Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

Studien handlar om rekryteringsprocessens förfarande, där den huvudsakliga frågeställningen är "Hur synliggörs potentiella medarbetares kapaciteter i rekryteringsprocessen?". Studien syftar till att lyfta fram hur rekryterare bär sig åt för att synliggöra de potentiella medarbetarnas förmågor och personliga egenskaper, och hur de vet vad som är väsentligt att lyfta fram för en viss tjänst. Ytterligare fågeställningar jag har är: "Hur kan rekryteraren veta vilka egenskaper som ska belysas?", "Hur går rekryteraren till väga för att synliggöra specifika kapaciteter?" och "Kan rekryterarens personliga värderingar påverka rekryteringsförfarandet?".

Idag kan arbetsgivaren vraka och välja bland arbetssökande och när de flesta jobben inte annonseras utan fås genom kontakter. Stora företag använder sig av stora rekryteringar när de ska nyanställa personal och den här uppsatsen handlar om hur småföretagares rekryteringsprocess vid nyanställning ser ut och vilka faktorer det är i rekryteringsprocessen som leder till beslut. Goffmans dramaturgiska modell med fokus på intrycksstyrning används för att förklara den arbetssökandes beteende som sedan kan kopplas till rekryterarens reaktioner vilka leder till beslut. I uppsatsen presenteras även hur litteraturen ser ut om hur en rekryterare bör gå tillväga när hen ska nyanställa personal. En kvalitativ insamlingsmetod genom intervjuer har använts för att undersöka småföretagares subjektiva uppfattningar och agerande när de rekryterar.

Problem: Det sägs att medarbetarna hör till företagets viktigaste tillgångar och i vår bakgrund kan man läs om problematiken kring att rekrytera nya medarbetare, detta ledde oss till vår problemformulering. Problemformulering: Hur fungerar rekryteringsprocessen inom detaljhandeln och vad tittar rekryterarna på, vid urval bland kandidater till en tjänst?Syfte: Syftet med denna rapport är att få en inblick i rekryteringsprocessen inom detaljhandeln för att vi som framtida butikschefer bör ha kunskapen kring detta ämne. Viss önskan finns också om att få kunskaper och information om rekryterarnas tankebanor i processen för vårt framtida sökande av arbete.Metod: Vår rapport undersöker hur rekryterare går till väga för att gallra bland kandidaterna till en aktuell tjänst inom detaljhandeln. För att genomföra undersökningen valde vi att göra fyra stycken halvöppna intervjuer i fyra olika detaljhandelskedjor.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Syftet med denna studie var att undersöka unga idrottares upplevelser i en topprestation.Studiens frågeställningar var:·        Vilka upplevelser har unga idrottare i en topprestation?·        Upplever unga idrottare flow i en topprestation?·        Vilka faktorer ligger bakom en topprestation hos unga idrottare? Utifrån syfte och frågeställningar valdes mätinstrumentet Flow State Scale-2 (FSS-2). FSS-2 består av ett påståendeformulär som mäter den totala upplevelsen av flow samt var och en av de nio dimensionerna av flow.Kontakt togs via telefon och mail med ansvariga tränare vid idrottsgymnasier för att finna unga idrottare med ett tydligt minne av en topprestation. Undersökningsgruppen blev 51 stycken unga idrottare, män och kvinnor i åldrarna16-20 år som utövat fotboll, ishockey eller orientering på elitnivå.Litteratursökning gjordes i bibliotekskatalogen tillhörande Umeå Universitet. Den funna relevanta litteraturen och artiklarna har legat till grund för denna studies bakgrundsdel. Påståendeformuläret FSS-2 visar att undersökningspersonerna, i sin topprestation, hade en stark upplevelse av inre tillfredsställelse, tydliga mål, koncentration på uppgiften, känsla av kontroll och balans mellan skicklighet och utmaning.

Det är idag vanligt förekommande att studera på högskola och en akademisk utbildning är ofta ett krav i en platsannons. Vi har valt att studera hur mycket vikt som läggs vid utbildning, kunskaper och egenskaper vid en rekrytering inom bankbranschen och även se till hur en rekryteringsprocess genomförs. Studiens fokus ligger således på hur rekryteringsarbetet sker. Rapporten utgår ifrån frågeställningen: Hur sker rekrytering i bankbranschen? Vilka kunskaper och erfarenheter värderas och varför är det så?För att undersöka huruvida den teoretiska referensramen inom ämnet stämmer överens med verkligheten har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod.