Sverige har under lång tid varit ett av få länder i Västeuropa där ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft väljarmässiga framgångar. Detta har numera förändrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare år skett en betydande ökning av Hatbrott med främlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns något samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begångna Hatbrott på kommunnivå. En regressionsanalys av tvärsnittsdata genomförs utifrån minsta kvadratmetoden (OLS), där resultatet visar på att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i Hatbrott.

Detta är en uppsats med syfte att analysera och motbevisa den allmänna föreställningen om att endast högerextremister och Nationalsocialister begår Hatbrott. Detta görs med hjälp av frågor som, varför existerar denna föreställning? Vilka antaganden tas i ett sådan föreställning? Vilka är motargumenten? Med hjälp av en diskursanalys, analyseras rapporteringen av ett Hatbrott från ett antal tidningsartiklar, för att på så vis kunna visa hur media osynliggör de personer som utför Hatbrott men inte definierar sig som extremister. Vidare handlar uppsatsen om ett upprätthållande av heternormativiten dels genom Hatbrott men även konstruktionen av det avvikande..

Eftersom uppmärksammandet av Hatbrott är relativt nytt i Sverige så har också väldigt lite forskning gjorts på området, särskilt inom nationalekonomin. Med min studie hade jag därför ambitionen att ta fram den första modell, anpassad efter svenska förhållanden, som förklarar förändringen i antalet Hatbrott mellan olika år och län i Sverige. Det visade sig att den modell som jag tagit fram inte i någon större utsträckning kunde förklara Hatbrotten, men istället visande den sig till viss del kunna förklara variationen i vit maktbrottslighet. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är de brott som har koppling till vit maktideologin som ligger bakom den stora ökningen av andelen anmälda Hatbrott..

Sverige har under lång tid varit ett av få länder i Västeuropa där ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft väljarmässiga framgångar. Detta har numera förändrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare år skett en betydande ökning av Hatbrott med främlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns något samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begångna Hatbrott på kommunnivå. En regressionsanalys av tvärsnittsdata genomförs utifrån minsta kvadratmetoden (OLS), där resultatet visar på att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i Hatbrott.

Normer och värderingar samverkar för att forma människorna i deras miljö. I socialisationsprocessen utvecklas identiteten som handlar om vad som är viktigt och meningsfullt. Bland de främsta identitetskällorna kan nämnas kön, sexualitet, etnicitet och samhällsklass. Medierna påverkar hur vi förstår olika samhällsfenomen och vilket förhållningssätt vi har till personer och grupper som kallas till exempel flyktingar, invandrare, funktionshindrade eller homosexuella. Hatbrott används som ett samlingsbegrepp för rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska brott.

Syftet med studien är att undersöka, belysa och analysera hur tidningen Sydsvenskan skriver omHatbrott, genom att studera alla artiklar som tidningen publicerat under rubriken Hatbrott år 2005respektive år 2010. I studien görs jämförelser mellan 2005 och 2010, för att undersöka huruvida detfinns skillnader i rapporteringen över tid. Vidare belyses teoretiska förklaringar, i form avdagordningsteorin, konstruktionism och moralisk panik, för att söka svar på varför Sydsvenskanskriver som de gör. Det är kriminologiskt relevant att undersöka hur det kommer sig attSydsvenskan skriver som de gör för att på så vis få vidare kunskap om förhållandet mellan mediaoch brott. Föreliggande studie förhåller Sydsvenskans rapportering till tidigare forskning ochstatistik.

Det primära syftet med denna mindre offerstudie är att undersöka erfarenheter och upplevelser av utsatthet för Hatbrott bland personer med afrikansk bakgrund. En del av syftet är även att undersöka deras erfarenheter och upplevelser av polisens bemötande samt få en inblick i hur polisen arbetar med och hanterar Hatbrott och mångfald. Centralt i studien är också vilka konsekvenser utsattheten och bemötandet kan medföra för individer men även större grupper och gemenskaper. Frågeställningarna som kommer att undersökas är därför: Vilka upplevelser och erfarenheter av utsatthet för Hatbrott berättar personer med afrikansk bakgrund om? Vilka upplevelser och erfarenheter av polisens bemötande berättar personer med afrikansk bakgrund om? och Vilka arbetsinsatser mot Hatbrott och mångfald berättar poliser om?Kvalitativa intervjuer har utförts med fem personer som har afrikansk bakgrund och där syftet med intervjuerna var att låta dem berätta om sina upplevelser och erfarenheter av Hatbrott.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer någon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en Hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, Västerbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar på en teoretisk utgångspunkt om att identitet är socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehållsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger på två delar, i ett första steg fokuserar den på problemformulering där problem, orsak och lösning kartläggs för att sedan i ett andra steg kartlägga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gärningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingår 246 nyhetstexter som handlar explicit om Hatbrott.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer någon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en Hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, Västerbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar på en teoretisk utgångspunkt om att identitet är socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehållsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger på två delar, i ett första steg fokuserar den på problemformulering där problem, orsak och lösning kartläggs för att sedan i ett andra steg kartlägga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gärningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingår 246 nyhetstexter som handlar explicit om Hatbrott.

AbstractMedia presents hate crimes and nationalism as phenomenon that has increased both internationally and nationally in recent years. Further media largely pair these phenomenon together. The groups mostly exposed to hate and nationalism are people of different ethnic origin and LGBTQ (lesbian, gay, bi, trans and queer) people. In Sweden's general election in 2010 a RHP-party, Sweden Democrats, made it in to Parliament. The purpose of this study was to examine how hate crimes and nationalism, in the form of the Sweden Democrats, has increased in Sweden and if there was any link between them.

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.

Denna uppsats behandlar homosexuella Hatbrottsoffer och hur homosexualitet formuleras i artiklar i två av Sveriges största tidningar med dagsutgivning: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De analyserade artiklarna är hämtade från 1 januari 2003 fram till 1 maj 2010 då analysen påbörjades. Anledningen till att urvalet hämtades från 1 januari 2003 är att Hatbrottslagen från och med då även gällde brott mot personer på grund av sexuell läggning. Uppsatsen sökte svar på hur viktigt sexualiteten är för Hatbrottsoffren och hur Hatbrottsoffrens presenteras i artiklar om Hatbrott från ovan nämnda tidningar.Uppsatsen utgår från vad som gör det perfekta mediala offret och vilka kriterier ett offer och ett brott bör uppfylla för att vara idealt för rapportering. Yvonne Jewkes (2004) och Ester Pollack (2000) har båda tittat på vad som är det perfekta brottet för att rapportera om det.

The present paper is part of a project carried on by the Swedish Section of the International Commission of Jurists. Sweden has ratified several major international human rights instruments. Most of the rights are covered by national law, and only in exception is there a discrepancy between national and international law. Such a discrepancy is found in the UN Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination, in which the State parties agree on penalizing and prohibiting the founding of and participation in racist organizations. Sweden is not complying with this statute, despite the fact that the government has ratified the convention.

Uppsatsen syftar till att applicera genusvetenskapliga problematiseringar, teorier och metoder på ett juridiskt material för att undersöka vilka aspekter som kommer till ytan. Som material används domen i ett mord med homofoba motiv där provokations- bedömningen ledde till rubriceringen dråp och en artikel av professor Per Ole Träskman som kritiserar domen som diskriminerande. Den teoretiska grunden för uppsatsen är en uppfattning av språket och gällande rätt som beroende av diskursen för förståelse vilket leder till en undersökning av utrymmet för diskussioner i den juridiska diskursen där rättighetsperspektiv, intersektionalitet och andra genusvetenskapliga perspektiv uppmärksammas. Utrymmet för diskussioner och begränsningar av den juridiska diskursen är i materialet i uppsatsen könat, beroende av diskursiva uppfattningar om rättvisa och påverkar individers möjligheter att få skydd och tolkas som minoritetsgrupp..

Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport Det förnekade hatet var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter.Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs.Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige..