Syftet var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos socialsekreterare och personal i skyddat boende nÀr det gÀller samverkan kring flickor som utsatts för hedersrelaterat vÄld, samt hur de ser pÄ fortsatt kontakt med slÀkt och familj. Studien Àr kvalitativ och den utgÄr ifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr meningskoncentrering har anvÀnts för att analysera resultatet. UtifrÄn frÄgestÀllningarna gjordes en intervjuguide för att besvara syftet. Dessa intervjuer var semistrukturerade och gjordes med respondenter frÄn socialtjÀnsten och skyddat boende.  Resultatet visar pÄ att socialtjÀnsten och skyddat boende tÀnker liknande nÀr det gÀller hedersrelaterat vÄld. Samverkan Àr en viktig del i arbetet med flickor utsatta för hedersproblematik.

The purpose of this study has been to explore definitions of violence performed in the name of honor, and the conditions under which the phenomenon occurs and is upheld. Furthermore, the study aimed at exploring how the Swedish expression for violence in the name of honor, ?hedersrelaterat vÄld?, is used within the Swedish media. To achieve these purposes, previous research in this matter was reviewed, as well as an analysis by means of categorizing the content of news articles from two Swedish daily newspapers. Previous research has showed that this type of violence occurs foremost within cultures upholding patriarchal structures and traditions, and women?s (non-)sexuality is looked upon as being of an utmost importance for the family?s honor.

Efter mordet pÄ Fadime Sahindal startade en debatt om hur man skulle förklara orsaken bakom mordet. Syftet med min uppsats Àr att visa hur debatten blev och vad som har hÀnt efter den. Mina frÄgestÀllningar syftar till att svara pÄ vad debatten om Fadimes död kom att handla om, och varför pressen blev intresserad av just denna hÀndelse och vad hennes död har gjort för framtiden. Denna kvalitativa litteraturstudie har sina utgÄngspunkter i Holme & Solvangs beskrivning av hur man genomför en studie som denna. Resultatet av denna undersökning visar att debatten kom att handla om kulturella skillnader och patriarkala strukturer, och att Sverige har förÀndrats gentemot hedersrelaterat vÄld.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialutredare upplever att lÀrande sker i mötet med unga flickor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att socialutredarna upplever att förutsÀttningarna för att lÀrande ska ske i mötet med klienterna Àr mycket goda. Resultatet av studien visar exempelvis att intresse, delaktighet och engagemang Àr nÄgra faktorer som bidrar till hur socialutredarna upplever att lÀrande sker i mötet..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialutredare upplever att lÀrande sker i mötet med unga flickor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att socialutredarna upplever att förutsÀttningarna för att lÀrande ska ske i mötet med klienterna Àr mycket goda. Resultatet av studien visar exempelvis att intresse, delaktighet och engagemang Àr nÄgra faktorer som bidrar till hur socialutredarna upplever att lÀrande sker i mötet..

Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka gymnasieskolans förhÄllningssÀtt till hedersrelaterat vÄld. Mina frÄgestÀllningar baserar sig pÄ om och vilken policy gymnasieskolor i Uppsala har för att förebygga och hantera hedersrelaterat vÄld. Anledningen till att jag koncentrerat min studie till gymnasieskolan beror pÄ att förbuden och trycket pÄ dessa ungdomar, speciellt pÄ flickor, ökar och hÄrdnar dÄ de nÄr gymnasialÄlder. Min intervjustudie har baserats pÄ intervjuer av rektorer och annan personal i gymnasieskolorna som var insatta i detta omrÄde. De centrala frÄgorna jag söker svar pÄ Àr:1)      Vad har de olika skolorna för policy för att förebygga hedersrelaterat vÄld?2)      Vad sÀger skolornas handlingsplan om hedersrelaterat vÄld?I dagens Sverige Àr hedersvÄldet en verklighet och behovet att arbeta mot detta problem Àr av stor vikt.

Tidigare forskning visar att hedersrelaterat förtryck och vÄld försÀtter individer i extremt utsatta positioner. Det finns Àven en komplexitet i att bekÀmpa hedersrelaterat förtryck och vÄld i moderna och sekulariserade samhÀllen som bottnar i vÀrde- och normkonflikter. Kvinnor i hedersrelaterade kontexter Àr isolerade frÄn omvÀrlden och förnekas möjligheten till att socialiseras, vilket Àr en viktig och nödvÀndig bestÄndsdel för att integreras i ett modernt, individualistiskt samhÀlle. Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka deltagare i Tjejers rÀtt i samhÀllets(TRIS) simverksamhet och studera deltagarnas upplevelser kring möjligheter att delta pÄ samhÀllets olika forum samt hur simverksamheten pÄverkar deras sjÀlvförtroende. TRIS Àr en organisation som arbetar mot hedersrelaterat förtryck och vÄld.

Föreliggande studie syftar till att, med fokus pÄ den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat vÄld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka prÀglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremÄl för hedersrelaterat vÄld och sÄledes har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning anvÀnds medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvÄldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet pÄ att de unga kvinnorna portrÀtterar kollektivet som en mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. RÀdslan för att uppfattas som oppositionell delas av mÄnga i kollektivet, dÀribland de som utfÀrdat hedersvÄldshandlingar mot respondenterna och sÄledes tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemÀrkelsen att de förtryckande och hedersvÄldshandlande individerna Àven de Àr förtryckta.

Denna studie i socialantropologi Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem Àr medlemmar i gruppen Sharaf HjÀltar och kÀmpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingÄr Àven en fÀltstudie av Sharaf HjÀltars arbete i form av förelÀsningar. Fokus ligger pÄ dessa unga killars personliga erfarenheter frÄn sin uppvÀxt i familjer prÀglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjÀltar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnÀmnda inbegriper sÄ vÀl invandrare som svenskar, tjejer som killar och nÀrstÄende/bekanta som för killarna okÀnda individer.

Studiens syfte var att undersöka hur mÀn frÄn Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat vÄld och förtryck samt att se om ett hederstÀnkande hos individer frÄn Mellanöstern förÀndras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga mÀn frÄn Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn pÄ förekomsten av hedersrelaterat vÄld och förtryck, dÀr kvinnor exempelvis ses som mindre vÀrdiga. Förekomsten av hedersrelaterat vÄld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet dÀr makt, kön, klass och etnicitet har en pÄverkande roll. NÀr familjer frÄn en hederskultur bosÀtter sig i Sverige kan ett hederstÀnkande förstÀrkas hos dem men det finns Àven möjlighet till en förÀndring dÀr hederstÀnkandet försvagas eller försvinner helt.

SocialtjÀnstens arbete med flickor i starkt patriarkala familjer har de senaste Ären blivit mycket uppmÀrksammat. Ett flertal rapporter har pÄvisat svÄrigheter i arbetet med dessa kvinnor/flickor. Syftet med studien var att undersöka i hur mÄnga fall socialsekreterare rapporterat att de kommit i kontakt med unga flickor/kvinnor i Äldern 13-20 Är som misstÀnktes vara utsatta för vÄld i hemmet. Syftet var ocksÄ att undersöka hur socialsekreterarna benÀmnde vÄldet och vad som var sÀrskiljande för ett hedersrelaterat vÄld i förhÄllande till annat vÄld i familjen. Studien byggdes pÄ en i huvudsak kvantitativ metod, dÄ jag personligen intervjuade ca 32 socialsekreterare utifrÄn ett fast frÄgeformulÀr med öppna och slutna frÄgor.

Denna uppsats undersöker debatten kring mordet pÄ Fadime Sahindal utifrÄn ett feministiskt postkolonialt angreppssÀtt. Det Àr frÀmst tre huvudfrÄgor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld i media? Beskrivs de enligt stereotypa förestÀllningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer?Den andra frÄgan Àr hur förövare av hedersrelaterat vÄld beskrivs?Den tredje och sista frÄgan Àr att se vilken/a synsÀtt pÄ hedersrelaterat vÄld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor analyserades artiklar frÄn Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen anvÀndes kritisk diskursanalys.Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strÀvade mot individuell frihet. Denna frihet Àr starkt sammankopplad med "svenskhet".

Syftet med denna studie var att undersöka hur VÀsterÄs, Surahammar och Fagersta arbetade utifrÄn sina handlingsplaner mot hedersrelaterat förtryck. FrÄgestÀllningarna som styrde studien var, vilka utgÄngspunkter anvÀnds som förklaringsmodell till hedersrelaterat vÄld, hur fortgÄr arbetet med tillÀmpningen av handlingsplanerna samt vad anser intervjupersonerna sjÀlva om effekterna av arbetet med handlingsplanerna och eventuella svÄrigheter? Detta undersöktes med hjÀlp utav en semistrukturerad intervjuguide. TvÄ personer i respektive kommun intervjuades. Samtliga intervjupersoner arbetade strategiskt med frÄgan.

Hedersrelaterat vÄld och förtryck har blivit allt mer uppmÀrksammat men dÄ frÀmst med fokus pÄ tjejer dÀr killar har hamnat i skymundan. Vi har dÀrför valt att göra en studie med syftet att fÄ en inblick i hur killar som tagit avstÄnd frÄn hedersrelaterat vÄld och förtryck beskriver heder och ?hederskultur?, samt sina egna upplevelser av och avstÄndstagande till hedersrelaterat vÄld och förtryck. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av Àr: hur förklarar killarna heder och ?hederskultur??, hur beskriver killarna att ?hederskulturen? tog sig uttryck för dem? samt hur beskriver de sitt eget avstÄndstagande till hedersrelaterat vÄld och förtryck? UtifrÄn detta syfte har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod dÀr vi intervjuat fyra killar.

Denna studie undersöker nÄgra yrkesverksamma i offentliga myndigheter (LÀnsstyrelsen, polisen, elevhÀlsan) och en frivillighetsorganisations (RÀdda Barnen) definition och förestÀllningar om "hedersrelaterat" vÄld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrÄgan" initierades Är 2002. Studien tar sin utgÄngspunkt i det intersektionella perspektivet. För att fÄ svar pÄ de yrkesverksammas definitioner och förestÀllningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehÄllsanalys tillÀmpats. De centrala fynden av studien gÄr i linje med tidigare intersektionell forskning, dÀr en framtrÀdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" Äterfinns, dÄ den förknippas och förklaras utifrÄn kulturella aspekter.