Den här uppsatsen undersöker hur jämställdhet, feministisk teori/praktik och kvinnors organisering diskuteras på ledarplats. Undersökningen består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa mäter antalet artiklar under perioden 16 april ? 6 maj 2007 i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. Den kvalitativa undersökningen syftar till att närmare visa på vilket sätt de undersökta tidningarnas ledartexter förhåller sig till jämställdhet, feminism och kvinnoorganisationer.

?Viker du dig blir du uppäten? ? En intervjustudie om maskulinitet och våld skriven av Isabel Arias och Mina Andersson. Våld är ett socialt problem som regleras av det svenska rättsystemet och definieras som en gärning där någon uppsåtligen eller på grund av oaktsamhet orsakar någon annan kroppskada, smärta, lidande eller död. Både män och kvinnor faller offer för och utövar våld. Statistiskt sett är män överrepresenterade vad gäller våldsanvändning.

Avsikten med uppsatsen är att ta reda på om det skapats ett nytt radiolyssnarmönster i och med att Sveriges Radios (SR) erbjuder tjänsten on demandradio, det vill säga möjlighet att lyssna på radioprogram som redan har sänts på vanlig radio eller webbradio. John Fiske Kommunikations teorier har använts samt Walter Benjamin teorier som behandlar förändringar som sker vid reproduktion. Historiska teorier av Marshall McLuhan och Tony Schwartz har även använts.Författarnas metod består av tre delar där en jämförelse genomförts mellan olika sekundära data från SR, Radioundersökningar AB (RUAB), Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom), British Broadcasting Corporation (BBC) samt Radio Joint Audience Research Limited (RAJAR). Därefter har insamling av kvantitativa data gjorts via enkät som publicerats på SR:s hemsida samt via utskick till en referensgrupp. Författarna har gjort längre telefonintervjuer om cirka 35-45 minuter vilka spelats in och delvis transkriberats för att få in data med mer kvalitativ tyngd.

Vad är ett ?Urban building??Den första tanken som slog mig var en byggnad liknande ett komplex, med en mängd olika funktioner.Därför blev det ett självklart val för mig var byggnadens footprint skulle vara, när jag såg den "övergivna" landsplätten. Jag skulle vilja kalla den för en tom lucka kanske. Vidare tänkte jag vad detta komplex av byggnad skulle vara. För mig var det viktigt att skapa en mötesplats för människor, men med det sagt, inte ett kommersiellt centrum.

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmän uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergång från government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare välfärdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmässig stadspolitik, vilket har skapat en innehållsmässig förskjutning i planeringens grundläggande syfte och mål. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler städer på att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang är att särskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket således får konsekvenser för stadens utformning och stadsbild.Den kommunikativa planeringen förespråkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrågor. Men beroende på vilka ide?er som inkluderas respektive exkluderas från diskursen påverkas därmed vår uppfattning och förståelse av stadens attraktivitet.

Manliga sjuksköterskor är en minoritet såväl som en anomali. En allmänt utbredd föreställning existerar om behovet av ett större antal män inom vården. Vårt syfte är att studera konstruktion av maskuliniteter hos sjuksköterskor i vården. Vi vill även söka efter vilka hinder, strategier och möjligheter som finns i skärningspunkten mellan maskuliniteter och vård. Denna studie är en litteraturstudie baserad på 16 artiklar vilka söktes fram genom PubMed och CINAHL.

Bakgrund och Problem: Det har visat sig att en gemensam nämnare bland de bakomliggande orsakerna till den senaste finanskrisen var bristande intern kontroll. Det var även en av orsakerna till att en svensk bank i augusti år 2010 gick i konkurs och det kan ses som högst oväntat med tanke på de utvecklade regler, ramverk och granskningar som finns för de svenska bankerna idag. För att den interna kontrollen i ett företag ska fungera väl måste den integreras i hela verksamheten. I dagsläget finns det tecken på att det råder en lucka mellan den interna kontroll som styrelse vill uppnå och den som når fram till medarbetarna i banken.Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur de fyra svenska storbankerna arbetar med intern kontroll idag samt analysera kommunikationen och integrationen av den interna kontrollen i verksamheten. Vidare vill vi bidra till en insikt om hur intern kontroll integreras och blir en del av det dagliga arbetet i banken.Metod/Empiri: Då studien undersöker hur kommunikationen och integrationen av intern kontroll ser ut i de svenska storbankerna, ansågs en enbart kvalitativ metod med intervjuer av personer som aktivt arbetar med intern kontroll inte vara tillräckligt.

The aim of this study has been to examine, describe and analyze how masculinities can be represented and understood among boys in a Swedish primary school context. The study was conducted within a school located in a small community on the country side. Through the use of a qualitative research design we interviewed 13 boys from the fifth grade of this school, who all got to express and reason their perspectives of what it meant to them to be a boy in primary school and how that could impact their social life. For a wider understanding of the different dimensions of masculinity we used R.W. Connell's (2008) theoretical framework, hegemonic masculinity, which implies that there are multiple definitions of masculinities that are constructed in relation to each other in a hierarchical order.

Det finns tidigare forskning som visat att sexuallivet påverkats efter en stroke. Många studier kan påvisa de fysiologiska förändringarna som kan ske i samband med en stroke. I denna studie är syfte att få en djupare förståelse kring män och deras sexualitet post stroke. Deras syn på manligheten och tankar kring rehabiliteringen. Intervjustudien omfattar sju personer som alla drabbats av en stroke för mer än ett år sedan.

Sustainability work is something that is emphasized more and more. Corporate Social Responsibility, CSR, is discussed and the question of how much responsibility companies should really take is frequently in the news. Companies tend to ask themselves how much responsibility they should take. CSR is a common concept of companies environmental and social work and a concept we tend to see here and there in our modern society. CSR includes companies? social responsibilities, both in terms of carbon footprint, working conditions, social responsibility and more.

Societies are surrounded by unaware attitudes and views about what is masculine and what is feminine and this can contribute to people being raced differently. Boys and girls are shaped to think and act in different ways from an early age because of their gender. According to the curriculum in the Swedish school system, the school has an important task to prevent such perceptions young people have about sex and gender. Reading books are still a central source where students gather information in the Swedish school. Therefore, I find it interesting to examine how gender is produced in three Swedish reading books from three different periods (1950s, 1970s and 2000s) to see what similarities and differences there are between the texts and the study has been based on three questions:How are men/boys and women/girls described in the reading books based on their characteristics, interests and pursuits?How much space in the texts are represented by men/boys and by women/girls?What masculinities and femininities can be found in the texts and which ones are the most desirable?I have used a text analysis in my research to analyse the three reading books and based my theory on that gender is a social construction.

I denna studie har vi genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod undersökt tre manliga förskollärarstudenters upplevelser av att vara män inom förskollärarprogrammet med fokus på maskulinitetspositioner. Vi har genom vår studie velat ta reda på hur de manliga förskollärarstudenterna förmedlar sin maskulinitet i berättelsen om deras verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Samt vilka typer av maskulinitetspositioner som kan identifieras utifrån informanternas utsagor.De teoretiska utgångspunkterna vi utgått ifrån är R. W Connells maskuliniteter med utgångspunkt i hegemonisk maskulinitet samt relaterade maskulinitsbegrepp. Dessa har genomsyrat såväl planerande som den analys som gjordes i diskussionen till denna uppsats.

Med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag och i det faktum att mycket lite forskning bedrivits om fascismdiskursen i läroböcker, har denna studie syftat till att undersöka fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska ur ett tidsperspektiv. Frågeställningarna som legat till grund för studien har varit: Hur konstitueras fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska? samt Hur har fascismdiskursen förändrats under tidsperioden 1967-2009? För att besvara dessa frågeställningar har spanskböckernas beskrivning av Francisco Franco, hans parti och regim, francotiden samt fascismen studerats genom en diskursanalys. Undersökningsmaterialet har hämtats från 22 svenska spanskböcker utgivna 1967-2009.Studiens tillvägagångssätt har varit att fastställa ekvivalenskedjor kring vissa nodalpunkter, och genom att analysera dessa identifiera mönster i beskrivningen av fascismen. Resultatet av denna analys har visat att fascismdiskursen i spanskböckerna blir alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009, i och med att Franco och francotiden tillskrivs alltmer negativa egenskaper och en berättarröst som tar avstånd från fascismen, frankismen och diktaturen framträder allt tydligare.

Vi går Butikschefsprogrammet med inriktning mot mode och textil och har valt att utarbetaen affärsidé. Uppsatsens ämne är till viss del redan givet i och med vår utbildning,där arbetet ska ha en inriktning mot detaljhandeln.Idag befinner sig modedesigners på en tuff marknad, där konkurrensen är hård och detkan vara svårt att etablera sig på den svenska modemarknaden. Oetablerade designersefterfrågar därför en tjänst som hjälper dem med arbetet som tillkommer runt designprocessen.Marknadsföring och försäljning av deras alster anser de vara en av de svårastebitarna att själva kunna hantera.il NuovoiiiKlädkedjorna dominerar modemarknaden, men trenden går mot ett allt mer personligtmode, vilket gör att vi anser att det finns en lucka på marknaden. Därför syftar uppsatstill att undersöka om det finns en potential att starta upp en butik i Göteborg, som säljeroetablerade designers alster som bidrar till originalitet och mångfald inom modeindustrin.Den affärsidé vi har utformat grundar sig därför på att vi som ett detaljistföretagska tillhandahålla design från oetablerade designers och förmedla den till konsument. Vivill på det sättet ta vara på all den talang som finns hos Sveriges modedesignsskolor.

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.