Sökresultat:
4637 Uppsatser om Hantera förändring - Sida 19 av 310
Den goda viljan finns, men var Àr kunskapen om mobbning?
Syftet med min studie var att se mobbning ur lÀrarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som stÀlls pÄ lÀrare/skolpersonal att hantera mobbning utifrÄn de nya lagkraven. Jag har ocksÄ undersökt vilken utbildning som studenterna pÄ lÀrarprogrammet fÄr i Àmnet mobbning och om de anser att den Àr tillrÀcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att fÄ insyn i lÀrarutbildningen har jag ocksÄ genomfört intervjuer med lÀraren som ansvarar för mobbningskursen i lÀrarprogrammet, samt med studenter som studerar till lÀrare.
Att leva ovetandes i det tysta : En fenomenologisk studie om betydelsen av att komma till insikt om sitt medberoende
Denna studie, ?Att leva ovetandes i det tysta?, Àr skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende Àr ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft sÄ stort fokus i samhÀllet. IstÀllet har fokus legat pÄ exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte pÄ deras anhöriga som ocksÄ Àr drabbade. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om insikten om att vara medberoende, kan fÄ anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda.
BalansgÄng med fingertoppskÀnsla i grÀnsland : En kvalitativ studie om hur ledare för dramapedagogiskt arbete beskriver grÀnssÀttande mellan dramapedagogik och terapi
Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKĂNSLA.
Pappagruppens betydelse för smÄbarnspappor i det senmoderna samhÀllet
ABSTRAKTMarika HĂ€meenniemiPappagruppens betydelse för smĂ„barnspappor i det senmoderna samhĂ€llet.Ă
r: 2006 Antal sidor: 43I denna studie, vars syfte Àr att bidra med ökad kunskap om fenomenet pappagruppers betydelse för smÄbarnspappor, behandlas mÀns upplevelser av utvecklingen av deras förÀldraskap och identitet som pappor. Studien föreslÄr hur betydelsen av pappagrupper för smÄbarnspappor kan förstÄs och förklaras i relation till det samhÀlle vi lever i. Ansatsen Àr inspirerad av Grounded Theory och Narrativ forskning och bygger pÄ ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Data samlades in genom narrativa intervjuer med fem smÄbarnspappor som vid intervjutillfÀllet deltog eller nyligen hade deltagit i pappagruppsverksamhet. Resultatet presenteras i en berÀttande form och analyseras i relation till tidigare forskning om förÀldraskap samt Giddens teori om individen i det senmoderna samhÀllet.
ATT VARA F?RENAD GENOM TRO, GEMENSKAP OCH GOD FIKA: En antropologisk studie om gemenskap och kristen identitet i ett sekul?rt samh?lle
Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i
samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att
redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet.
Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i
f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron.
Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses
vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i
uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och
kristna identitet.
HOTANDE HAVSNIVĂ ER En fallstudie av Lomma
KlimatförÀndringen Àr hÀr och havsnivÄn hÄller pÄ att höjas vilket hotar bebyggelse utmed kusterna. Lomma i sydvÀstra SkÄne Àr en smÄstad som redan idag drabbats av översvÀmningar och som i framtiden kommer utsÀttas för Àn större risker. HavsnivÄn i Lomma kan enligt SMHI komma att stiga med sÄ mycket som 2,6 meter vid framtida högvattennivÄer vilket skulle fÄ förödande effekter pÄ bebyggelsen men Àven för drabbade mÀnniskor. SÀttet att hantera de stigande havsnivÄerna har de senaste Ären gÄtt frÄn en tillit till tekniska lösningar till en mer tillÄtande lösning pÄ naturens villkor, dÀr vattnet tillÄts översvÀmma bestÀmda omrÄden. Med hjÀlp av de teoretiska utgÄngspunkterna, referensexempel frÄn Hamburg och NederlÀnderna, samt en innehÄllsanalys av kommunala dokument frÄn Lomma har tre strategier tagits fram för att hantera den stigande havsnivÄn i Lomma.
?Hellre för hett Àn för kallt? : - En studie om sektionschefers uppfattningar av nödvÀndiga kompetenser för konflikthantering: exemplet statliga myndigheter
För att kunna hantera konflikter krÀvs olika kompetenser, vilka som krÀvs och hur vi behÀrskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang Àr en central frÄga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill ocksÄ belysa under vilka omstÀndigheter de samlat pÄ sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ?vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt??, ?vilka tidigare erfarenheter anser de vara anvÀndbara?? samt ?hur anvÀnder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen??.
Konsten att fördela bistÄnd
AbstractTitel: Konsten att fördela bistÄnd ? En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen och deras syn pÄ sin arbetssituationFörfattare: Emelie Andersson och Frida OlssonHandledare: Magnus RingNyckelord: BistÄndshandlÀggning, myndighetsutövning, makt, byrÄkratiStudiens syfte Àr att undersöka bistÄndshandlÀggares syn pÄ sin arbetssituation och hur de hanterar press frÄn olika aktörer i samhÀllet samtidigt som de ska följa lagen. För att nÄ uppsatsens syfte har vi utgÄtt frÄn tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.Metoden för studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr ett hermeneutiskt angreppssÀtt har tillÀmpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju bistÄndshandlÀggare frÄn samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gÄ pÄ djupet och fÄ en inblick i bistÄndshandlÀggarnas personliga uppfattningar och tankesÀtt och utifrÄn detta hitta och förstÄ mönster i handlÀggarnas tankeverksamhet.
Omlokalisering av statlig verksamhet : Upplevelser och coping bland statsanstÀllda
Omlokalisering av statlig verksamhet innebÀr att statliga organisationer flyttar frÄn en ort till en annan. Under 2008 slutförs den största statliga omlokaliseringen i Sverige sedan 1970-talet och detta innebÀr ett unikt tillfÀlle att studera en typ av organisationsförÀndring som Àr relativt outforskad. Syftet med denna studie var att beskriva hur personalen som valde att inte flytta med organisationen upplevde omlokaliseringen, samt hur de anvÀnde coping för att hantera denna organisationsförÀndring. Induktiv tematisk analys av fyra intervjuer resulterade i fem huvudsakliga teman med underteman. Dessa visade att personalen upplevde omlokaliseringen som pÄfrestande eftersom den ledde till utanförskap och oro över egen anstÀllningsbarhet.
Vilka stressorer utsÀtts FN-soldater för i samband med fredsbevarande utlandstjÀnst och hur hanterar soldaterna dessa?
Vid utlandsmission stÀlls individen inför en unik prövning. Det innefattar att soldaten dagligen exponeras för olika typer av stressorer. För att hantera förekommande stressorer Àr det nödvÀndigt för soldaten att utveckla copingstrategier. Studiens syfte Àr att med en kvalitativ studie fÄ tilltrÀde till individens subjektiva upplevelse av förekommande stressorer samt vilka copingstrategier soldaterna anvÀnder sig av för att hantera dessa under fredsbevarande utlandstjÀnstgöring. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med sex soldater som genomfört utlandsmission.
"Ăr jag mĂ€nniska att hantera detta?" En kvalitativ studie av hur personalen pĂ„ en 7-9-skola uppfattar och upplever en förĂ€ndringsprocess
A qualitative study of a senior high school staff's perceptions and experiences during a process of alteration..
Proportionalitetsprincipen ? en principmed flera funktioner : En studie av proportionalitetsprincipens olika tillÀmpningar iunionsrÀtten i jÀmförelse med nationell rÀtt
Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.
Upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer: en litteraturstudie
Prostatacancer Àr den vanligaste cancerdiagnosen hos mÀn. Behandlingen har ofta mÄnga biverkningar bÄde fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier.
Upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer: en litteraturstudie
Prostatacancer Àr den vanligaste cancerdiagnosen hos mÀn.
Behandlingen har ofta mÄnga biverkningar bÄde fysiskt,
psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem
som en cancerdiagnos innebÀr. Syftet med denna
litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet
och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer. Tretton
vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjÀlp av
en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen
resulterade i fem slutkategorier. Att livet Àr viktigast, men
anpassning krÀvs: Att en förlorad funktion Àr svÄr att ersÀtta:
Att inte lÀngre vara en man:Att förlora lust och intresse:Att
vilja veta, fÄ stöd och förstÄelse.
Internpriser inom offentlig verksamhet- en studie av Helsingborgs skolverksamhet
Det har stormat lite kring Helsingborgs stads sÀtt att tillÀmpa marknadshyror pÄ den kommunalaverksamheten. Ett omrÄde som berör mÄnga och vÀcker starka kÀnslor. VarpÄ vi valda att studera Helsingborgs sÀtt att hantera marknadshyror. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att samla in fakta om Helsingborg och deras sÀtt att hantera internhyror. UtifrÄn teorierna kring organisationsstruktur, interpriser och transaktionskostnader har det empiriska materialet sedan undersökts för att kunna ge rÄd och rekommendationer till en kommun om hur internprissÀttning av hyror kan hanteras pÄ skolor.