Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begrÀnsningar till fysisk aktivitet i skolan.? Vilken pÄverkan har den fysiska skolmiljön, och pÄ vilket sÀtt har miljön anpassats?? Vilka begrÀnsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna sjÀlva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?? Hur ser lÀrare pÄ begrÀnsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan?MetodI studien deltog tre elever med ryggmÀrgsbrÄck, alla pojkar (14-17 Är), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lÀrare varav tvÄ mÀn och en kvinna (30-51 Är). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter lÄnga. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn tvÄ olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna.

Barns och ungdomars hÀlsa och levnadsvanor har blivit samhÀllsfrÄgor av stor betydelse för folkhÀlsan i vÄrt land. I skolan finns en gigantisk potential och plattform för att pÄbörja, grundlÀgga och befÀsta fysisk aktivitet som ett naturligt underlag, som gynnar elevernas dynamiska utveckling till nyfikna och friska individer. Ungdomars aktivitetsmönster har stor betydelse för deras hÀlsa bÄde medan de Àr unga och för deras framtida hÀlsa. Syftet med studien var att beskriva den dagliga fysiska aktiviteten hos högstadieelever i tvÄ högstadieskolor samt vad som stimulerar och hÀmmar aktivitet bland dessa elever. Studien genomfördes med en metod som kombinerades med en kvalitativ ansats och med en kvantitativ ansats.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och Kronisk hjÀrtsvikt (KHS) tillhör de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Samsjukligheten av dessa tvÄ sjukdomar Àr stor och patienterna har en liknande symtombild som exempelvis andfÄddhet och trötthet. Fysisk aktivitet Àr en viktig faktor vid hantering och behandling av dessa sjukdomstillstÄnd. Tilltro till den egna förmÄgan (self-efficacy) har kommit att framstÄ som en pÄverkansfaktor för livsstilsförÀndring gÀllande fysisk aktivitet.Syftet var att jÀmföra utövad fysisk aktivitet och self-efficacy till fysisk aktivitet bland patienter med KOL och KHS i primÀrvÄrden. Vidare var syftet att jÀmföra mÀn och kvinnor med KOL respektive mÀn och kvinnor med KHS.

Vi har i vÄrt arbete undersökt och analyserat hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar för att vÀcka ett intresse hos elever för fysisk aktivitet och hÀlsa i dag och i ett lÀngre perspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar idrottslÀrare i dagens skola med hÀlsa och fysisk aktivitet för att engagera alla elever och för att vÀcka deras intresse för fortsatt engagemang för fysisk aktivitet och hÀlsa? Hur arbetar idrottslÀrare med undervisningsstrategier som kan bidra till att öka elevers intresse för vidare fysisk aktivitet? Vi har i vÄrt arbete ocksÄ belyst forskning i Àmnet för att uppmÀrksamma hur idrottslÀraren skapar ett engagemang hos eleven för fysisk aktivitet och en hÀlsosam livsstil med syfte att uppnÄ ett varaktigt vÀlbefinnande. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ intervjumetod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor i undersökningen. Urvalet till studien bestod av nio idrottslÀrare som alla var verksamma i grundskolor i södra Sverige.

Syftet med denna studie var att göra en kartlÀggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att fÄ fler barn och ungdomar att börja idrotta och fÄ fler att idrotta lÀngre upp i Äldrarna -genomfördes pÄ elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkÀtstudie genomfördes för att fÄ fram svar pÄ frÄgor som varför ungdomarna Àr fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i nÄgon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser pÄ sin hÀlsa. Resultatet visade att tvÄ tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva pÄ sin fritid.

Bakgrund: Depression Àr en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kÀnda behandlingsmetoder finns Àr det fÀrre Àn hÀlften som behandlas. Den vanligaste behandlingen Àr antidepressiva lÀkemedel men tyvÀrr kan det medföra mÄnga biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan pÄverka en mÀnniska med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehÄllande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sÀnka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pÄgick under lÀngre tid samt högintensiva aktiviteter.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Tidigare forskning har visat att olika bollsporter dominerar i Àmnet idrott och hÀlsa och att idrottsÀmnet har formats av den redan organiserade föreningsidrotten. En intressant frÄga Àr om de elever som redan en gÄng har sagt nej till, eller aldrig har lockats av, den organiserade föreningsidrotten Àr motiverade för Àmnet idrott och hÀlsa? Genom en kvalitativ ansats undersöktes detta och tio elever intervjuades för att skapa en förstÄelse för den enskilda elevens motivation till Àmnet idrott och hÀlsa. UtgÄngspunkten var vilka upplevelser icke föreningsaktiva elever har av Àmnet idrott och hÀlsa och vilka tidigare erfarenheter de har av fysisk aktivitet. Examensarbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt i Deci och Ryans (2000) Self-determination Theory i vilken tre grundlÀggande psykologiska behov; tillhörighet, kompetens och sjÀlvstÀndighet, alla med likvÀrdig betydelse för individens motivation och vÀlbefinnande ingÄr.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att fÄ fysisk aktivitet ordinerat pÄ recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio mÀn som erhÄllit FaR frÄn tvÄ hÀlsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehÄllsanalys.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka högstadieelevers syn pÄ hÀlsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser.Vilken betydelse har fysisk och psykisk hÀlsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer pÄverkar elevernas vÀlbefinnande enligt dem sjÀlva?Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn pÄ hÀlsa?Hur ser förÀldrarnas och barnens aktivitetsnivÄ ut i olika socioekonomiska klasser?PÄ vilket sÀtt arbetar skolorna med hÀlsa utifrÄn ett lÀrarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning?MetodMetoden som studien bygger pÄ Àr en kvantitativ enkÀtundersökning samt kvalitativa intervjuer med tvÄ idrottslÀrare. De namn skolorna har i studien Àr fingerade. EtternÀsslaskolan Àr placerad i norra Stockholm i en kommun med lÄg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan Àr placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i Ärskurs 7-9 som svarade pÄ enkÀten och 407 svar var fullstÀndiga.ResultatResultaten visar att elevernas syn pÄ fysisk hÀlsa fokuserar pÄ kroppens rörelser och att vara frisk ? pÄ utsidan.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att kartlÀgga och evidensgranska tidigare forskning som undersökt om fysisk aktivitet kan minska sömnbesvÀr. Vetenskapliga studier har granskats för att undersöka om fysisk aktivitet pÄverkar sömnbesvÀr. MÄlsÀttningen var att undersöka om det finns ett vetenskapligt stöd för att rekommendera fysisk aktivitet till personer med sömnbesvÀr.FrÄgestÀllning:Kan fysisk aktivitet anvÀndas för att minska sömnbesvÀr?MetodEn systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Pubmed, Sportdiscus och Discovery. Detta resulterade i att sex randomiserade kontrollerade studier inkluderades för en systematisk analys medan 1649 artiklar exkluderades pÄ grund av att de inte mötte de uppsatta inklusionskriterierna.

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och vÀrlden. Under de nÀstkommande 20 Ären berÀknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga frÄn 285 till 438 miljoner. Detta anses bero pÄ den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dÄlig kost, som blir allt mer utbredd i samhÀllen vÀrlden över. NÀr en mÀnniska har Ädragit sig diabetes typ 2 sÄ Àr diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas pÄ olika sÀtt.

Akut myokardinfarkt (AMI) Àr en av de största orsakerna till dödsfall i dagens samhÀlle. De senaste Ärtiondena har forskningen om den akuta behandlingen utvecklats vilket har medfört ett ökat antal patienter som överlever. En del av behandlingen i efterförloppet av en AMI Àr fysisk aktivitet. Trots forskning som pÄvisar de positiva effekterna utav fysisk aktivitet Àr det enbart en liten del utav dessa patienter som har god följsamhet gÀllande behandlingen. DÄ sjuksköterskan har det primÀra ansvaret för omvÄrdnaden Àr det av stor relevans att ha kunskap om hur patienten upplever denna del av behandlingen.

Diabetes typ-2 Àr en sjukdom som ökar i omfattning i hela vÀrlden. Bidragande faktorer Àr en osund livsstil prÀglad av inaktivitet och en ohÀlsosam diet. Sjukdomen kan leda till allvarliga sena komplikationer och ett begrÀnsat liv. Diabetes typ-2 beror pÄ en störd insulinkÀnslighet i vÀvnaden och medför ett sÀmre upptag av socker frÄn blodet. En god egenvÄrd av sjukdomen Àr fysisk aktivitet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om man kan anvÀnda fysisk aktivitet i skolan som ett hjÀlpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i sÄ fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslÀrare pÄ fÀltet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet pÄverkar kroppen och hjÀrnan. Jag beskriver ocksÄ det pÄgÄende forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar nÄgra delresultat frÄn projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet pÄverkar kroppen och hjÀrnan, hur man kan underlÀtta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP.