Denna masteruppsats handlar om fem kvinnors upplevelser av sin beroendeproblematik av alkohol, läkemedel och narkotika. Dessa kvinnor har fullföljt en behandling på ett 12-stegsbehandlingshem enbart för kvinnor. Studien innehåller en fenomenografisk forskningsansats och resultatet bygger på kvalitativa intervjuer. Studiens frågeställningar: 1. Vilka uppfattningar har kvinnorna om barndom, uppväxt och beroendeproblematik? 2.

Denna uppsatts är ett kandidatarbete på programmet för Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem på samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i Bergåsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstått undersöks, och hur dessa aktörer även begränsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas påverkan på processen.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är kronisk, drabbar främst unga och har en ökad förekomst. En stor mängd studier har konstaterat att sjukdomen medför många negativa effekter på de drabbades livskvalitet. När en person in-sjuknar i en kronisk sjukdom hotas centrala värden. För att Hantera detta utvecklar personen olika copingstrategier. En större kunskap hos sjuksköterskan om dessa copingstrategier bör medföra en ökad förmåga att stödja och stärka patienterna med IBD.

Databaser är vanligt förekommande i vardagen på företag och organisationer. De mer objektorinterade krav som idag ställs på vad en databas bör klara av att Hantera, har med ökad datakapacitet gjort att mer komplexa dataobjekt måste kunna Hanteras i databasen.1990 skrevs ett manifest av den tidens ledande databasforskare om vad de ansåg att den tredje generationens databaser borde ha för funktionalitet. I detta arbete undersöks det huruvida dagens moderna relationsdatabasprodukter klarar av att Hantera de krav som ställdes i manifestet på vad den tredje generationens databaser borde klara av.Arbetet utgår ifrån manifestets krav och utförs med hjälp av en kombination av metoderna litteraturstudie och implementation. Fokus har lagts på att hitta en lösning i litteraturen för att om möjligt visa med kodexempel hur det kan se ut i en praktisk lösning..

Det finns ett problem med att filbaserade databaser inte klarar av att Hantera konsistens i form av de beroenden som existerar i databasen. Här har detta problem undersökts utifrån de uppdateringar som sker när indata och datadefinitioner på nytt, efter eventuell uppdatering, genereras in i databasen.Olika typer av beroenden har identifierats i databasen och testexempel har valts ut bland befintliga datadefinitioner och indatafiler i det system som används som exempelsystem. Möjligheten att använda en wrapper för att Hantera konsistensen har undersökts och denna wrapper har placerats in i arkitekturen för exempelsystemet. Tester har genomförts för främmande nycklar och funktionaliteten add, lägga till ny data. Vid tester kan konstateras att de flesta främmande nycklar antingen identifieras av programmet eller de kan identifieras via ytterligare implementation..

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med autism kan Hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa föräldrar har och hur stödet upplevs. Frågeställningarna är:? Hur påverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur Hanterar föräldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har föräldrarna respektive barnet med autism fått?? Hur upplever föräldrarna det sociala stödet?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem föräldrar till barn med autism. För att förstå vårt insamlade material har vi analyserat det med hjälp av copingteori och stödteori.Genom vår studie har vi kommit fram till att det är stressfyllt att vara förälder till ett barn med autism och föräldrarna därför är i behov av stöd för att kunna Hantera sin vardag och hitta lämpliga copingstrategier. Föräldrarna använder både känslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att Hantera sin vardag.

Debriefing är en metod som används allmänt för att Hantera och bearbeta starkt stressfyllda händelser, särskilt för personal i yrken där sådana händelser kan inträffa. Metoden har kritiserats efter det att den introducerades av Jeffrey T. Mitchell (1983) under namnet ?Critical Incident Stress Debriefing? eller CISD. Kritikerna hävdar att metoden kan förorsaka mer skada en nytta.

Denna studie bygger på observationer av fri lek i såväl förskolan som förskoleklassen. I bägge verksamheterna är konflikter och konflikthantering vardagsmässiga inslag då barn och elever ständigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta på de strategier som barn respektive elever använder sig av för att Hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, många gånger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. Frågeställningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass använder sig av för att Hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna Hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att Hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna.

BCFP (BarnCancerFöreningsProgrammet) är ett verktyg som ska användas till att Hantera information om insamlingsbössor samt kringliggande information åt Barncancerföreningen Norra. Tidigare användes Microsoft Excel för att Hantera dessa uppgifter. Detta var inte en långsiktigt hållbar lösning därför att informationen inte går att överblicka och önskvärd information är svår att hitta. Det finns också en annan lösning utvecklad i Microsoft Access men denna lösning var inte anpassad till Norra föreningens behov och skulle vara tidskrävande att vidareutveckla/omarbeta. Detta medförde att målet med det här projektet blev att ta fram ett nytt system för hantering av ovanstående uppgifter.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och Hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna Hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna Hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Det har riktats mycket kritik mot de traditionella metoderna på senare tid, och på grund av detta har flera lättrörliga, agila metoder konstruerats. Bland dem är Scrum den klart vanligaste och används av drygt 75 % av företagen som arbetar agilt.Trots den frekventa användningen visar dock studier på att väldigt många scrumprojekt ute på arbetsmarknaden misslyckas. Det har uppkommit en hel del kritik mot metodens effektivitet och det står klart att det finns ett antal problem som är svåra att Hantera.Studien har fokuserat på att undersöka problemen och även strukturera upp dem i fyra områden enligt följande: dokumentationsbrist, ineffektiva/oklara arbetsprocesser, svårigheter vid stora projekt samt att det är svårt att hålla ett konstant produktfokus.Det har även undersökts hur tre fallföretag går tillväga för att Hantera de fyra problemområdena, både i förhållande till hur deras arbetssätt skiljer sig från Scrums praxis, samt hur de aktivt arbetar med att Hantera områdena.För att besvara forskningsfrågan har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Intervjuerna gjordes med respondenter kopplade till respektive företag.Studien visar på att samtliga problemområden märks av ute hos de tre fallföretagen. I analysen och slutsatsen presenteras hur företagen förhåller sig till Scrums praxis samt hur deras egna arbetssätt påverkar hanteringen av problemen..

Under de senaste åren har webbplatser blivit allt mer komplexa och informationen som ska visas och Hanteras allt större. För att underlätta hantering och administration av dessa system har många CMS-system vuxit fram. Dessa system kan skilja sig mycket beträffande pris och funktionalitet, allt från mindre open source system till stora komplexa kommersiellt drivna system. Detta arbete bygger på att skräddarsy ett CMS-system för administration och hantering av innehåll på diverse artist sidor, som Hanteras av ett medieföretag. Systemet använder tekniker som JavaScript, PHP, MySQL som grund för dess uppbyggnad.

Undersökningens syfte är att undersöka förekomsten av känslor av skuld och skam i arbetslivet. Ambitionen är att med hjälp av en kvalitativ metod få ökad förståelse av hur anställda upplever, Hanterar och påverkas av dessa känslor. Den teoretiska grunden bygger på Lewis och Tangneys affektteori. Teorin behandlar bland annat känslan av att inte leva upp till omgivningens mål, normer och förväntningar. Individens attribuering påverkar i hög grad om hon upplever skuld eller skam.

Ambulanssjuksköterskor är sårbara när det gäller både kortvarig och långvarig stress då de efter en traumatisk händelse ligger i riskzonen för att utveckla en akut stressreaktion. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. Många har lärt sig att Hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli långvarig. Det är betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna Hantera upplevelsen efter traumatiska händelser och därmed kunna förebygga långvariga stressproblem. Vårt syfte var därför att undersöka hur ambulanssjuksköterskor Hanterar upplevelsen efter en traumatisk händelse.