Bakgrund: Varje år insjuknar ca 700 barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Behandlingen är livslång och kräver kunskap och förmåga att kontrollera och justera sitt blodsocker. För ungdomar kan det vara svårt att hantera sin sjukdom i det vardagliga livet då det kan påverka sociala och psykologiska faktorer. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar adherence hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design.

Diabetes är en kronisk och progressiv sjukdom som medför ett stort folkhälsoproblem världen över. För att kunna hantera sjukdomen krävs en individuell anpassningsförmåga där utbildning inom egenvård är en viktig del för att upprätthålla en god livskvalitet. Att implementera egenvården i det dagliga livet är en individuell process där personen själv får möjlighet till att hitta individuella lösningar för att hantera sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka personers upplevelser av egenvård vid diabetes. Totalt analyserades 12 artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Hälften av de personer som får en cancerdiagnos, får obotlig cancer. Att dela med sig av upplevelser via bloggar kan hjälpa individer med obotlig cancer att hantera sin sjukdom. Sjukdomsbloggar kan även ha betydelse för omvårdnaden av patienter gällande förståelse och bemötande från sjukvården. Syfte: Att utifrån bloggar, beskriva individers upplevelser av att ha obotlig cancer samt beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna.

Idag avlöser organisationsförändringar varandra och behovet av inhyrda managementkonsulter och förändringsledare har därmed haft en ansenlig tillväxt. Det finns många delade uppfattningar om vad rollen som extern förändringskonsult innebär, samt vilken roll konsulten ska ta i en förändringsprocess. Konsulten skall dels vara en extern och objektiv part, samtidigt som de har krav på sig att kunna hantera känslor, vara anpassningsbar, ansvarstagande samt ha förmågan att vårda relationer till klienter. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie med sju förändringskonsulter från fyra konsultfirmor beskriva hur externa förändringskonsulter själva ser på sin roll och hur de hanterar dessa tvetydiga krav som ställs på dem. Studien visar att förändringskonsulterna har en tydligare bild av sin roll, än vad forskning framlägger.

Syftet är att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem använder sig av, samt att belysa själva begreppet självskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgång om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal på behandlingshemmet Nyckeln, vars målgrupp är unga flickor i åldern 15 till 25 år. Dessa behandlas för självskador enligt vår definition: att skära, rispa eller bränna sig i huden. De metoder vi utgår från är kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling på. Dessa teorier går ut på att förändra negativa tankesätt och att därmed få till en förändring i beteendet.

Endometrios är en kronisk sjukdom som uppskattningsvis drabbar 10-15% av alla kvinnor. Att leva med endometrios innebär att livskvaliteten påverkas av smärta och andra symtom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: att känna sig begränsad i den sociala tillvaron; att inte bli tagen på allvar; att sexualitet och parrelationer påverkas; att leva med ständig smärta; att behöva genomgå behandlingar och försöka hantera symtom samt att återfå kontroll.

När en person får en kronisk sjukdom påverkas de närstående, som också har behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur närstående till personer med allvarlig kronisk sjukdom upplevde att få stöd. Studien är baserad på 16 vetenskapliga studier som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade slutligen i fem kategorier: att någon finns till hands när det behövs, att bli sedd och bekräftad, att växa i rollen som vårdare, att känna gemenskap med andra och att få veta för att kunna förstå. Det fanns ett stort behov av stöd både professionellt och stöd från familj och vänner hos närstående för att orka fortsätta vårda samt att kunna hantera sin situation.

Rotab Rostfria Transportörer AB tillverkar och utvecklar material- och godshanteringsutrustning. Företaget levererar även kompletta materialhanteringslösningar i form av godshanteringsanläggningar som ofta består av transportband och paketeringsutrustning.Examensarbetets mål är att utveckla en vertikaltransportör som ska transportera gods mellan två transportband belägna på olika höjder, transporten ska kunna varieras mellan 1000 - 3000 mm. Transportören ska undvika de två stora nackdelarna som återfinns hos konkurrerande produkter, att de är utrymmeskrävande eller att de använder sig av synkroniserade kedjor. Vertikaltransportören baseras på en konceptidé som tagits fram på företaget. Denna konceptidé utvecklas till en prototyp med hjälp av metoder för produktutveckling.

Mötet med patienter i livets slut väcker blandade känslor och kan upplevas som något givande men samtidigt skrämmande. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och erfarenhet för att kunna ge optimal vård, som ger patienter en chans att leva värdigt in i det sista. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: Att kunna hantera känslor som maktlöshet, sorg och stress, Att sakna tid och behöva stöd, Relation till patient och närstående som grund för en god död, Att inte ta över patientens lidande, Att lära sig och utvecklas som människa. Resultatet visade att vården av döende var krävande och känslor som uppkom var svåra att hantera.

Mötet med patienter i livets slut väcker blandade känslor och kan upplevas som något givande men samtidigt skrämmande. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och erfarenhet för att kunna ge optimal vård, som ger patienter en chans att leva värdigt in i det sista. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: Att kunna hantera känslor som maktlöshet, sorg och stress, Att sakna tid och behöva stöd, Relation till patient och närstående som grund för en god död, Att inte ta över patientens lidande, Att lära sig och utvecklas som människa. Resultatet visade att vården av döende var krävande och känslor som uppkom var svåra att hantera.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de copingstrategier som föräldrar och syskon till barn med cancer använde för att hantera problem under vårdtiden, samt att beskriva vilka faktorer som påverkade dessa copingstrategier. Litteratursökningen utfördes via databasen Elin@Dalarna och sökorden som användes var childhood cancer, paediatric cancer, cancer, parents, siblings, coping, och coping strategies. Inklusions-kriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade 1999 eller senare, skrivna på engelska och finnas i fulltext på databasen. Sökningen resulterade i 20 artiklar som ansågs vara relevanta för arbetets syfte. En granskning av artiklarna gjordes och betygen G, VG, MVG och IG delades ut.

I denna rapport har jag försökt att kritiskt granska och kartlägga hur polishundar tränas att hantera påträffade föremål. Det finns två tekniker som nyttjas olika mycket. Det skiljer sig mellan föremål som påträffas när hunden spårar efter en person, och när hunden sänds på ett s k saksök, eller uppletande. I den här undersökningen kan man konstatera att en teknik är säkrare än den andra. Säkrare för hunden, hundföraren, och rättssystemet.

Tidigare forskning visar att prehospitalt arbete upplevs stimulerande, men är också fysiskt och psykiskt påfrestande. Syftet var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar känslomässigt sin arbetssituation. En kvalitativ ansats valdes och djupintervjuer av sex ambulanssjuksköterskor i södra Sverige genomfördes. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med inspiration av ett fenomenologiskt närmelsesätt. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att deras arbete innebär att vara skärpt och uppfylld av sitt arbete, vilket innebär att de såg det som världens roligaste yrke, där de gör nytta och är en hjälpande hand för anhöriga men också att känna sig osäker i ett nytt vårdrum.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år insjuknar omkring 7000 kvinnor. En bröstcancerdiagnos leder ofta till en krisreaktion på grund av de fysiska och psykiska förändringar som diagnosen medför. För att kvinnorna ska kunna hantera den nya livssituationen är de i behov av relevant stöd av den vårdpersonal de kommer i kontakt med. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med diagnostiserad bröstcancer upplever stöd från vårdpersonal under diagnos och behandlingsperiod. Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av analysmetoder.