The purpose of the following study is to examine whether or not differences can be found between a group of aspiring police students (N=59) and a student group (N=20). Comparisons were made between the following variables: general illhealth, subjective experienced stress, trait anxiety and the three coping strategies, which are emotion focused coping, problem focused coping and seeking social support. In addition the results were compared with former research on the general illhealth and trait anxiety of the police students with that of a group police officers with several years of experience (N=69).The result of this showed that the police students had a significantly better level of general than the studentgroup. Several positive relations between the variables were found, among others between illhealth and trait anxiety, subjective experienced stress and trait anxiety and also between different types of coping strategies and subjective experienced stress..

BakgrundI bakgrunden beskrivs de psykosomatiska symptom som stress kan orsaka och hur kroppenreagerar vid stressade situationer. Olika faktorer som stress kan bero på tas också upp i en del och även positiv och negativ stress behandlas. Relationer mellan människor i omgivningen är också en viktig faktor som vi valt ta upp i bakgrunden. Hur stress kan motverkas och vikten av rutiner, trygghet och vuxna människors ansvar kring barn är en annan viktig del som beskrivs. Sömn är ett av de mest betydelsefulla tillvägagångssätten för kroppen att återhämtasig efter stress, utan återhämtningen bryts kroppen ner.SyfteVårt syfte är att ta reda på om barn i förskoleklassen och i fritidsverksamheten är stressade och i så fall vad som gör att de blir stressade.MetodVi har genomfört en etnografiskinfluerad studie och som forskningsmetod har vi valtobservationer och intervjuer och vi har tillsammans intervjuat 8 stycken barn som går i förskoleklassen och i fritidsverksamheten.

Trots att stress tidigt i livet kan leda till ohälsa i vuxenlivet finns det förhållandevis få studier av psykobiologiska aspekter av stress bland ungdomar i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självrapporterad stress (n=412) och salivkortisol (n=278) hos friska skolungdomar i årskurs 8 och 9 i två Stockholmsskolor. Vidare undersöktes könsskillnader och skillnader mellan årskurser i självrapporterad stress respektive salivkortisol. Data samlades in via ett självskattningsformulär som mäter generell stress samt genom salivprover tagna vid fem tillfällen under en dag. Resultaten visade på ett signifikant samband mellan självrapporterad stress och salivkortisol (r=0,29) vid en tidpunkt.

Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen.Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor.

Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

Stress är ett ökande tillståndvilket bidrar till fler sjukskrivningar inom sjuksköterskeyrket. För att göra organisationer mer medvetna om sjuksköterskors aktuella situation är det av vikt att belysa deras upplevelser av stress på arbetet. Syftet var att beskriva faktorer vilkabidrar till att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress. Studien är utförd som en litteraturstudie. Fem rubriker framkomi resultatet vilka var: Stressfaktorer vilka påverkar det patientnära arbetet och patientsäkerheten, stressfaktorer vilka påverkar sjuksköterskors profession och privatliv, stressfaktorer i den kollegiala miljön, fysisk och psykisk påverkan av arbetsrelaterad stress och organisatoriska orsaker till stressfaktorer.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstår ur dilemman. Dilemmat uppstår när det finns begränsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istället. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete på vårdcentral med fokus på moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i många olika situationer och det som var mest framträdande var tidsbrist samt situationer i telefonrådgivningen. Det fanns ett större vårdbehov än vad det fanns läkartider och då kunde inte distriktssköterskorna ge den vård som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rätt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vårdtyngd, lite personal, brist på läkartider och när kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.

Introduktion: Den psykiska ohälsan med stressrelaterade problem bland svenska skolungdomar har stadigt ökat de senaste åren. Flickorna är överrepresenterade. Skolan ses som den primära orsaken till stress där betygssystem, läxor och skolmiljö bidrar. Forskning där ungdomar själva berättar sin upplevelse av stress är bristfällig och behöver uppmärksammas.Syfte: Syftet är att undersöka skolungdomars upplevelser av stress.Metod: Sex 15-åriga skolungdomar, intervjuades och texten transkriberades för att därefter analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier. Den första kategorin var?Att känna symtom på stress? där ungdomarna beskriver hur stress känns i kroppen.

Undersökningen handlade om stress, coping och utbrändhet bland anställda inom den kommunala hemtjänsten. Syftet med undersökningen var dels att undersöka sambanden mellan upplevd stress och tre dimensioner av utbrändhet (emotionell utmattning, cynism och prestationsförmåga), dels att undersöka vilka copingstrategier som är associerade med dessa utbrändhetsdimensioner. Ytterliggare ett syfte var att undersöka om de anställda kunde karaktä-riseras som utbrända. Ett frågeformulär distribuerades till 100 anställda inom den kommunala hemtjänsten i Malmö svarsfrekvensen var 41 %. Stress mättes med Perceived Stress Scale (PSS), coping har mättes med Brief COPE och utbrändhet mättes med Maslachs Burnout Inventory (MBI).

Stress bland sjuksköterskor kan påverka deras arbetsprestation på ett negativt sätt. Detta får påföljder för omvårdnaden som blir sämre vilket i sin tur även påverkar patientsäkerheten negativt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva strategier för att minska stress och förebygga utbrändhet hos sjuksköterskor. Studien utfördes genom en integrerad litteraturöversikt vilket gjorde det möjligt att använda olika metodologiska ansatser. Resultatet framkom genom fyra kategorier: Arbetsglädje och positivinställning, kompetens, samarbete och egenvård.

Studenter känner sig stressade flera gånger i veckan. Detta påverkar inte bara deras hälsotillstånd utan även deras motivation. Den här studien fokuserar på studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades på en intervjuguide med olika teman.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkätundersökningen; 58 män och 66 kvinnor mellan åldern 20-69 år. Studien var en tvärsnittsstudie med självskattningsfrågor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäterna besvarades på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Tidigare forskning påvisar samband mellan personlighet och stress, men få undersöker detta utifrån krav-kontroll-stödmodellen.

Studier visar att stress ökar mer och mer bland unga samt att tjejer är mer stressade än killar. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur gymnasieelever upplever stress, både i och utanför skolans värld, samt hur stress uppmärksammas i skolan. Detta kan ligga som grund för att arbeta med stresshantering i skolan. De frågeställningar som ställs är vad som stressar killar och tjejer och hur detta uttrycker sig, hur deras skolarbete påverkas samt hur eleverna upplever att de får stöd från skolan i stresshantering. 139 gymnasieelever (84 killar och 55 tjejer) besvarade en enkät om deras hälsa och deras upplevelser om stress.

Stress kan uppkomma vid obalans mellan upplevda krav från omgivningen och upplevd förmåga att själv hantera dessa krav. Denna studie utgår ifrån krav-kontroll modellens beskrivning av hur en kombination av hög arbetsbelastning och lågt inflytande på arbetssituationen leder till hög fysiologisk stress. Studien syftade till att undersöka hur krav och kontroll hänger samman med kardiovaskulär reaktivitet och Typ A-beteende hos kvinnor. Totalt deltog 34 kvinnor i ett experiment. Dessa kvinnor hade olika grad av Typ A-beteende (låg, mellan och hög).