg även att sociala medier var en helt naturlig uppkomst då vanlig reklam inte längre påverkar människor i samma utsträckning som tidigare.

Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och organisationernas krav på ökad effektivitet. Svenska kommuner är icke vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer på grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en egen organisation på grund av de varierande tjänsterna som lagen kräver att kommunerna ska tillhandahålla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mål och strategier ned på varje nivå vilket medför en komplex styrning inom organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter genom strategisk ekonomistyrning.

Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och organisationernas krav på ökad effektivitet. Svenska kommuner är icke vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer på grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en egen organisation på grund av de varierande tjänsterna som lagen kräver att kommunerna ska tillhandahålla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mål och strategier ned på varje nivå vilket medför en komplex styrning inom organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter genom strategisk ekonomistyrning.

Sammanfattning Uddling, Christin (2013). Betyg i grundsärskolan belyst ur ett elevperspektiv (Grades in special schools from a student perspective). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Institution: Skolutveckling och ledarskap, Fakultet: Lärande och samhälle, Malmö högskola Nyckelord: betyg, bedömning, grundsärskolan, kunskap, lärande, utvecklingsstörning. Problemområde: Bedömning och betygsättning i grundsärskolan är ett relativt outfors-kat område och den forskning som har gjorts har i liten utsträckning fokuserat på det pedagogiska arbetet (Berthén, 2007). I stället har utmaningen med integrering samt särskoleelevers samspel med varandra studerats (ibid.). Det finns forskningsrapporter och examensarbeten som belyser bedömning och betygsättning i grundsärskolan och grundskolan, men dessa är belysta ur pedagogernas perspektiv. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elever i grundsärskolan upplever betyg och vilken betydelse betygen har, belyst ur elevernas perspektiv. Metod: I studien har jag utgått från ett kvalitativt perspektiv.

Vi skapar våra städer för att fylla behoven vi har, vi etablerar våra samhällen samtidigt. Vi lånar bitar av den generösa naturen för att bygga våra nya hem, våra städer. Vi glömmer oftast höra naturens lov, och vi fortsätter dela isär henne enligt våra behov, vår önskan, och ibland enligt vår girighet. I stället för att omfamna naturen som redan har omfamnat oss och nya våra hem, avvisar vi henne utanför vår nya gränsar vi har skapat, som vi skulle egentligen låna av henne. Och i stället för att låta staden samarbetar med naturen, omvandlas samverkan till konflikt.

Syfte: Syftet med studien var att ta del av hur ett par elever, vilka är i behov av särskilt stöd och går en del av sin skoltid i en liten undervisningsgrupp, erfar och hanterar upplevelsen av att vara inkluderade, samt hur deras lärare i den ordinarie klassen upplever och arbetar med inklude-rade elever. Önskan var att lyfta deltagarnas livsvärldar och deras upplevelser. Deras berättel-ser kopplades till styrdokument, litteratur och forskning i ämnet samt begreppen lärande och självkänsla.Teori:Som hjälp att förstå elevernas och lärarnas upplevelser av inkludering redovisas styrdoku-ment, teorier inom specialpedagogisk forskning samt annan litteratur kopplade till begreppen inkludering, lärande och självkänsla.Forskningsansats och metod:I studien valdes livsvärldsfenomenologin som ansats för att få en förståelse för deltagarnas upplevelser och en inblick i deras livsvärldar. Inom livsvärldsfenomenologin betonas lyhörd-het och respekt inför det som studeras. För att skapa sig en förståelse för människors livsvärl-dar är det viktigt inom denna ansats att som forskare vara öppen och följsam mot sakerna som de visar sig.

Organisationsledningar kan oftast bli för bundna av ekonomiska siffror vid sin styrning. För att det ekonomiska beroendet skulle kunna minska, grundades en styrmodell som kan användas för att ledningen ska kunna styra organisationen ur flera olika perspektiv. Styrmodellen kallas Balanced Score Card (BSC) och grundades i början av 1990-talet av professorn Robert Kaplan och konsulten David Norton. Styrningsmodellen BSC kan enligt förespråkare användas i olika verksamheter, däribland offentliga verksamheter.Vårt huvudsyfte är att belysa motivet för adoptering och tillämpning av BSC på SÄS. Ett annat syfte är att undersöka användningen av BSC på sjukhuset.Metoden som vi har valt att genomföra vår studie på är en fallstudie eftersom vi inom studien har koncentrerat oss på en organisation och hur den använder sig av BSC.

Miljöfrågor har på senaste tid fått stor uppmärksamhet i samhället och media vilket skapatstora debatter kring ämnet, speciellt kring vårt sätt att producera och konsumera i samhället. ISverige växer sopberget i takt med svenskarnas konsumtionsmönster. Ju fler produkter vi harråd att köpa desto fler förpackningar att återvinna, förbränna eller bara lägga på soptippen.Förpackningar har på så sätt satts i fokus där de ses som en stor källa till de rådandemiljöproblemen som samhället stångas med. Den gröna revolutionen och globaliseringen ikombination med en ökad medvetenhet hos allmänheten har lett till att fler köpare ställer kravpå företag att ta ett större samhällsansvar, såväl etiskt, socialt och ur miljösynpunkt.Syftet med studien är att ta reda på vad för inverkan miljövänliga förpackningar har på ettföretags miljöprofil och varumärke. Vi vill även försöka ta reda på hur företag börkommunicerar sin miljöprofil ut mot konsument och kund.

Det traditionella anställningssystemet som länge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmärks av fler tidsbegränsade och otrygga anställningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fått en ny innebörd.  Traditionellt sett innebar lojalitet att anställda troget stannade kvar i organisationen, men förändringarna på arbetsmarknaden har medfört att anställda istället blivit mer lojala mot sig själva. Detta innebär att anställda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istället för att vara kvar i samma organisation och hålla hårt i den anställning man har. På så vis kan organisationer idag ses som språngbrädor som anställda använder sig av för att komma vidare till nästa jobb. Denna förändring påverkar inte bara organisationerna utan får även konsekvenser på både individ och samhällsnivå.

På grund av dålig lönsamhet har många lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsområden än det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste området är agrikulturell turism eller även kallad lantgårdsturism som innebär att lantgårdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism är som verksamhet väldigt skilt från att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att många aktörer kan finna denna övergång problematisk. Våra teoretiska och empiriska fynd talar för att marknadsstrategi och kommunikation är områden där dessa aktörer ofta saknar kunskap. Därför har vi i denna uppsats valt att fokusera på hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet.Wannborga på Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstår kan beskrivas som ett tillämpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som påverkar tillämpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell använts. Den teoretiska modellen utgår ifrån att de resurser som finns tillgängliga för den offentliga sektorns verksamhet är begränsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter på ett så, för Helheten, effektivt sätt som möjligt. Då de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna.

Sammanfattningsvis kan jag utifrån mina resultat till stor del bekräfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gällande den sociala och geografiska bakgrunden för prästerskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktär och den geografiska rörligheten var begränsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den näst vanligaste. Dessa två var generellt sett större än akademisk, militär eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förändring över tid, där den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmån för både den militära, akademiska och borgerliga bakgrunden.