Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom.

Bakgrund: Politiker och forskare har börjat uppmärksamma övergrepp mot äldre på äldreboende som ett globalt problem. Studier visar att övergrepp sker internationellt som nationellt. Syfte: Denna studie syftar till att uppmärksamma övergrepp av vårdpersonal mot äldre på äldreboende, att ta reda på om det finns några faktorer som bidrar till dessa övergrepp, samt att ta reda på hur detta problem kan hanteras och helst undvikas. Metod: Två fokusgrupper deltog i studien, där ena gruppen bestod av fem undersköterskor och den andra av fem vårdbiträden. Ett snöbollsurval användes för att finna de relevanta personerna.

Äldres hälsa har förbättrats de senare åren samt har de blivit mer fysiskt aktiva. Syftet med studien var att beskriva äldres syn på förutsättningar för att bibehålla välbefinnandet efter pensioneringen. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio informanter i åldrarna 63-84 år. Det framkom i resultatet att minst en nära vän var en viktig del för att främja välbefinnandet. Interaktion med vänner och familj var också en viktig aspekt för att må bra.

Syftet med denna studie är att undersöka olika salutogenetiska aspekter för friska äldre och undersöka om dessa kan implementeras i ett preventivt arbete i yngre åldrar. Material och metod: Sökning gjordes i databasen Pubmed. Alla artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna och var relevanta för frågeställningen lästes i fulltext. Dessa blev kvalitetsgranskade och sammanfattades i en tabell. Kvalitetsbedömningen skedde med hjälp av en checklista som kan användas för bedömning av både randomiserade och icke-randomiserade kliniska studier. Resultat: Efter sökningen i Pubmed och läsning samt granskning av artiklar inkluderades 29 artiklar.

Ett flertal studier har undersökt användandet av olika typer av efterfrågan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn påvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig åt i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till måttligutvecklingsstörning och en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till måttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, när personen inte har tillgång till en specifik referent. Studien har också undersökt vokabulär hos de båda grupperna och om detta har någon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de väljer.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Antalet äldre i världen ökar och den äldre befolkningen blir allt friskare. Trots detta är det sällsynt att äldre klarar sig själva till livets slut. Då det inte är möjligt att tillgodose de äldres behov i hemmet har samhället ansvar att erbjuda plats på särskilt boende. Beroende av andra innebär inte att de äldres livskvalitet behöver reduceras och det har påvisats att ökad ålder och låg livskvalitet inte är sammankopplade med varandra. Syftet med studien var att beskriva vad livskvalitet är för äldre på särskilt boende.

Det är sjuksköterskans ansvarsområde att uppmärksamma, förebygga och behandla malnutrition. Ädelreformen, där ansvaret för äldre vårdtagare har flyttats från landstingsnivå till kommunnivå, har bland annat inneburit att tillgången till sjuksköterskor i hemsjukvården är liten i förhållande till antal vårdtagare. Detta tillsammans med låg kunskapsnivå om nutrition hos omvårdnadspersonalen om nutrition samtidigt med stor vårdtyngd, har lett till att brister i omvårdnaden inom nutrition kan fortgå en längre tid innan de uppdagas. Syftet var att undersöka sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma och åtgärda malnutrition hos äldre vårdtagare inom hemsjukvården och särskilt boende. En litteraturstudie med 20 vetenskapliga artiklar utfördes.

Äldres rädsla för att bli utsatt för brott är ett relativt outforskat område. Aktuell forskning om äldres rädsla sammanställs genom statistik för hur många äldre som känner rädsla, men det fattas ett berättande perspektiv där man lyfter fram vad de äldre har att säga om sina erfarenheter och upplevelser av rädsla för att bli utsatt för brott. Syftet för denna studie är att undersöka vad äldre personer har att säga om fenomenet rädsla för att bli utsatt för brott och ta reda på hur det ser ut och påverkar deras vardag.Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Datainsamlingen har skett genom öppna intervjuer. Resultatet visar att fenomenet äldres rädsla för att bli utsatt för brott visar sig som att vara riskanalytiskt medveten.

Bakgrund Mat- och måltidsituationen på äldreboenden är ett område som ofta diskuteras. Det är viktigt att inhämta kunskap om de äldres näringsintag, upplevelse av matsituationen och åsikter om smaken på maten för att bättre kunna möta deras behov och genomföra förbättringar på detta område.Syfte Syftet med studien var att undersöka mat och måltid på äldreboende. Fokus lades på de äldres smakupplevelse, måltidssituation samt näringsintag.Metod Dels en kvalitativ studie där halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, dels en kvantitativ studie där den kvantitativa analysen genomfördes med hjälp av Dietist XP samt bilddokumentering.Resultat Den kvalitativa analysen resulterade i två kategorier: uppfattningen om maten och upplevelsen av måltidsmiljön. Nutritionsscreeningen visade att anpassning hade gjorts för dem som hade ätproblem. Näringsintaget visade att de äldre, med vissa undantag, uppnådde det rekommenderade intaget för måltiderna.Slutsats Genom att tänka på hur maten serveras kan aptiten påverkas, vilket i sin tur kan göra att de äldre får ett bra näringsintag.

Arbetsplatsen är en arena där det finns goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Inom äldreomsorgen finns det både utmaningar och möjligheter när det gäller att förändra arbetssituationen och på så vis förbättra de anställdas hälsa. För att underlätta detta arbete kan arbetsplatsen ta hjälp av externa samarbetspartners, till exempel företagshälsovården. Syftet med studien var att ta reda på hur de anställda inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige uppfattar att samarbetet kring hälsofrämjande insatser mellan deras arbetsplats och företagshälsovården fungerar. Datainsamlingsmetoden som användes i denna studie var enkäter utdelade till alla 345 fast anställda.

Syftet med studien var att öka kunskaperna om och förståelsen för de äldre anhörigvårdarnas situation genom att låta dem berätta om sin situation ur egen synvinkel för de äldre anhörigvårdarna, 75 år eller äldre, som vårdar sin maka / make.Metoden som användes för att samla information var semistrukturerad intervju. Intervjutexterna analyserades med manifest innehållsanalys och med separat analys av de underliggande känslouttryck som framkom i intervjun.Resultatet visar att dessa äldre anhörigvårdares situation innefattar många dagliga stressorer. Deras sömn blir störd av vårdtagaren, de har aldrig en lugn stund utan de har beredskap dygnet runt, deras avlastningstid i samband med inköp är otillräcklig och skapar stress, möjligheterna till dagavlastning för egen tid är obefintlig, de blir isolerade, de är oroade därför att back-up saknas som kan ta över om deras egen hälsa sviker, färdtjänstlagen ger inget stöd för besvär som uppkommer vid normalt åldrande, de önskar en universalkontakt, så kallad hjälpkontakt för äldre vid kommunen samt saknar känslan av förståelse från kommunen om de konsekvenser det innebär att bli äldre oavsett hälsotillstånd.Slutsatsen är att det behövs mer forskning inom området för att vi skall kunna hjälpa dessa äldre anhörigvårdare till en värdigare tillvaro..

Självbestämmande och livskvalitet är starkt kopplat till varandra och självbestämmande är samtidigt en viktig kvalitetsindikator på hur äldreboendet fungerar. Syftet med studien var att lyfta fram de äldres egna tankar och upplevelser av självbestäm-mande och värde på sitt särskilda boende. I denna kvalitativa studie har elva äldre personer på fem olika äldreboenden i en medelstor stad i Sydsverige intervjuats. Data har analyserat med manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. I studien har följande fem huvudkatego-rier vuxit fram under analysens gång: Att ställas inför fullbordat faktum, Att vara till lags, Att vara beroende, Att känna uppgivenhet, Att inte värdesättas.

Fysisk aktivitet kan förebygga och minska åldersrelaterade fysiologiska och psykologiska förändringar. Effekterna av funktionell träning för äldre är dåligt studerat. I Sörmland pågår ett fallpreventionsprojekt som syftar till att halvera antalet höftfrakturer till år 2012. Studiens syfte var att undersöka om äldres balans, benstyrka och self-efficacy, en persons grad av självtillit att utföra en specifik aktivitet framgångsrikt, påverkades av att göra fem uppresningar från sittande till stående två gånger om dagen under fyra veckor. En intervention genomfördes med 23 deltagare på ett servicehus/äldreboende.

Bakgrund: Fall hos äldre är vanligt förekommande. Regelbunden balansträning krävs för att bibehålla och förbättra balansförmågan. En persons self-efficacy och utfallsförväntningar spelar roll för om träningen blir av eller inte då många äldre inte tränar på grund av att de inte tror sig få ut något av det. Nintendo Wii Fit är ett modernt sätt att träna balansförmågan på.Syfte: Syftet var att undersöka om Nintendo Wii Fit har effekt på balansförmågan, self-efficacy till balansförmågan i hemmet, utfallsförväntningar på balansförmågan av balansträningen samt fallrelaterad self-efficacy hos tre hemmaboende personer över 70 år under och efter tre veckor interventionsperiod.Metod: Experimentell single-case design A-B-A2 användes. Interventionen bestod av balansträning med Nintendo Wii Fit tre gånger i veckan under tre veckor.