Sökresultat:
8 Uppsatser om Hangrisar - Sida 1 av 1
Tidig social kontakt mellan smågrisar från olika kullar, konsekvenser för tillväxt och beteende
Blandning av främmande grisar med varandra i samband med avvänjning kan leda till aggressioner och allvarliga skador. Vid uppfödning av okastrerade Hangrisar kan problem i samband med blandningen försvåras ytterligare och kan bli ett potentiellt djurvälfärdsproblem. Genom att låta de smågrisar som ska gå ihop efter avvänjning träffas redan vid två veckors ålder kan aggressionerna reduceras. Två veckor är den ålder då smågrisar naturligt lämnar boet och slår följe med den övriga gruppen. Vid den perioden kan smågrisarna skapa nya kontakter utan att det involverar aggressioner.
Immunokastrering av hangrisar :
Active immunization against gonadotropin-releasing hormone (GnRH) is an alternative to surgical castration of male pigs to avoid boar taint. The aim of this study, including 128 pigs, was to evaluate the effect of a GnRH-vaccine Improvac® on performance and on social and sexual behaviour. Male pigs were assigned to three treatments; surgical castration at four days of age, immunization against GnRH and no castration. Vaccination was performed eight and four weeks before slaughter. Surgically castrated male pigs had significantly lower daily weight gain during the suckling period than entire male pigs (235 vs.
Alternativ till obedövad kastrering av smågrisar
Det här arbetet är en litteraturstudie som behandlar alternativa sätt till kirurgisk kastrering av smågrisar. Obedövad kastrering av våra smågrisar är i längden inte en hantering som är acceptabel ur djurvälfärdssynpunkt. Problemet är att hangrisen utvecklar två könshormonsliknande substanser, androstenon och skatol som binds in i fettvävnaden och ger ett lukt och smakfel på köttet som kallas för ornelukt. Det är därför grisen kastreras. Den metod som används idag är en obedövad kastration.Vi har beaktat de alternativa metoderna och kartlagt vilka som kan fungera praktiskt och även studerat dem ur en etisk synvinkel.
Miljöfaktorers påverkan på ornelukt
SAMMANFATTNING
Sedan lång tid tillbaka har Hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande
doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen är smärtsam och forskarna letar nu
efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera på
hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsämnena androstenon och skatol i
subkutant fett genom att förändra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för
ornelukt där smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant fett än rena grisar.
Även ljus och temperatur har en inverkan på orneluktsämnena. Höga temperaturer och korta
ljusperioder ger ökade halter av androstenon och skatol.
Uppfödning av okastrerade hangrisar - ett alternativ till obedövad kirurgisk kastrering av smågris
Pigs kept for meatproduction are often surgically castrated to prevent aggression and boartainted meat. Castration without analgesia and anesthesia is painful and causes a lot of stress to the pig. There are alternatives such as to surgically castrate the male pigs with analgesia and/or with anesthesia, immunocastrate or keep them as intact males. In Sweden the most common practice is to surgically castrate the pigs before they are seven days old. The impact on the pig is that the incision causes pain and stress, which may lead to changes in behaviour, reduced appetite, reduced growth and a higher risk of infections.
Metoder för att mäta galtlukt
Skatol och androstenon är två ämnen som lagras i fett hos okastrerade Hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, när köttet från grisarna hettas upp. I Sverige kastreras därför alla smågaltar några dagar efter födseln. Detta sker rutinmässigt utan bedövning, vilket innebär lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna är att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt.
Immunokastrering av gris genom vaccination mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH)
Immunisering mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH) har visat sig vara effektivt mot att hämma galtlukt på griskött och oönskat aggressivt beteende bland Hangrisar. I ett samhälle där vi sätter allt högre krav på våra produktionsdjurs välfärd är efterfrågan på metoder som
inte innebär smärta eller lidande för djuren stor. Det finns dessutom positiva produktionsrelaterade effekter med immunokastrering gentemot klassisk kirurgisk kastrering,
såsom ökad tillväxtpotential. Faktorer som dessa talar för immunokastrering, men samtidigt finns många svårigheter med att vaccinera mot något kroppseget och således bryta kroppens tolernas mot självt. Den här litteraturstudien behandlar svårigheterna med att rikta ett vaccin mot ett endogent hormon, vad som har lett fram till dagens upptäckter och de eventuella problem som kan uppstå i framtiden.
Fuktig spannmål inokulerad med jäst och mjölksyrabakterier till växande grisar
En stor del av energikostnaderna inom lantbruket går åt till att torka spannmål. Ett alternativ till torkning och ett sätt att minska kostnaderna är att lagra in och använda fuktig spannmål. Problemet med det kan vara att fuktig spannmål är en gynnsam miljö för skadliga mikroorganismer och kan ge stora problem om något går fel under fermenteringssprocessen och om lagringen inte blir stabil. Tidigare forskning med jästen Wickerhamomyces. Anomalus har visat på positiva egenskaper som bland annat hämmande av skadliga mikroorganismer och ökad tillgänglighet av fosfor.