Studien belyser hedersrelaterat vÄld ur ett rÀttssociologiskt perspektiv, dÀr vi fokuserar pÄ den samhÀlliga normen kontra den rÀttsliga. VÄr övergripande forskningsfrÄga Àr skillnaderna mellan östs synsÀtt att se pÄ hedersrelaterat vÄld mot vÀsts. För att fÄ svar pÄ denna frÄga har vi anvÀnt oss av en fallstudieundersökning, den genomfördes med hjÀlp av metoderna dokumentanalys och djupintervju.De svar vi fick fram genom fallstudien visade pÄ att det finns klara skillnader mellan lagar och normer mellan öst och vÀst, detta ledde i sig till att det uppstÄr kulturkrockar.Hedersrelaterat vÄld handlar om att förtrycka kvinnan, de mÀnskliga rÀttigheterna respekteras inte. Lagstiftningen behöver effektiviseras och förstÀrka ÄtgÀrder för att garantera rÀttvisa och jÀmlikhet för kvinnor, deras ekonomiska, sociala, kulturella och politiska villkor mÄste förbÀttras för att vi ska fÄ bukt med hedersrelaterat vÄld. Resultatbilden av hur lagen och socialtjÀnsten ser ut och vad som inte fungerar, visar pÄ att det finns möjligheter till förbÀttringar, detta har bÄde utrikesministern och jÀmstÀlldhetsministern insÀtt.

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

Uppsatsen belyser hederskulturer och hedersrelaterat vÄld frÄn olika perspektiv. Den besvarar frÄgor kring hedersbegrepp som har vuxit fram i Mellanöstern, men Àven i Nordeuropa och förklarar skillnader och likheter kring dessa. Uppsatsen beskriver ocksÄ vilka konsekvenser hederskulturen fÄr för mÀnniskor i Sverige idag..

Hedersrelaterat vÄld Àr ett samhÀllsproblem i Sverige. Kvinnor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld Àr vÀldigt utsatta och saknar ofta nÄgon nÀrstÄende som hjÀlper eller stödjer dem. Att utsatta kvinnor fÄr stöd och skydd Àr essentiellt för en lyckad polisutredning. Syftet med denna studie Àr att studera hur kvinnors utsatthet beskrivs, utifrÄn det hedersrelaterade vÄldet och deras deltagande i polisutredningar gÀllande hedersrelaterat vÄld. Förhoppningen Àr att skapa ett hjÀlpande underlag, för socialtjÀnst och andra hjÀlpande instanser, nÀr dessa ska stötta kvinnor som deltar i polisutredning.

Studiens syfte var att undersöka hur mÀn frÄn Mellanöstern uppfattar hedersrelaterat vÄld och förtryck samt att se om ett hederstÀnkande hos individer frÄn Mellanöstern förÀndras efter att ha flyttat till Sverige. En kvalitativ studie har genomförts i form av fem semistrukturerade intervjuer med unga mÀn frÄn Mellanöstern. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna har en negativ syn pÄ förekomsten av hedersrelaterat vÄld och förtryck, dÀr kvinnor exempelvis ses som mindre vÀrdiga. Förekomsten av hedersrelaterat vÄld och förtryck grundar sig, utöver makt- och kulturperspektivet, i det intersektionella perspektivet dÀr makt, kön, klass och etnicitet har en pÄverkande roll. NÀr familjer frÄn en hederskultur bosÀtter sig i Sverige kan ett hederstÀnkande förstÀrkas hos dem men det finns Àven möjlighet till en förÀndring dÀr hederstÀnkandet försvagas eller försvinner helt.

BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.

Tusentals flickor och unga kvinnor mördas varje Är i hederns namn. Under de senaste Ären har begrepp som hedersmord, hedersrelaterat vÄld eller hederskultur som det Àven kallas, diskuterats mycket i svensk media. Förebyggande arbete har visat pÄ att det finns nyanser i flickornas beteenden som kan tyda pÄ hedersförtryck. NÄgot som skolan har ett ansvar att bÄde förebygga och motverka. Syftet med uppsatsen var att fÄ en djupare förstÄelse kring Àmnet hedersrelaterat vÄld och vad mÀnniskor som drabbats av det upplevt.

Syftet med studien Àr att undersöka det sociala arbetet som syftar till att förebygga hedersrelaterat vÄld och förtryck i Malmö. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex respondenter. Respondenterna representerar fyra organisationer som pÄ olika sÀtt arbetar förebyggande mot hedersrelaterat vÄld och förtryck. För att analysera vÄrt resultat har vi anvÀnt oss av tidigare forskning i Àmnet och olika teoretiska förklaringsmodeller. De teoretiska förklaringsmodellerna syftar till att tolka hedersrelaterat vÄld och förtryck, bÄde dess orsaker och uttryck.

BrÀckt vatten smakar som tÄrar ? En studie baserad pÄ upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun betrÀffande hedersrelaterat vÄld och förtryck.Syftet med studien Àr att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrÄgor. Vi vill fÄnga de olika aktörernas upplevelse och förstÄelse av fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck.Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet Àr analyserat med hjÀlp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den MÄngkulturella triaden.Resultaten visar pÄ att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna vÀljer att definiera hedersrelaterat vÄld och förtryck och att detta dels bygger pÄ att de Àr prÀglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utstrÀckning anammat ett intersektionellt tÀnkande genom vilket man förstÄr fenomenet hedersrelaterat vÄld och förtryck ur variabler sÄsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat vÄld? som en egen kategori frÄn ?vÄld i nÀra relationer?.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka hur bilder av Vi och De Andra konstrueras i kunskapsmaterial om hedersrelaterat vÄld riktat till yrkesverksamma inom skola, hÀlso- och sjukvÄrd, socialtjÀnst och rÀttsvÀsende. Vi har en poststrukturalistisk utgÄngspunkt som fokuserar pÄ hur verkligheten konstrueras genom sprÄket samt hur det finns en maktaspekt i att formulera ?kunskap?. Analysen sker utifrÄn ett postkolonialt perspektiv samt diskursanalytiska metoder. De frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn lyder:Vilka diskurser kring hedersrelaterat vÄld kan identifieras i materialet?Hur konstrueras Vi och Dom inom dessa diskurser?Studiens resultat visar bland annat att det i materialet i hög utstrÀckning Äterfinns generaliserande konstruktioner av Vi och De Andra.

Den hÀr undersökningen handlar om skolpersonals syn pÄ hedersrelaterat förtryck mot barn i Äldrarna 7-21 Är. Syftet Àr att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebÀr för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig pÄ fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer pÄ förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hÀnvisningar till tidigare forskning pÄ omrÄdet och genom teorin om universella vÀrden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat vÄld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om hedersrelaterat vÄld bör ges ett tydligare erkÀnnande i den svenska strafflagstiftningen. För att utreda uppsatsens syfte och besvara de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har den rÀttsvetenskapliga metoden anvÀnts.Hedersrelaterat vÄld Àr ett omstritt begrepp och detta har bland annat sin grund i att det finns olika förklaringsmodeller till vÄldet.Regeringen har hittills satsat stora resurser för att motverka det hedersrelaterade vÄldet. Trots dessa insatser frÄn regeringens sida Àr hedersrelaterat vÄld fortfarande ett existerande problem i vÄrt samhÀlle och kunskapsnivÄn bland de myndigheter som kommer i kontakt med personer som fallit offer för det hedersrelaterade vÄldet Àr inte bara ojÀmn, den Àr i vissa fall Àven bristfÀllig.Det hedersrelaterade vÄldet skiljer sig Ät pÄ mÄnga viktiga punkter frÄn vÄld i nÀra relationer. Det Àr viktigt att belysa dessa skillnader, framförallt för att öka kunskapen om hedersrelaterat vÄld och för att brott som begÄs med ett hedersmotiv ska kunna utredas pÄ ett mer framgÄngsrikt sÀtt. Det finns anledning att sÀrskilt uppmÀrksamma hedersrelaterat vÄld, frÀmst för att de som utsÀtts för denna typ av vÄld ska kunna fÄ adekvat skydd och stöd, berörda myndigheter ska tillÀmpa rÀtt utredningsmetod och för att domstolen ska beakta hedersmotivets försvÄrande karaktÀr vid pÄföljdsbestÀmningen.Det finns sÄvÀl fördelar som nackdelar med en sÀrreglering av hedersrelaterat vÄld.

Hedersrelaterat vÄld har inga grÀnser. Det sker inte endast i ett land, av ett folk med en specifik etnicitet, kultur eller religion. Hedersrelaterat vÄld existerar vÀrlden runt, Àven i Sverige. Mordet pÄ Fadime Sahindal fick internationell uppmÀrksamhet och folk var i chock, speciellt den svenska regeringen som lÀnge försökte förneka vÄldets existens i vÄrt avlÄnga jÀmstÀllda land. Hedersrelaterat vÄld Àr en kategori av vÄld som i de flesta fall drabbar unga kvinnor som vÀgrar att infinna sig i familjens eller slÀktens normer och regler.

Denna studie tar upp hur diskussionen kring ?hedersrelaterat? vÄld har sett ut i den offentliga debatten. Med hjÀlp av litteraturen och intervjuer har jag Àmnat undersöka hur detta vÄld ser ut och hur det har tolkats i den offentliga debatten. Efter mordet pÄ Fadime Sahindal uppstod en intensiv debatt som försökt bringa reda i vad som hade hÀnt. Mordet tolkades utifrÄn skilda stÄndpunkter, vilket medförde olika förklaringsmodeller.

Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för hedersproblematik inom ramen för socialt arbete samt hur problemet kan begripas av professionella som kan komma att stöta pÄ hedersrelaterat vÄld och förtryck i sitt yrke. Studien baserade sig pÄ en kvalitativ metod, en kunskapsöversikt som hade en hermeneutisk ansats för att försöka ökan kunskapen för hedersproblematik. Med 11 primÀrdokument urskiljde vi tre teman; kvinnans underordnade stÀllning, kultur och generation, lojalitet och makt. Resultaten visade att det finns olika sÀtt att förklara hedersrelaterat vÄld och mord, men vi fann överensstÀmmelser; att flickans oskuld mÄste vara icke ifrÄgasatt, om bara sÄ ett rykte om motsatsen förekom fanns det en direkt fara för hennes liv. Kultur var en omdiskuterad förklaring till fenomenet, dÀr resultaten visade att de kulturella normerna och synsÀtten var olika i en kultur dÀr det praktiserades heder i jÀmförelse med en kultur utan.