Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lärarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idéer och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var också då som rätten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton år gammal, samma år som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och håller föredrag om utilitarismen.

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lärarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idéer och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var också då som rätten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton år gammal, samma år som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och håller föredrag om utilitarismen.

Denna studie analyserar disciplinärenden på Uppsala högre allmänna läroverk mellan 1895 och 1927. Syftet med undersökningen är att studera hur ett kollegium förmedlar sina strukturerande praktiker genom disciplinering för att därigenom urskilja de ideal som rådde på läroverket. De disciplinärenden som återfunnits i kollegiets protokoll har i samtliga fall rört möjligheten till förvisning från läroverket, vilket innebär att läroverkskollegiet fått resonera för sin ståndpunkt i de olika förseelserna. Utifrån Bourdieus teoretiska begreppsvärld undersöks kollegiets strukturerande praktiker och dispositioner, samt hur kollegiet förhöll sig till lärjungars sociala strategier. Källmaterialet har undersökts både kvalitativt och kvantitativt.

I ett samhälle med ökad globalisering blir regler angående den internationella privat- och processrätten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka går att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel är lagvalsfrihet. Det finns dock bestämmelser i konventionen som inskränker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler är ett exempel på detta och är även uppsatsens huvudämne.

Sverige genomförde två stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den så kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre än hälften och syftet var att varje kommun skulle kunna bära sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillräckligt stort. Kommunerna i Halland var även de iolika grad involverade i kommunreformen och inställningen till denna varierade mellankommunerna. Det är då intressant att undersöka vilka skälen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhället och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanläggningarna samt att se om dethar skett en förändring över tid mellan förändringarna.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat från den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas inställning..

AbstractVäxjö University, School of Social SciencesBachelor thesisTitle: Ansvaret för skolan ? en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektivAuthor: Hanna JanssonSupervisor: Conny JohannessonThe aim of the study is to investigate which ideas that dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991.The study asks two questions: What ideas have dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991? and Why did the responsibility of the Swedish school change in 1991? In order to answer these questions an idea analysis were used. Three ideal types concerning democracy, effectivity and professionalism were used in analysing official governmental documents. The conclusion is that all three ideal types dominated the debate concerning the responsibility distribution, but in different degrees, and they can also explain why a new responsibility distribution came up in 1991..

Uppsatsen behandlar målaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgångspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de främsta belgiska konstnärerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen är att Sager-Nelson var mycket starkt påverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i någon större utsträckning var influerad av belgiska symbolister..

Julia Rolandsdotter, Idéer om samhälle och individ: Abortdebatten under 1960- och 1970-tal med inriktning på realpolitik och ideologi, Uppsala Universitet: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, HT 2013.This essay aims to investigate and scrutinize the debate surrounding abortion during the years of 1964 and 1974 respectively. By analyzing elements of different opinions in the debate from daily press, a wide range of aspects concerning the issues of free abortion have been distinguishable. This analysis shows that the abortion debate was, to a high degree, a question of Realpolitik and ideology whereas the differences over time have been visible rather than the differences between parties of varying opinion. By applying the theories of Ian Hacking concerning the effects of categorization, ideas surrounding people and society among others, have been highlighted in the debate. In 1964 we see ideas about the woman as motherly or a victim and the society as defective or exposed among other factors.

Arbetet behandlar den svenska parlamentarismens upprinnelse, utveckling, framsteg,kodifiering samt enligt min uppfattning begynnande deklination från sin ursprungligaidealmodell. En naturlig startpunkt anser jag därför vara 1809-års RF som föregicksav revolten och statskuppen mot Gustav den IV Adolf samt dess envälde.Representationsreformen år 1866 markerade ytterligare det förlegade svenskapolitiska ståndssamhället genom inrättandet av en tvåkammarriksdag. Sverige ansesha varit det parlamentariska systemet troget allt sedan den Edénska ministärenstillträde år 1917, trots att parlamentarismens kodifiering inte sker förrän i 1974-årsRF. Regeringsformen från år 1974 utgör en viktig brytpunkt ur många aspekter. Delsföregås den av den politiskt viktiga partiella författningsreformen år 1969, somavvecklar tvåkammarsystemet och inför enkammarriksdagen samt ett proportionelltvalsystem.

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjeførbund i syfte att skapa enkel, intressant och lättförståelig miljöinformation för barn som är på semester i de Norskafjällen. Information bestående av en 12-sidig målarbok med miljövännerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjälpsamma lämmlar. Tillsammans lär de sig hur man sorterar sopor. I tillägg finns en frågesport med elva frågor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer är gjorda efter samma manér, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck.

Uppsatsen behandlar målaren Olof Sager-Nelsons relation till den belgiska symbolismen. Med utgångspunkt i ett antal analyser, av verk skapade i Belgien somrarna 1894 och 1895, diskuteras kopplingar mellan Olof Sager-Nelson och de främsta belgiska konstnärerna och författarna inom den symbolistiska rörelsen. Slutsatsen är att Sager-Nelson var mycket starkt påverkad av Georges Rodenbach, och dennes roman Bruges-la-Morte, men att han i övrigt inte i någon större utsträckning var influerad av belgiska symbolister..

I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av så kallade intresseledamöter. När AD prövar ett mål om etnisk diskriminering har domstolen en så kallad allmän sammansättning. I en allmän sammansättning deltar tre ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gånger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta när det gäller rättegångsprocessen vid tvistemål.

Problem: That the stakeholder?s expectations don´t answer to what auditors can and may do have been a problem for several years. This problem was defined for the first time by Liggio at 1974. Since 1974 there have been several researches about the expectation gap for auditors.Purpose: The purpose of our study is to research what the audit effort in HQ Bank means for the expectation gap.Theory: The theories in our study discuss the audit profession, the definition of the expectation gap, how trust develops between individuals, the regulations that the authorities discuss and a review of earlier researches in this subject.Method: We have done a qualitative study in which we interviewed approved auditors at PwC and Convensia in addition we interviewed the chief lawyer at the Swedish financial supervisory authority to answer our purpose.Conclusions: The conclusion of our study is that the expectation gap exists between the auditors and the stakeholders. Another conclusion is that the incidents in HQ Bank have influenced the expectation gap in a negative direction, to reduce the expectation gap we suggest that adjustments of the regulations must be done and that the auditors themselves must inform their stakeholders what auditors can and may do..

Abstract Our intent with this study was to find out what changes have been made during the last 30 years in the way that the media reports from certain events. We choose to study the world of football and specially the Swedish national team and it?s relationship to the Swedish television medium in the World Cup of 1974 and the World Cup of 2006. The study mainly focuses on the differences in commentary and in the production from both of the championships. We used Keith Selby and Ron Cowdery?s book How to study television and Mats Ekström and Lars-Åke Larsson?s book Metoder i kommunikationsvetenskap as tools to analyze the games we watched. The result showed that there?s been a lot of changes media wise between the two championships.

Denna reflekterande text innehåller teorier och arbetsmetoder jag använt mig av för att kunna skriva en ironisk sångtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo.Texten beskriver bakgrunden och mina mål samt förklarar begrepp och teorier som använts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (Hägg, 1998) (Hägg, 2002) och ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974).Vidare presenteras problem som uppstått under arbetets gång och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges även kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en ironisk sångtext, att få en musikkompositör att förstå min vision utan att jag har kunskaper inom musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gått tillväga under modellering, animering och postproduktion.Texten avslutas med en diskussion där jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gång och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen är att ironi skapas med hjälp av att författaren lämnar ledtrådar i texten, känslan av konflikt kan skapas med hjälp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation är en av nycklarna till att delge utomstående en vision..