Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.

Demenssjukdomar Àr ett vÀxande samhÀllsproblem. Antalet personer med en demensdiagnos ökar i takt med en globalt allt högre medellivslÀngd. VÄrdpersonal upplever en kÀnsla av otillrÀcklighet och stÀlls inför svÄrigheter i den kommunikativa interaktionen med dementa individer. Vidare upplevs patientgruppens liv som tomt och innehÄllslöst. Det finns behov av att implementera en ÀndamÄlsenlig och relevant terapeutisk arbetsmodell i omvÄrdnaden av demensdiagnostiserade personer.

Studiens problemomrÄde handlar om konflikthantering och Àr en undersökning som behandlar hur sju lÀrare förhÄller sig till fenomenet ute pÄ fÀltet. Urval av Àmnet konflikthantering valdes eftersom det ses en relevant för lÀraryrket, med anknytning till tidigare erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen och tomrummet i teoretiska kunskaper i hur lÀrare skall hantera konflikter i utbildningen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om det anvÀnds nÄgra eventuella konfliktmodeller i skolan utifrÄn lÀrares uppfattningar och beskrivningar om hur de hanterar konflikter. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt att samla material pÄ Àr den kvalitativa ansatsen enkÀtundersökning. Fem grundskolor i VÀstra Götaland kontaktades genom email, lÀrarnas skriftliga svar kommer att diskuteras utifrÄn tidigare forskning.

AnvÀndandet av datorn i vardagen har gjort att behovet av att lagra data har ökat med 100 % varje Är. Den exponentiella ökningen av information beror mestadels pÄ det ökade anvÀndandet av Internet . För att hantera mÀngden av data sÄ mÄste IT-enheter börja fundera pÄ att centralisera sin datalagring. I rapporten ges det en beskrivning pÄ nÀtverkteknologier och kriterier för hantering av datalagring. För att beskriva verkligheten intervjuades tvÄ medelstora organisationer som har infört nÀtverkslagringslösning.

Ma?let med studien a?r att underso?ka vilka konsekvenser tillva?xt har pa? sma?- och mellanstora fo?- retags ICT-system samt hur de bo?r ga? till va?ga fo?r att hantera de problem som uppsta?r. Genom en fallstudie har det framkommit att snabbt va?xande organisationer prioriterar vinstgi- vande processer. Allt fo?r ofta bortprioriteras ICT-systemen och till fo?ljd av detta blir ett ineffek- tivt arbetssa?tt en stor kostnad.Denna fa?ltstudie bevisar va?r tes om prioritetshandlingar och ineffektivitet samt leder till en stra- tegisk plan fo?r hur en organisation ska sammanla?nka sitt aktivitetssystem med deras ICT-system med hja?lp av gemensam inriktning fo?r ICT- samt affa?rsstrategier..

NÀr anhöriga drabbas av ett svÄrt trauma eller plötsligt dödsfall kan deras liv vÀndas upp och ned och bli kaotiskt. I en sÄdan situation Àr det oftast sjuksköterskan de anhöriga möter först. Syftet med denna studie Àr att beskriva vad sjuksköterskans stödjande roll gentemot anhöriga vid ett svÄrt trauma eller plötsligt dödsfall innefattar. Metoden som ligger till grund för studien Àr en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet visar pÄ olika behov hos anhöriga vid trauma eller plötsligt dödsfall.

Syftet med denna uppsatts Àr att utreda hur befintliga servitut pÄverkas vid fastighetsbildning? vad som gÀller enligt svenskt regelverk och hur det tillÀmpas praktiskt. Fastighetsbildning innebÀr förÀndring av fastigheter, genom antingen nybildning eller ombildning. Ett servitut Àr en begrÀnsad rÀttighet som Àr belÀgen pÄ en fastighet, som belastas av rÀttigheten, och som fÄr nyttjas av en annan fastighet, som har förmÄn av rÀttigheten. I samband med fastighetsbildning kan befintliga servitut komma att pÄverkas pÄ olika sÀtt.De metoder som anvÀnts Àr: (1) en litteraturgranskning dÀr den svenska lagstiftningen studeras; (2) en fallstudie dÀr utförda förrÀttningar studerats om huruvida befintliga servitut pÄverkats vid fastighetsbildning och (3) en intervjustudie med yrkesverksamma förrÀttningslantmÀtare som arbetar pÄ LantmÀteriet.Undersökt litteratur visar att Jordabalken och Fastighetsbildningslagen reglerar hur befintliga servitut pÄverkas vid fastighetsbildning.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

I?ve tried to find the most effective and cost effective way to harvest straw for energy recovery.You can choose between round bales and big square bales. Square bales are the cheapest way to produce straw for fuel recovery because you can optimize the length of the bales so they fit the transportation equipment.In the Malmö area the average days of harvesting hay is 55. The effectively of transportation depends mostly of the speed, the distance and density of the bales. To increase the capacity of bale transportation larger loads and higher density of the bales is necessary.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och nÄgot som bÄde individer och organisationer efterstrÀvar. Till skillnad mot tidigare forskning som frÀmst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv Àr fokus hÀr individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte Àr att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lÄng tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur fria och flexibla Àr forskare? Vilka begrÀnsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav stÀlls pÄ forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhÄller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med forskare pÄ olika nivÄer.

Studien avser att undersöka pÄ vad personal inom förskolan har för kunskap om omsorgssvikt och anmÀlningsskyldighet eftersom Socialstyrelsens sammanstÀllning visar pÄ att vart tionde barn Àr utsatt för nÄgon form av omsorgssvikt.  Litteraturdelen behandlar bland annat Lundéns (2010) avhandling angÄende omsorgssvikt och vilka tecknen Àr hos förskolebarn. Vi anvÀnder oss Àven av Bowlby (2010) och Gerhardt (2007) som beskriver hur viktigt det Àr med smÄ barns anknytning till förÀlder eller annan anknytningsperson.   I studien görs tolv kvalitativa och kvantitativa intervjuer med personal som arbetar inom förskola. Undersökningen visar att förskolepersonalen inte har sÄ stor kunskap om begreppet omsorgssvikt och kÀnner sig osÀkra pÄ hur de ska gÄ tillvÀga vid en eventuell anmÀlan. Resultatet visar att det behövs kontinuerlig fortbildning bÄde vad det gÀller att uppmÀrksamma omsorgssvikt hos barnen pÄ förskolan och hur personalen ska gÄ tillvÀga vid en anmÀlan till socialnÀmnden..

För företag verksamma inom processindustrin har konkurrensen ökat i takt med den globala industrialiseringen. Företag tvingas utveckla mer effektiva logistiklösningar för att bibehÄlla konkurrenskraft pÄ marknaden dÀr fokus ligger pÄ att effektivisera flöden. Ett effektivt flöde innebÀr en samordning av material- och informationsflödet dÀr mÄlet Àr att minimera kostnader genom en kort genomloppstid och material som anlÀnder vid behov. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse kring de faktorer som karaktÀriserar effektiva flöden inom gruvindustrin, dÀr fokus ligger pÄ att reducera kostnader associerade med manuell hantering. Vidare syftar studien till att utforma ett förslag för ett kostnadseffektivt flöde inom gruvindustrin.

Animation av karaktÀrer Àr en viktig del inom dataspel. Den interaktiva, oförutsÀgbara naturen av spel krÀver att karaktÀrer mÄste kunna reagera dynamiskt pÄ hÀndelser i miljön för att upplevas som realistiska. För att göra detta möjligt rÀcker det inte att anvÀnda tekniker baserade pÄ förinspelad animationsdata eller fysisk simulation av karaktÀrer i medvetslöst tillstÄnd.Ett system som kombinerar kontinuerlig fysisk simulation av karaktÀrer med ett kontrollsystem baserat pÄ förinspelad animation Ästadkommer fysiskt korrekta rörelser hos en karaktÀr. Genom att utöka ett sÄdant system med introducerandet av möjligheten för flera samtidigt samverkande kontrollsystem, baserade pÄ dynamiska sÄvÀl som förinspelade tekniker, i ett uniformt interface kan en karaktÀrs rörelser modulariseras. Detta tillÄter sammanstÀllandet av en ?verktygslÄda? av rörelser.En sÄdan uniform verktygslÄda, kombinerad med en kontrollerande artificiell intelligens, gör det möjligt att utveckla fullt sjÀlvstÀndiga virtuella karaktÀrer i en dynamisk miljö..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka förekomst och hantering av rÀdsla inom kvinnlig truppgymnastik samt föreslÄ och testa möjliga fysiska övningar och trÀningssÀtt.- Hur vanligt förekommande Àr kÀnslan av rÀdsla hos gymnasterna?- Hur visar sig rÀdslan enligt gymnasterna sjÀlva?- Har de selekterade fysiska övningarna positiv inverkan i hantering och övervinnande av rÀdsla?MetodInledningsvis söktes information frÄn tidigare forskning. För att sedan kartlÀgga studiens deltagande gymnaster gjordes en enkÀtundersökning. Genom observationer och med hjÀlp av enkÀten studerades sedan vilka övningar gymnasterna kÀnner rÀdsla inför och Àven hur ofta de upplever rÀdsla som en del av trÀningen.UtifrÄn dessa enkÀter och observationer utformades ett antal möjliga ÄtgÀrder och trÀningssÀtt som sedan testades. Slutligen gjordes en utvÀrderingsenkÀt med samtliga deltagande gymnaster för att undersöka om de testade övningarna gett nÄgot positivt resultat.ResultatTidigt i studien konstaterades att rÀdsla Àr ett vanligt förekommande problem inom truppgymnastiken.

Syftet var att ta reda pÄ hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter upplevde de tekniska hjÀlpmedel som de anvÀnde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrÄn ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de anvÀnt och berÀtta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjÀlpmedel. DÀrefter fick de beskriva vad de anser hade hjÀlpt dem bÀst i deras lÀsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.