I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. Vårt syfte har varit att ta reda på om lärarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlärnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir då styrande för vilka kriterier eleverna använder för att bedöma sina egna kunskaper men också hur de uppfattar lärarens bedömning. Läraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlärningsorienterad syn med läroprocessen i fokus räcker det inte enbart med en undervisning som är formativt inriktad.

Det övergripande syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har också undersökt om lä-rarna dokumenterar detta arbete för att få en tydligare bild av elevers kunskaper och i så fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes på en skola där de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. På skolan intervjuade vi tre lärare vilka undervisar i år 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lärarna att de tog hänsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

Naturläkemedel är ett område som väcker stort intresse idag och allt fler individer väljer att ta hand om sina åkommor på egen hand. Modern forskning visar på interaktioner mellan naturläkemedel och konventionella läkemedel. Eftersom naturläkemedel under lång tid uteslutande har använts i egenvårdssyfte har patienters användning av dessa produkter skett i stor utsträckning utan medverkan från den vanliga hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors inställning till och kunskaper om naturläkemedel. Studien är av kvalitativ design och är baserad på sex intervjuer med sjuksköterskor verksamma vid två ortopediska vårdavdelningar i Södra Sverige.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sämre. För att vända trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förändra undervisningen och förbättra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. Utifrån användandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper består av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Bakgrund:Både läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) samt skollagen beskriver elevers rättigheter att uppnå sina kunskapsmål. Vi har valt att skriva om hur elevers kunskaper bedöms i skolan samt hur och när dessa bedömningar görs. Vi har också undersökt hur specialpedagogers/speciallärares kompetenser tillvaratas samt sätts in om det visar att läraren har misstankar om att en elev inte når kunskapsmålen.Syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka hur skolorna kunskapsbedömer elever och hur stödet sätts in om behov finns. De frågeställningar vi kommer utgå ifrån för att ta reda på detta är på vilket sätt görs kunskapsbedömningar? och anpassas klassrumsmiljön för elever med behov av stöd?Metod:I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med en kombination av enkäter samt intervjuer.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur man som lärare kan hjälpa elever att nå god läsförståelse, med fokus på att göra inferenser, samt att ta reda på vilka kunskaper elever behöver för att kunna göra inferenser. Studien har gjorts i form av en Learning Study.Med Learning study som metod urskiljer man en förmåga eller kunskap man vill att eleverna ska utveckla och söker sedan reda på de kritiska aspekter som finns inom lärandeområdet. En process följer, där man testar elevernas befintliga kunskaper och ett lektionsupplägg planeras, genomförs och analyseras. En eller flera nya lektioner planeras, genomförs, analyseras och revideras. Ett eftertest i någon form görs för att pröva elevernas kunskaper efter lektionstillfällena.Studien genomfördes i en åk 3 och resulterade i följande: De kritiska aspekterna består av ett antal förmågor, så som att sammanfatta text, god ordförståelse och att kunna göra sig inre bilder av det lästa.

Syftet med studien är att beskriva hur ett antal lärare upplever, resonerar kring, förhåller sig till och hanterar sin undervisningssituation beträffande elever med svenska som andraspråk. Undersökningens syfte och frågeställning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lärande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andraspråk ofta av lärarna beskrivs som elever med språkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andraspråk ställer stora krav på både elever och lärare, då elever tvingas ta itu med dubbla inlärningsuppgifter och lärarna får extra arbetsuppgifter.

Denna handlar om vilka ord och begrepp elever använder när de beskriver naturvetenskapliga fenomen eller händelser. Genom att visa eleverna olika experiment som de fått förklara så har jag undersökt hur eller om de använder naturvetenskapliga ord.Mitt resultat pekar på att elever vill förklara, men orden räcker inte till. De använder sig ofta av vardagsförklaringar som är baserade på tidigare upplevelser. Att förstå hur elever kan förklara och uttrycka sina kunskaper ger mig som pedagog möjlighet att bemöta eleverna på rätt sätt. Ordet är viktigt och elever måste få visa sina kunskaper med ?sina? ord och uttryck och då är det viktigt att jag som lärare förstår vad de säger och vad de menar med sina förklaringar.

Unga ställs idag inför otroligt många val vad gäller kost och dryck. Syftet med studien har varit att undersöka hur elever gör kostval under skoldagen, vilka valmöjligheter det finns på, och omkring skolans område samt hur medvetna eleverna är i sina kostval. Vidare syfte har varit att undersöka om eleverna upplever att de har kunskaper för att kunna göra hälsosamma kostval och vilka faktorer som påverkar elevernas val. De frågeställningar studien har utgått från är följande? - Vilka möjligheter, enligt eleverna, finns det för att göra hälsosamma kostval under skoldagen? - Hur väl medvetna är eleverna om vad som är ett hälsosamt val? - Vad ligger till grund för vilka kostval eleverna gör, och vilka kostval gör de? Utifrån en kvalitativ ansats har vi valt att göra en fallstudie på en utvald skola där vi har använt oss av fokusgrupp som metod.

Finn upps ämnesverktyg är ett imponerande inspirationsverktyg för teknikundervisande lärare. Genom att identifiera och lösa ett problem, så får man eleverna att tänka i nya banor. Undervisningsmaterialet och lärarhandledningens upplägg, ger lärarna möjlighet att använda det i sin helhet eller bara välja ut enskilda delar. Men vilka erfarenheter har lärarna erhållit genom att arbeta med ämnesverktyget i undervisningen? Undersökningen genomfördes via en webbaserad kvantitativ enkät.

Efter de organisatoriska förändringarna i vård och omhändertagande av äldre där kommunen har tagit på sig ansvar för vård och omsorg av äldre har personalens arbete på äldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. Vårdbiträden och undersköterskor har i praktiken fått ett stort ansvar för läkemedelhantering inom äldreboenden. De har även blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vårdbiträden, som har deltagit i undersökningen hanterar läkemedel i sitt arbete, något som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras när den reella kompetensen finns.

Den kommunala äldreomsorgen omfattas av socialtjänstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahålla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lämplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer på sikt behovet av personal med lämplig utbildning öka inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i särskilt boende för äldre, ser på omvårdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse.

Studiens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om matematik och hur mycket och vad lärare vet om sina elevers uppfattningar. Syftet är även att undersöka vad lärare anser om användbarheten av kunskaper om enskilda elevers uppfattningar. Studien innehåller en teoretisk och en empirisk del. En fallstudie har genomförts i en klass i år 6. Den empiriska delen är uppdelad i tre delar; elevenkäten, lärarenkäten och lärarintervjuerna.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..