Society has an obligation to offer parents support of various types, an example of such a support is ?parent support?. The purpose of this study has been to describe midwives and child health care nurses conceptions of the need for early parent support. The definition of early parent support in this study is the first two weeks after delivery. Since the 1970:ies the Swedish delivery and ?BB? care has changed in that the time in hospital care after delivery has been reduced from in average six days, till an average of two days.

Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning. Metod: Författarna gjorde en kvalitativ intervjustudie på en akutmottagning. Materialet analyserades inspirerade av Graneheim och Lundmans modell.

Bakgrund: Ätstörningar är kända sedan flera hundra år tillbaka och i Sverige finns det uppskattningsvis ca 50 000 flickor/ kvinnor i åldrarna 13-30 år som lider av någon form av ätstörning. Patienterna med ätstörning upplevs ofta som svåra att vårda av sjuksköterskorna då de kan sakna sjukdomsinsikt och motivation till att genomgå behandling. Detta försvårar utvecklandet av en god vårdrelation som ligger till grund för ett bra behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa de faktorer som har betydelse i det vårdande mötet mellan sjuksköterskan och patienten som behandlas för ätstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med Graneheim och Lundmans modell.

Bakgrund: Att vara patient på akutmottagning innebär upplevelser av oro ångest och smärta av att vara sjuk. Plötsligt blir patienten beroende av andra för att klara sina behov och omges samtidigt av okända människor i en ovan miljö. I dessa fall är en god kontakt mellan patienten och vårdpersonal mycket viktig för att patienten skall uppleva tillfredsställelse. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av besök på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ ansats.

The purpose with our essay was to examine which clients/patients get treatment for alcohol problems from either health care units or social service units. We also wanted to find out how staff in these units considers the importance of social background in the assessment of treatment. The questions we have focused are: How do the clients/patients get in contact with the units? How does staff in these units consider the importance of social background in the assessment of treatment? How is the social background like for the present clients/patients? To fulfil the purpose with our investigation and to get answers to our questions, we performed an explorative examination and applied a qualitative method in the form of a semi-structured interview with six persons. The investigation showed that clients/patients get in contact with the units by looking for treatment by themselves or by relatives and other organisations.

Idag lever ett stort antal människor med Multipel Skleros (MS) av varierande grad i Sverige. MS påverkar livskvaliteten negativt genom att personen kan få koordinationsstörningar, känselnedsättning, miktionsbesvär samt problem med gångfunktionen och den sexuella funktionen. Det finns många studier gjorda på livskvalitet hos personer med MS men dock ingen gemensam litteraturöversikt och sammanställning av dess resultat. Syftet med studien var att analysera den hälsorelaterade livskvaliteten hos personer med MS utifrån granskning och sammanställning av studier där mätinstrumentet MSQOL-54 använts. En litteraturöversikt med fem studier har genomförts där det kvantitativa mätinstrumentet MSQOL-54 använts.

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anställt personer med funktionshinder, jämfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex månader och under sex månader, samt om arbetsgivarens attityd har påverkat längden på praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anställt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anställde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansåg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anställa personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde däremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera väl utifrån alla faktorer som är viktiga på arbetsplatsen.

Bakgrund: Många personer med hypertoni träffar regelbundet en sjuksköterska och relationen mellan sjuksköterskan och personen kan gynnas på olika sätt, exempelvis genom god kommunikation. En gynnsam relation kan få positiva följder för personen med hypertoni, och underlätta för honom att genomföra livsstilförändringar. Hypertoni är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och utgör en riskfaktor för bland annat hjärt- kärlsjukdom. Livsstilsförändringar är grunden i behandlingen av högt blodtryck, men följsamheten är låg. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roller i mötet med personer som har hypertoni. Metod: En litteraturstudie av åtta artiklar har genomförts med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskans roll i mötet med personer som har hypertoni var mångfacetterad.

Aim: The aim of this study was to examine health professionals´ experiences of giving advice regarding sleep to parents of infants and to perform and evaluate an intervention in the form of introducing information about the sleep of infants.Method: The study was designed as an intervention study with a qualitative approach where data was collected from two focus groups in the form of interviews. The intervention consisted of the information material Sugen på sömn. There were five participants whom three of them participated in the second interview. The interviews were processed by content analysis.Results: Health professionals´ experience of giving advice on sleep was summarized in three themes. The experiences of giving advice in interaction with parents, health professional themselves experienced the power to influence the parents with the advice they gave, while the parents' previous experience and knowledge impacted on how the advice came into practice.

Aim: The aim of this study was to examine health professionals´ experiences of giving advice regarding sleep to parents of infants and to perform and evaluate an intervention in the form of introducing information about the sleep of infants.Method: The study was designed as an intervention study with a qualitative approach where data was collected from two focus groups in the form of interviews. The intervention consisted of the information material Sugen på sömn. There were five participants whom three of them participated in the second interview. The interviews were processed by content analysis.Results: Health professionals´ experience of giving advice on sleep was summarized in three themes. The experiences of giving advice in interaction with parents, health professional themselves experienced the power to influence the parents with the advice they gave, while the parents' previous experience and knowledge impacted on how the advice came into practice.

The aim of this quantitative study was to from a gender perspective understand and measure the mental health among young people as a sense of managing to handle situations and also how satisfied young people are with their personal qualities. The study also aims to see if there is a connection between these two ways of explaining mental health. This study takes its standpoint from a gender theory and gender stereotypes. The study was conducted as a survey with 100 young girls and boys, all of whom was students of a Swedish upper secondary school. The result of the study show that young people in general has a good sense of being able to handle situations.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

Bakgrund: Ätstörning bland tonåringar har uppmärksammats allt mer under de senaste decennierna, parallellt med att kunskapen om sjukdomen har ökat. Eftersom sjukdomen drabbar hela familjen är det viktigt att även lägga fokus på familjens upplevelser. Syfte: Studiens syfte var att beskriva familjens upplevelser kring att leva med en tonåring som drabbats av ätstörning. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie, sju vetenskapliga artiklar granskades. Med hjälp av Graneheim & Lundmans analysmetod gjordes en innehållsanalys.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och säker vård inte kan upprätthållas när riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete ingår olika omvårdnadsåtgärder såsom katetersättning, blodprovstagning och omvårdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvårdnadsåtgärder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som påverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvårdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, där ett flödesschema användes som stöd.

I Sverige har drygt en person av 800 diagnosen multipel skleros (MS). Det är en livslång sjukdom som hela tiden progredierar och ger allt svårare symtom hos den drabbade. Detta medför att många personer med MS känner en uppgivenhet och riskerar att drabbas av depression eftersom MS är svår att förutse. Detta kan inverka på individens livsvärld, lidande och välbefinnande samt den subjektiva kroppen. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med multipel skleros.