Syfte: Att ta reda på förekomst av heteroforier och heterotropier hos hjälpsökande människor på en Vision for All-resa i Nicaragua.Metod: Efter en enkel subjektiv refraktion genomfördes covertest på både avstånd (fem meter) och nära (40 centimeter) med eventuell korrektion vid behov. 684 personer undersöktes i åldrarna 5-95 år. Eso- exo- och vertikalfori samt eso- exo- och vertikaltropi noterades liksom ortofori. Ingen mätning av deviationerna genomfördes.Resultat: 91 personer (13,3 %) hade en deviation vid avståndsfixation som framkom av covertestet. Exofori fanns hos 9,5 % och esofori hos 1,9 %.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, har en särställning i samhället när det gäller tabubelagda sjukdomar. Fortfarande finns det mycket okunskap om hiv, detta kan yttra sig som att samhället, på grund av okunskap, ställer personer med hiv utanför gemenskapen. Genom att ställas utanför gemenskapen kan personer med hiv uppleva känslor av skam inför sig själv och sin sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden för personer med hiv. Metod: En litteraturstudie av två självbiografiska böcker som analyserades med kvalitativ metod.

Stickrädsla förekommer bland personer i alla åldrar och kan i vissa fall leda till att den som är stickrädd undviker att uppsöka sjukvård, något som kan påverka personens hälsa. Eftersom blodprovstagningar, injektioner och infusioner utförs varje dag inom sjukvården finns risken att sjuksköterskan förr eller senare träffar på en vuxen person som är stickrädd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan lindra obehag hos vuxna personer med stickrädsla. Resultatet från vetenskapliga publikationer pekar på att olika lindrande omvårdnadsåtgärder finns att tillgå. Studier visar att bemötandet från vårdpersonalen och psykoterapeutiska metoder kan ha betydelse för personer som är rädda för att bli stuckna.

Äldre personer utgör en stor del av befolkningen och åldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att den äldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3 miljoner människor som är över sextio år varav 140 000 har en demensdiagnos. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sällskapsdjur kan påverka äldre personer med eller utan demenssjukdom. Genom att följa Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO där 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar inkluderades.

Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext.

Att diagnostiseras med hiv kan medföra stor chock hos den drabbade personen. De flesta kunde aldrig tro att sjukdomen skulle drabba dem. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med hiv. Litteraturstudien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Elva studier ingick i analysen som resulterade i fem kategorier: att vara känslomässigt nedbruten, att känna oro och osäkerhet inför framtiden, att känna rädsla för att bli stigmatiserad, diskriminerad och illa behandlad, att känna skuld och oro för att skada familjen samt att acceptera och få nya livsperspektiv och livsmål.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur professionella på ungdomsmottagningen resonerade och reflekterade kring utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år. Syftet bröts ner i följande tre frågeställningar; 1). Upple-ver personalen på ungdomsmottagningen några specifika dilemman i samband med utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år, och hur beskrivs i så fall dessa? 2). Är frågor som rör ungdomars kön, kultur, sexualitet och sexuella orientering av betydelse i personalens resonemang angående ut-delning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år, och i så fall på vilket sätt? 3).

I Sverige är besvär i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och många personer lever med långvarig smärta. Många patienter som har långvarig smärta vill gärna prova på alternativ till medicinering och provar därför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smärtan. Forskningen kring dessa är ofta begränsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats är att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulära smärttillstånd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla går regelbundet på massage, samt utövar någon form av avslappningsteknik.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnad i rörelsekontroll av ländryggen mellan personer med ospecifik ländryggssmärta och friska.Metod: Två sjukgymnaster bedömde hur 36 videofilmade försökspersoner (18 personer med ospecifik ländryggssmärta och 18 friska) klarade att utföra de tre testen; stående knälyft, statiskt och dynamiskt utfallssteg. Bedömarna, som var vana att bedöma rörelsekontrolltest, granskade videofilmerna och antalet icke korrekt utförda delmoment av testen antecknades på ett standardiserat protokoll. Analys av skillnader i rörelsekontroll mellan grupperna avseende antalet icke korrekt utförda delmoment beräknades med Mann-Whitney U test. För analys av skillnader mellan grupperna avseende antalet personer med helt korrekt utförda test användes Chi 2-test. Signifikansnivån sattes till p<0.05.Resultat: Ingen signifikant skillnad i rörelsekontroll mellan grupperna påvisades för antalet icke korrekt utförda delmoment för alla test sammantaget (p= 0.15) eller för de tre testen var för sig (stående knälyft p= 0.39, statiskt utfallssteg p= 0.13, dynamiskt utfallssteg p= 0.06).

Bakgrund: Personer med sjukdomen diabetes beräknas att öka och i Sverige år 2009 uppskattades 325 000 personer ha diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen kännetecknas av för hög glukoskoncentration i blodet som kan förbättras genom en hälsosam kost. Förändrade kostvanor kan vara den enda behandlingsmetoden som personer med typ 2-diabetes behöver genomföra. Kosten hjälper till att undvika blodglukossvängningar och förbättrar glukostoleransen. Livsstilsförändringen är krävande då diabetes påverkar hela människan och dennes vardag.

Olsson, R & Ståleker H. Metoder med inriktning på beteendeförändringar för personer i behov av förändrade kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng.

Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning är diagnostiserade med diabetes. Detta är en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes är dock en sjukdom som kan förebyggas med hjälp av information. När diagnosen är ett faktum kan symtomen dämpas, och här har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes är avgörande för hur väl egenvården fungerar.

En dramatisk ökning av långtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohälsa, ofta stress, har skett de senaste åren. Sedan 2005 finns diagnosen utmattningssyndrom (UMS).

 Demens innebär en sjuklig förändring i hjärnans struktur och ger svåra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivåsänkning av både intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemässiga funktioner). Musik har förmågan att framkalla starka psykiska effekter och kan användas för att läka och bearbeta en smärtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra åhöraren eftertänksam och sorgsen beroende på musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik påverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvårdnaden.

Bakgrund: Idag finns ett stort antal personer som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Dessa personer löper själva en ökad risk för att drabbas av ohälsa, bland annat riskerar de att själva hamna i missbruk samt drabbas av psykisk ohälsa. Sannolikheten är därför hög att allmänsjuksköterskor även kommer att möta denna grupp i vården, och det är då viktigt att kunna bemöta dessa personer med en förståelse för deras uppväxt.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser och konsekvenser av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar.Metod: Studien grundades på en kvalitativ studie av sex biografier för att belysa ämnet och svara an till syftet. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Personer som växte upp med missbrukande föräldrar påverkades på flera olika sätt, vilket skapade konsekvenser i vuxenlivet så som psykosociala problem, relationsproblem eller missbruksproblem. Flera utav informanterna kunde dock med hjälp av stöd gå vidare och acceptera sin uppväxt.Slutsats: Informanterna påverkades mycket av sin uppväxt senare i livet.