Syfte: Att belysa konsekvenser ur ett koncernperspektiv vid tillämpning av kostnadsmetoden, jämfört med dagens marknadsmetod, för bestämning av hyresnivåer mellan statliga fastighetsförvaltare och statliga hyresgäster. Metod: En teoretisk referensram har tagits fram för att kunna appliceras på empirin. Således har en deduktiv ansats använts. Undersökningsmetoden bygger på både kvantitativ data från intern- och externredovisning liksom kvalitativ data, som tagits fram genom dokumentstudier och intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Modellen som används har två distinkta delar.

The aim of our master thesis is to study the way valuation of real estate is conducted by real estate companies. Furthermore we want to identify the factors that affect the relevance and reliability of the valuation. The reason for this is the introduction of IFRS, in 2005, and the application of the IAS 40 rules stating that real estate are to be recognized at fair value on the balance sheet. To do this we have performed a case study on 10 Swedish real estate compa-nies listed on the Stockholm stock exchange, OMX, Large Cap and Mid Cap list to see how the share value has performed in relation to the reported net asset value since 2005 and how they value their collection of properties. We also studied the assumptions made by real estate company analysts.

På senare år har diskussionen om välfärdens villkor blivit alltmer uppmärksammad. Det har bland annat handlat om vilka institutioner som egentligen skapar välfärd. Därför har den offentliga sektorn varit ett uppmärksammat föremål för debatt. Under 1990-talet har de ekonomiska förutsättningarna för den offentliga sektorn försämrats och förväntningar har ställts på effektivisering och förbättring . Nya tillvägagångssätt för organisation, ekonomistyrning, redovisning och finansiell bedömning har införts inom skilda delar av den offentliga sektorn för att hantera ett växande omvandlingstryck .Den offentliga sektorn ställs nu också inför en befolkningsförändring.

Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt.

Redovisning är en viktig informationskälla för investerare i deras beslut om att köpa, sälja och behålla aktier. Det är således av vikt att denna information är tillförlitlig. För att skydda investerare bildades 2003 ?Panelen för övervakning av finansiell rapportering?, vilken sedan dess verkat som ett privat organ för redovisningstillsyn av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Under 2006 beslutades att Panelen skulle läggas ned.

En ökad konvergering av världens ekonomiska marknader har skapat ett behov av internationellt standardiserade redovisningsregler. Sedan 1973 har ett organiserat arbete med att ta fram och implementera ett sådant regelsystem utförts av International Reporting Standards Committe (IASC) och sedan 2001 av International Reporting Standards Committee (IASB). Detta arbete har intensifierats i takt med en ökad globaliseringsprocess.Den första januari 2005 infördes detta regelsystem i EU, och därmed även i Sverige. För företag i Sverige förändrades i och med detta bland annat de regler vilka behandlar värdering och redovisning av goodwill.Standardens hanteringen av goodwill har kritiserats från flera håll. Dessutom har IASBs arbete med att utveckla och implementera dessa standarder rörande goodwill kritiserats.

Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent.Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas.

Redovisningsrådet har tagit fram en ny rekommendation RR 29, Ersättningar till anställda. RR 29 har sitt ursprung i den internationella standarden IAS 19, Employee Benefits, vilken ges ut av IASB. RR 29 behandlar alla sorters ersättningar till anställda och har ingen tidigare motsvarighet inom svensk redovisning. Pensioner är ett av de viktigaste områdena som tas upp i RR 29. I uppsatsen studeras främst tillkomstprocessen av en redovisningsrekommendation.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ?Hur arbetar lärarna för att utveckla eleverna till säkra talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?? Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor.Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt.

Bakgrund: Antalet kunskapsintensiva företag har under de senaste åren ökat. Tillgångarna i dessa företag består, till största del, av dess humankapital som motsvaras av anställdas kompetens, utbildning och färdigheter. Det finns idag många olika mätmetoder, men inga standarder som talar om hur humankapital skall redovisas i företagens årsredovisningar.Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka, analysera och sedan beskriva hur företagen väljer att redovisa sitt humankapital och varför man väljer just detta tillvägagångssätt. Vi vill även identifiera om det har skett några väsentliga förändringar i företagets sätt att redovisa humankapital under en begränsad period.    Avgränsningar: Uppsatsen har avgränsats till att studera utvecklingen av redovisning av humankapital under en femårsperiod. Metod: Uppsatsen har genomförts genom den kvalitativa metoden och där fallstudien används som undersökningsdesign. Med varje företag har en kvalitativ intervju genomförts vilka därmed utgör primärdata.

Revision innebär att ett företags redovisning och förvaltning granskas. Revisionsarbetet och revisorns roll förändras och utvecklas ständigt. Revisorer har existerande lagar och normer till hjälp för att genomföra revision i ett företag. Revisionen gör att den finansiella informationen kan anses som trovärdigt. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad företagen förväntar sig av en revision och vad som är en revision enligt revisorns syn.

Purpose: The aim of the thesis is to identify principles of valuation and to reach a solution for how Statens järnvägar can present their leased railroad vehicles in the future.Methodology: The authors have done a case study through a qualitative approach. Interviews have been done with Statens järnvägar, Näringsdepartementet and Riksrevisionen. Annual reports from Banverket and Luftfartsverket have been studied.Theoretical perspectives: The regulations that rule the authorities are a base for the study.Earlier researches done within the subject are presented in this section.Empirical foundation: The empirical foundation of this study consists of primary- and secondary data. The primary data is collected from the interviews that have been done, whilst the secondary data is composed of annual reports, regulations and various other documents.Conclusions: The authors have come to the conclusion that the method of valuation that Statens järnvägar choose, depends a lot on the vehicles hypothetical future. It is difficult to say that only one of the methods would be the correct one..

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet.

Ny kunskap är idag en förutsättning för moderna organisationers utveckling och framgång. Nya medarbetare är ett viktigt tillskott till organisationer och kompetens anses ha så stort värde att vissa organisationer skulle vilja ha en inventering av organisationens kompetens som tillgång i sin redovisning. Syftet för denna explorativa studie har varit att undersökta om, och i så fall hur, kunskapsöverföring sker vid introduktion av nya medarbetare. Medarbetare på olika nivåer i tre olika organisationer har intervjuats och materialet har sedan bearbetats med tematisk induktiv analys. Resultatet visar att delar av kunskapsöverföringen fungerade bra och kontroll samt system för detta fanns.