Genom litteraturstudier följt av en semiotisk analys av bildmaterial från turismnäringen, Riksantikvarieämbetet och kulturvårdssektorn i Norrköpings kommun är syftet med detta arbete att öka förståelsen för hur kommersialisering av kulturarv sker i bilder och genom bildspråk. Bildmaterialet består av bilder ifrån broschyrer, kataloger, foldrar, hemsidor och arkiv. Uppsatsen utforskar på ett handgripligt sätt hur turismen använder bilder av kulturarv för att framställa och marknadsföra en destination, i synnerhet det industriella kulturarvet Norrköpings Industrilandskap. Uppsatsen tar ner teoretiska begrepp som bildproduktion, bildbruk och bildtolkning till en hanterbar nivå och undersöker hur dessa tar sig i uttryck inom turismen, men också inom kultursektorn genom att jag i uppsatsen talar om två bildpraktiker; turism- och kulturarvsbilder. Syftet med detta är att visa på hur kulturarv kan tillämpas i bild, men också att jämföra vilken roll industrilandskapet får i dessa bilder..

Denna uppsats beskriver en underso?kning av de organisatoriska konsekvenserna Trafikverkets bildande medfo?rt genom studera Underha?ll som a?r ett av Trafikverkets verksamhetsomra?den. Att inte uppna?tt ma?len som ligger till grund fo?r en omorganisering efter att omorganiseringsprocessen a?r klar ses i den ha?r studien som ett problem. Studien har fokuserat pa? enheten Underha?ll eftersom det ger en hanterbar storlek och avgra?nsning av studien.

Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission ? SPM.De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort ? BSC och instrumentbrädan ? Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige.

Den industrialiserade världen har de senaste årtiondena genomgått förändringar vilket har bidragit till att en ny tidsperiod uppkommit. Tidsperioden benämns enligt forskaren Arnett (2007) som Emerging Adulthood och har den svenska översättningen vuxenblivande. Perioden sträcker sig mellan åren 18-25. Stress är en känsla av press som för stunden inte är hanterbar och stressnivån har under de senaste åren ökat markant hos gymnasieelever. Syftet med denna studie var att undersöka om vuxenblivande samt stress skiljer hos elever som läser ett yrkesförberedande respektive ett högskoleförberedande program.

Alla människor behöver sörja och sorg uppstår efter en betydande förlust av något eller någon. Att möta döden och döende patienter är ofta en oundviklig verklighet för sjuksköterskor i deras profession. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av sorg relaterat till en patients död. Studiens resultat utgjordes av 10 vetenskapliga artiklar. Det framkom i resultatet att sorg uppstår vid en patients död och framkallar många olika känslor.

Domesticeringsprocessen innebär bland annat en beteendemässig förändring hos djur genom avel och skiljer sig från tämjning då tamhet innebär att en individ under sin livstid lär sig beteenden som gör den hanterbar av människan. Syftet med det här arbetet är att ta reda på när, varför och hur renen blev domesticerad och ifall något annat djur hade kunnat ersätta renen som husdjur. Renen (Rangifer tarandus), som lever i världens nordligaste delar, har varit en viktig födokälla för människan sedan stenåldern. Det finns bevis på att renen används som transport- och mjölkdjur sedan åtminstone 5000 år tillbaka, vilket kan vara början till dess domesticering. Vissa författare menar dock att det var först senare, på medeltiden när samerna började övergå till storskalig betesdrift (pastoralism), som domesticeringsprocessen började. Att man övergick till ett pastoralt system berodde främst på ekonomiska förändringar i Skandinavien och Ryssland.

Syftet med denna uppsats var att belysa det tematiska och ämnesintegrerade arbetssättet somett stöd till lärande. De teoretiska utgångspunkterna tar sin ansats i framförallt Deweys ochVygotskijs syn på kunskap och lärande. Betoningen ligger på att skapa ett meningsfulltlärande där elevens erfarenheter tas till vara och undervisningen därmed upplevs begriplig,hanterbar samt meningsfull. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med fyralärarintervjuer samt en fokusgrupp med elever i en fallstudie som utförts på en specifikgymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att såväl lärare som elever finner det tematiskaoch ämnesintegrerade arbetssättet meningsfullt.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som angriper det motoriska ervsystemet. ALS har ett progressivt förlopp med tilltagande förlamning och leder slutligen till döden. Genom hela sjukdomsförloppet förblir dock tankar och känslor opåverkade. I nuläget finns inget botemedel mot ALS och behandlingen består av symtom - lindring. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ALS.

Bakgrund: En väl fungerande psykosocial arbetsmiljö är den som anpassas efter individers behov och begränsningar. Sjuksköterskan har genom historien utsatts för hårda prövningar då yrket har setts som ett kall snarare än en profession, vilket har lett till hög arbetsbelastning och låg status. Hälso- och sjukvårdslagen, arbetsmiljölagen och patientsäkerhetslagen beskriver hur god vård och bra arbetsmiljö ska samverka för att gynna både vårdpersonal och patienter. Arbetsmiljöverket beskriver olika faktorer som kan skapa en dålig psykosocial arbetsmiljö, exempelvis högt arbetstempo, oklara roller och ständiga förändringar. En arbetsmiljö som är begriplig, hanterbar och meningsfull skapar arbetstillfredsställelse och ökar välmåendet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: En stor andel av den vuxna befolkningen lider av långvarig smärta. Möjligheten att bli helt fri från denna smärta är tyvärr liten. Som följd av detta skaffar sig de drabbade personerna olika strategier för att göra smärtan hanterbar och överkomlig i vardagslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån bloggar beskriva copingstrategier hos personer med långvarig smärta. Metod: En studie med kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Sjukdomen leder till en förändrad livssituation där stress och ångest blir en del av vardagen. Coping bidrar till en ökad psykisk, fysisk och social förmåga att hantera och leva med en sjukdom. Vilken copingstrategi som används är individuellt och utvecklas med tiden beroende på hur sjukdomsbilden ser ut samt vilka erfarenheter individer har sedan tidigare. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer hanterar sin livssituation genom coping för att uppnå bättre livskvalitet.

Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga  psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll.

Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom.

Demenssjukdom är oftast åldersrelaterad och utvecklas i senare ålder, men det finns personer och familjer som drabbas tidigare i livet. Rollen som anhörig kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande och är därför viktig att belysa. Syftet med studien är att undersöka det komplexa kvalitativa sambandet mellan sorg, copingstrategier och stöd hos anhöriga, när en närstående utvecklar demenssjukdom i tidig ålder. För att analysera datamaterialet som samlades in har kvalitativ innehållsanalys använts. Det som studien framför allt visar på är att det finns ett ömsesidigt samband mellan de tre komponenterna, där stödet utgör grunden.

Föreliggande studies ansats var att undersöka den funktionella syskonplaceringen i relation till Locus of control (LoC) och Känsla av sammanhang (KASAM). Syskonforskaren Sulloways teori om den funktionella syskonplaceringen kan liknas vid en darwinistisk förklaringsmodell till syskonplaceringens betydelse för utvecklandet av personlig karaktäristika. Individens attribuering till inre eller yttre LoC avser huruvida individen tillskriver händelser i livet som ett resultat av dennes egen påverkan eller som ett resultat avhängigt ödet eller slumpen. KASAM-begreppet avser individens förmåga, att uppleva världen som begriplig, hanterbar och meningsfull. Studiens undersökningsdeltagare är elever från årskurs 1-3 på en gymnasieskola (n=86).