Då IAS-förordningen togs i bruk för noterade koncerner inom EU ökade Harmoniseringen mellan dessa företag. På senare tid har även redovisningsreglerna för mindre företag uppmärksammats av organisationerna Bokföringsnämnden (BFN) och International Accounting Standards Board (IASB). De har sett att mindre företag oftast har andra behov vad gäller redovisningsregler. BFN arbetar därför med att ta fram samlade regelverk som avser fyra kategorier. En av kategorierna är K2 som är ett förenklingsprojekt för mindre företag.

Under lång tid tillbaka har det försökts att hitta en lämplig värderingsmetod som skalltillämpas på tillgångar och skulder för företagen. IASB reglerade att finansiella instrumentenför handel som derivatinstrument (optioner, terminer och swappar) skall värderas till verkligtvärde från anskaffningsvärde från och med 1 januari, 2005 och syftet var att verkligt värdegav relevantare information till marknaden och aktieägarna. En annan målsättning var att gånärmare mot Harmonisering av redovisningsreglerna. IFRS innebar en övergång till verkligtvärde-värdering på fler tillgångs- och skuldkategorier. IAS 39 standarden behandlarfinansiella instrument, dess redovisning och klassificering, vilket är ett exempel på enkategori som har övergått till värdering till verkligt värde.Det finns för- och motargument för båda principerna (verkligt- och anskaffningsvärde).Förespråkarna till verkligt värde menar att det är verkligt värde som ska tillämpas förvärdering av finansiella instrumenten eftersom det ger den bästa informationen till aktieägarnaoch marknaden om företagets verkliga värde.

Bakgrund och problem: IASB har utvecklat ett internationellt regelverk för att uppnå enenhetlig redovisningspraxis genom en Harmonisering av redovisningsprinciper. EU harfastställt att från och med 1 januari 2005 ska medlemsländernas noterade företag tillämpasamtliga standarder som antagits. Standarderna har fokus på marknadsorienterad redovisningoch ställer mer omfattande krav på upplysningar till aktiemarknaden. IFRS 3 Rörelseförvärvhar som målsättning att skapa mer enhetliga spelregler för redovisning av förvärv. Standardenär en av de mest diskuterade då den medför fler subjektiva inslag i redovisningen och utökadeupplysningskrav.

Uppsatsen behandlar det straffrättsliga EU-samarbetets beslutsstruktur post-Lissabon med fokus på EU:s Harmoniseringskompetens enligt art 82 och 83 funktionsfördraget. Genom Lissabonfördraget upplöstes den tidigare trepelarstrukturen och det straffrättsliga samarbetet fogades samman med det allmänna EU-samarbetet. Enligt det nu gällande regelverket har EU befogenhet att vidta åtgärder bland annat för att säkerställa ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna på det straffrättsliga området (art 82.1) och för att harmonisera medlemsstaternas straffrättsliga lagstiftning (art 82.2 och 83). Harmoniseringskompetensen omfattar fastställande av minimidirektiv avseende specifikt angivna delar av det straffrättsliga förfarandet (art 82.2) och avseende brottsrekvisit och påföljder inom specifikt angivna områden med särskilt allvarlig brottslighet som har ett gränsöverskridande inslag (art 83.1). Därtill får EU genom den så kallade annexkompetensen fastställa minimiregler om brottsrekvisit och påföljder på områden som redan omfattas av Harmoniseringsåtgärder om detta är nödvändigt för att säkerställa att unionens politik på det harmoniserade området ska kunna genomföras effektivt (art 83.2).

Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21.I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen.

Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om Harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.

Den 1 januari 2005 trädde en ny redovisningsstandard ikraft som gäller inom EU för alla noterade bolag. De nya reglerna är influerade av den anglosaxiska redovisningstraditionen och har rättvisande bild som ett övergripande rättesnöre. För ett kontinentalt land som Sverige innebär detta en utmaning då landet varit präglat av ett mer legalistiskt synsätt företrätt av försiktighetsprincipen. Det nya synsättet öppnar för friare och mer subjektiva bedömningar och använder sig i större utsträckning av marknadsvärderingar. Förändringen har effekter på kvaliteten i redovisningen.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

Europaparlamentet och rådets direktiv 2006/43/EG syftar bland annat till en långtgående, men inte fullständig, Harmonisering av de minimiregler som styr den lagstadgade revisionen inom EU. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet 78/660/EG artikel 51 framhåller att medlemsstaterna har rätt att befria små och medelstora bolag från revision. Delbetänkande SOU 2008:32 angående revisionspliktens avskaffande offentliggjordas den 3 mars 2008. Sammanfattningsvis innehåller delbetänkandet SOU 2008:32 en rad förändringar och genom dessa förändringar kommer problematiken med bankers syn på den reviderade årsredovisningen att ställas på sin spets. Detta då utredningen föreslår att knappt fyra procent av Sveriges 280 000 aktiebolag skall fortsättningsvis omfattas av den lagstadgade revisionsplikten.

Från och med 1 januari 2005 skall börsnoterade svenska bolag använda det internationella regelverket IAS/IFRS. Denna uppsats behandlar valutakursdifferenser för utländska dotterbolag när ett noterat svenskt moderbolag skall upprätta en koncernredovisning. Före 2005 tillämpade svenska noterade bolag RR 8 (Redovisning av effekter av ändrade valutakurser) men skall idag tillämpa IAS 21 (effekterna av ändrade valutakurser). Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur svenska moderbolag, med utländska dotterbolag, påverkats av det nya regelverket och hur de skall tillämpa IAS 21.I teorin beskrivs vissa grundläggande redovisningsbegrepp som behövs för att förstå ämnet. Vidare beskrivs RR 8 och IAS 21 i detalj då dessa regelverk ligger som grund för uppsatsen.

Bakgrund och Problem: Redovisningen världen över har i huvidsak förgrenats i två redovisningstraditioner, anglosaxisk och kontinental. I och med ökad globalisering har behovet av Harmonisering ökat varför alla noterad företag inom EU idag måste tillämpa IFRS. En stor skillnad gentemot de gamla regelveret är hänförligt till IFRS 3 Business Combinations och goodwill. Intresse finns därmed att undersöka huruvida länder tillhörande den anglosaxiska respektive kontinentala redovisningstraditionen identifierar olika stor andel immateriella tillgångar vid företagsförvärv.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns skillnader i redovisningen av goodwill enligt IFRS 3 Business Combinations mellan länder som historiskt sett anses ha tillhört den kontinentala traditionen respektive den anglosaxiska traditionen. Vidare är syftet att undersöka ifall det finns andra företagsspecifika attribut som påverkar redovisningen av goodwill vid företagsförvärv och ifall dessa kan tänkas påverka studiens utfall.Metod: Studien antog en kvantitativ ansats där sekundärdata i form av årsredovisningar låg som grund.

Bakgrund och problem: De stora företagens förutsättningar har i alltför stor omfattningpåverkat det nuvarande regelverket, vilket blivit allt mer komplicerat. För att minska denadministrativa bördan detta medför har BFN påbörjat arbetet med att ta fram samladeregelverk för företag av olika slag och storlek vilket benämns K-projekten. I juni 2008publicerades BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre företag (K2) vilket är frivilligt atttillämpa från den 31 december 2008. K2 medför både förenklingar och begränsningar, och detfinns skäl för alla mindre företag att enskilt överväga om de ska välja att tillämpa detallmänna rådet. Med anledning av detta har vi ställt oss två frågor; Vilka effekter får K2:sregelverk på mindre företags årsredovisningar? Medför K2 några skillnader eller är detallmänna rådet redan praxis hos mindre företag?Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur tillämpningen av K2-reglerna kommeratt påverka mindre företags årsredovisningar.

Bakgrund: Av tradition har det funnits två redovisningsmodeller i de industrialiseradeländerna, den anglosaxiska respektive den kontinentala. USA är ett exempel på ett landdär man tillämpat den anglosaxiska modellen medan man i Sverige sedan länge hartillämpat den kontinentala. Under senare år har den anglosaxiska redovisningsmodellenkommit att dominera över den kontinentala. Sedan januari 2005 gäller inom EU ett nyttregelverk som svenska noterade koncernbolag har att följa, vilket är framtaget av IASB.Detta har medfört tämligen stora förändringar i redovisningsarbetet. I USA harmotsvarande regelverk framtaget av FASB tillämpats sedan 2002, vilket bidragit till attman där har större erfarenhet av de nya bestämmelserna och kunnat få fram en merinarbetad praxis bland företagen.

Bakgrund och problem: EU Kommissionen har under flera år arbetat med att förenkla och harmonisera redovisningsreglerna för små och medelstora företag. En harmoniserad redovisning är dock inte oproblematisk och forskning inom ämnet av framförallt Nobes & Parker (2006), presenterar en rad orsaker till skillnader i länders redovisningssystem som hindrar Harmonisering. Vidare har tidigare studier av bland annat Durocher m.fl. (2007), Sutton (1984), Saemann (1999), Hill, Shelton & Stevens (2002), Watts & Zimmerman (1978), undersökt vilka intressentgrupper som är med och påverkar i processen att upprätta redovisningsstandarder. Exempelvis kan nämnas paradoxen att användare, vilkas behov den finansiella redovisningens ska uppfylla, inte är särskilt aktiva i processen.

Syftet med studien är att undersöka BFNs uttalande att K3 är ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket är i förhållande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie där vi klassificerar redovisningsregelverken utifrån ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts på regelverkens klassificeringar av tillgångar, skulder samt omsättnings- och anläggningstillgångar. Undersökningen är relevant då de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare där en bedömning av varje enskild bestämmelse görs huruvida den är regel- eller principbaserad och där omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sätts i relation till andra regelverk.