Syftet med uppsatsen är att undersöka individens olika dimensioner av jaget/Self-concept och dess betydelse för relationer mellan konsumenter och varumärken. Vi har valt att forma studien efter det existentiell-fenomenologiska paradigmet. Metoden är passande för att undersöka konsumenters erfarenheter av olika slag. Metoden innefattar djupintervjuer där respondenterna styr dialogen under intervjun. De teorier vi har valt att använda oss av är teorier kring relationen mellan individ och varumärke, Self-concept, referensgruppsteori, Conspicuous och Status Consumption samt varumärkesteori.

Syftet med denna uppsats är att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrån lärarens syn på utomhuspedagogik och hur denna tillämpas. Uppsatsen bygger på en elev-enkät till elever från åk 1 till åk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lärare från samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat på frågor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillämpas. Enkätens frågor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lärarnas svar överstämmer väl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lärare tycker att det är bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det är en tillgång för alla att skolan har olika sätt att lära ut. Utom-huspedagogiken hjälper eleverna fram till kunskap från teori till praktik och sammankopplar delarna till en Helhet..

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin Helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstånd (AST) förändras med åldern råder det brist på diagnostiska instrument som är specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) är en självskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvärderades i föreliggande studie med avseende på intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. Därtill utfördes en preliminär analys av resultatens stabilitet över tid.

Spårfaktorn är ett begrepp som idag används inom trafikplanering men utan att det finns en enhetlig definition. Syftet med uppsatsen har varit att definiera spårfaktorn genom att göra en begreppsanalys. Detta har gjorts genom att titta på tidigare forskning samt tidigare utredningar av spårvägsprojekt. Även pågående spårvägsprojekt i Lund och Malmö har undersökts genom intervjuer med nyckelpersoner för att få ett bättre grepp om hur begreppet används idag samt för att kunna pröva begreppet. Vårt resultat har visat att ett antal faktorer utgör kärnan för begreppet spårfaktor.

I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kanmenas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att manutvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen ochförändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten attutbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om dettaprocessinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mittarbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ettökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumenteraden lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra ochfrågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslagetgenom observation och reflektion över varandras undervisning?För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslagettillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra iklassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummetoch slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av lärares och elevers förhållningssätt till användningen av film i skolsammanhang. Texten är gjord av blivande lärare för (blivande) lärare. Därför utgår studien från en pedagogisk syn som baserar sig på konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv. Tolv respondenter på två gymnasieskolor intervjuades ? sex lärare och sex elever.

Avsikten med studien är att beskriva vilka problemområden som kan uppstå vid skillnader mellan varumärkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumärkesidentitet. Därefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem.För att genomföra våra studier har vi använt oss av en kvalitativ metod där de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju på en representant från Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer på konsumenter. Resultatet av studien har gett indikationer på att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger främst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation.

Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna både för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en Helhet.

Systemutveckling omfattar alltmer komplexa och tidskrävande uppgifter, vilket lett till större fokus på användningen av metoder och processer. Systemutvecklingsmetoder är ofta generellt beskrivna för att passa flera olika typer av verksamheter och projekt. Generaliseringen gör att metoden passar alla och ingen, vilket kan föranleda att den måste anpassas för att ge optimal hjälp och vägledning till en enskild verksamhet.Detta arbete belyser hur systemutvecklingsprocessen RUP anpassas, införs och används inom ett företag, samt vilka problem som är förenat med detta. Studien omfattas av en fallstudie som gjorts vid ett större mjukvaruutvecklingsföretag.Resultatet visar att processen inte används i sin Helhet, utan att delar valts ut och integrerats med befintlig metodik. Anpassnings- och införande arbetet har organiserats som projekt och resultatet har dokumenterats i development case.

IT-system fungerar ofta som kärnan i verksamheter idag, dessa system ska underhållas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstå vid systemförvaltningens ändringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjälp av agila metoder. För att besvara vår undersökningsfråga, Hur kan systemförvaltningens ändringshantering förbättras med agila metoder? använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte använde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess Helhet.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver. Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi. Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 ? 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som Helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga..

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur erkänt duktiga lärare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har på eleven både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mänskligt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi valt att observera tre av de lärare som medverkade i Tv-dokumentären Klass 9A på Dvd. Innan vi gjorde vår observation skaffade vi oss en utökad förförståelse genom att ta del av vad både forskning och annan relevant litteratur tar upp inom området kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lärarens yrkesroll.Resultatet av vår studie visar att det finns några saker som är viktiga för att skolan ska bli en plats där elever känner trygghet och lust till lärande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den Helhet som enligt oss, behövs för att lärarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas både kunskapsmässigt och på det personliga planet..

Syftet med undersökningen är att se vilka faktorer som kan främja barns språkutveckling och hur några pedagoger resonerar om: användandet av barns förmågor för att främja språkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av språket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan på språket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjärnhalvorna som kan främja barns språkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas språkbruk och verksamhetens utformning är viktig. Aktiviteterna och språket bör anpassas och vara på rätt nivå för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstår tillfällen då barn kan få arbeta med båda hjärnhalvorna, vilket skapar en Helhet och ett dynamiskt samarbete i hjärnan som kan främja språket.

Undersökningens huvudsyfte är få en insikt i vilka skönlitterära texter som läses på högstadiet. Lärare ifrån tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen är en stol del av svenskämnet och svensklärare har således ett stort ansvar när det gäller att välja ut adekvata texter. Därför är det intressant att ta reda på vilka texter som läses i sin Helhet på högstadiet idag. Tidigare undersökningar är främst utförda på gymnasienivå och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lärare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger långt ifrån elevernas litterära register.