Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) åt i rapporteringen gällande den så kallade Enbomprocessen under år 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning påverkade rapporteringen. Uppsatsen har avgränsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten då Norrbottens län var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska läge är intressant. Närheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dåtida politiska situationen i Norrbotten då detta län var det överlägset kommunisttätaste i Sverige. Fokus i tidshänseende ligger på februari 1952 då Fritiof Enbom greps och augusti månad samma år, då domarna i målet förkunnades.

Syfte: På en 7-9 skola i Sverige finns en särskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig själva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trädde. Syftet var också att undersöka den aktuella skolans organisering av en särskild under-visningsgrupp.Teori: Framväxten av specialpedagogisk verksamhet och särskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, där också nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgångspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts också begreppet identitet och identitetsprocesser fram.Metod: Studien bygger på en fallstudie i etnografins anda, det är en kvalitativ studie där observation-er, intervjuer kombinerats.

Syftet med studien har varit att se hur små barn samspelar då de saknar ett verbalt språk. Undersökningen gick ut på att studera barns samspel samt att hitta faktorer som påverkar vid interaktion. Med faktorer menar jag saker, personer och händelser. Detta för att sedan kunna hitta sätt som stödjer barnens samspel med varandra.Forskare och författare lägger mer eller mindre vikt vid samspel som en förutsättning för social utveckling. Även förskolans läroplan trycker på vikten av att barn får samspela och utvecklas socialt.

The thesis project is accomplished during winter and spring 2008 at Karlstad University at the faculty of technology and science. The tutor at Karlstad University is Nils Hallbäck and the examiner is Hans Johansson. Rolls-Royce at Kristinehamn in Sweden is the initiator for the project. The thesis project title is design of the blade bolt joint on Kamewa CPP. CPP stands for controllable pitch propeller.

AbstractFörfattare: Stephanie UnghÅr: 2008Svensk titel: Hesse, Coelho och Religionen ? En komparativ studie av Siddhartha ochAlkemisten.Engelsk titel: Hesse, Coelho and The Religion ? A comparative studie of Siddhartha and TheAlchemist.Universitet: Växjö Universitet, SverigeSidor: 29Syftet med denna uppsats är att genom en komparativ studie av Hermann Hesses Siddhartha samt Paulo Coelhos Alkemisten studera religionstematiken och motiven i dessa två verk. Religionstematiken innebär det religiösa idéinnehållet och motivet speglar de rent konkreta handlingarna i romanerna. Frågeställningarna till detta arbete lyder: Hur ser religionstematiken och motiven ut i respektive roman? Samt: Hur liknar verken varandra och hur skiljer de sig åt i fråga om religiös tematik? Jag kommer även att undersöka hur dessa romaner kan användas i ett didaktiskt sammanhang.Coelho skriver som om han skildrar sanningen vad gäller andlighet i Alkemisten och det förekommer ett antal rättesnören att följa snarare än visdomsord.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mäns föräldraledighet konstrueras i dagstidningsartiklar och reportage. Studien undersöker hur mäns föräldraledighet beskrivs och motiveras, vilket innehåll ledigheten ges samt vilka implikationer detta skapar. Uppsatsen bygger på en socialkonstruktionistisk ansats. Som specifik teori och metod används diskursanalys och diskursteori. En diskurs kan ses som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Diskursanalys är sättet på vilket man analyserar de språkliga böjningsmönster som konstruerar vår sociala värld. Empirin för uppsatsen består av åtta nyhetsartiklar och reportage ur Sveriges två största dagstidningar, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter.

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lärande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjänstesamhälle, där organisationer och arbetsplatser har en annan karaktär än i industrisamhället. I den standardiserade industriproduktionen är själva produktionsprocessen bestämd på förhand. I tjänste- och kunskapsproducerande organisationer är produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmågor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvändiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvändighet en annan karaktär i tjänste- och kunskapsproducerande organisationer.

Utbyggnaden av vattenkraften var en viktig del av industrialiseringen i Sverige. Ett nytt skede i denna historia inleddes på 1950-talet då alltfler invändningar började resas ur naturskyddssynpunkt. Motsättningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressena kulminerade vid 1960-talets slut i striden om Vindelälven. Den kom att markera början till slutet för den svenska vattenkraftsutbyggnadsepoken Hur avgörande denna på naturskydds- och forskningsintressen grundade motståndsopinion var för den fortsatta vattenkraftsutbyggnadens historia är inte helt lätt att avgöra. Tydligt är att vattendragen dittills hade byggts ut i den turordning som de kraftekonomiska motiven inbjudit till.

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmärks av en positiv laddning. Glädje och lekfullhet förknippas gång på gång med dans i Fröding dikter, och dansen har även ett nära förhållande till musik, fest och lek. Just glädjen kan sägas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart några få undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara något som Gustaf Fröding värderade högt, vilket jag pekat på genom att åskådliggöra hur skalden använder sig av dansen som ett karaktäriserande drag hos hans fiktiva personer. Det är dock inte enbart människor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan få denna egenskap.

Den 1 januari 2003 infördes ?sexuell läggning? i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a.

Sammanfattning Det övergripande syftet med min examensuppsats (som slutlig produkt) är att öka kunskap kring genus samt att inspirera till läsarens vidare fördjupning i genusfrågor. Som blivande studie- och yrkesvägledare tycker jag att det är extra viktigt att vara medveten om genus och dess påverkan då jag ska vägleda varje sökande utifrån hans/hennes individualitet. Att vara medveten om genus gör mig uppmärksam på de föreställningar kring genus som jag själv har och hjälper mig således i mitt professionella förhållningssätt. Syftet med detta examensarbete är att ur ett genusperspektiv beskriva hur ungdomar ser på olika yrken, med särskild fokus på genus och status. Syftet har brutits upp i ett antal frågeställningar och en stor tyngd har lagts på att beskriva skillnader mellan könen. Den tidigare forskning som uppsatsen behandlar är avhandlingen Yrke, status och genus av Ylva Ulfsdotter Eriksson, fil. dr.

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmärks av en positiv laddning. Glädje och lekfullhet förknippas gång på gång med dans i Fröding dikter, och dansen har även ett nära förhållande till musik, fest och lek. Just glädjen kan sägas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart några få undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara något som Gustaf Fröding värderade högt, vilket jag pekat på genom att åskådliggöra hur skalden använder sig av dansen som ett karaktäriserande drag hos hans fiktiva personer. Det är dock inte enbart människor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan få denna egenskap.

Syftet med den aktuella pilotundersökning var att få en djupare förståelse för mäns syn på offerskap genom att studera hur män framställer sig själva som offer för våld och om detta kan förklaras utifrån brottsofferteorier. För att studera detta har jag formulerat följande frågeställning: Hur framställer sig män som blivit utsatta för misshandel som offer i rätten? För att besvara frågeställningen valde jag att använda mig av en kvalitativ metod som bygger på observationer och detta grundar sig i en hos mig konstruktivistisk syn på hur kunskap produceras. Min infallsvinkel var naturalistisk vilket innebär att jag vid rättegångarna intog en dold forskarroll; detta för att inte påverka deltagarna med min närvaro. Jag observerade sex domstolsförhandlingar där brottsrubriceringen var misshandel av normalgraden med en man som misshandlat en annan man.

Uppsatsen redovisar en studie av ett politiskt ärende som behandlats av regeringen 2001 samt av den nyinrättande myndigheten Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) 2003 med motstridigt utfall. Frågan i ärendet var huruvida läkemedlet Xenical skulle subventioneras med statliga medel eller inte. Syftet med undersökningen var att beskriva de två beslutsprocesserna för att kunna ge en förklaring till varför regeringen och LFN fattade oförenliga beslut samt att ge en tolkning av vad regeringens inrättande av den nya läkemedelsförmånen har medfört. Undersökningens empiri visar att omständigheter som rådde i regeringens beslutsmiljö gjorde att slumpen fick stor betydelse för beslutsprocessens utveckling. Särkopplande lösningar, problem och deltagare strömmade omkring beslutsfattarna och vid ett tillfälle kopplades ett problem ihop med en lösning i närheten av politiker som stod inför ett beslutstillfälle.

Syfte: Universitet och högskolor som erbjuder förskollärarprogram har olika syn på bedömning av reell kompetens och utbildning till förskollärare genom validering. Skillnader förekommer vid tillträdeskrav och även vid utformningen av utbildningsprogram-men. Utifrån några utvalda universitet och högskolor belyser denna uppsats vilka skillnader och likheter som finns och försöker se vad dessa skillnader kan bero på. För att belysa detta jämförs inte bara universitet och högskolor utan också förskollärarprogram som vänder sig till pedagogiskt verksamma där de studerande har viss campusförlagd utbildning varvat med att arbeta kvar i sin dagliga verksamhet samt det traditionella campusförlagda förskollärarpro-grammet.Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundas på Gunnar Bergs (2003) teorier om att skolan kan ses dels som en institution och dels som en organisation. Skolan styrs ?explicit? av staten genom lagar och förordningar som ger förutsättningar om hur institutionerna kan forma sina program.