Syftet med denna C-uppsats är att undersöka socialarbetares egna upplevelser i det sociala arbetet med fokus på uppdraget i arbetet och hur detta formas samt vilket handlings¬utrym¬me socialsekreterarna har. Våra frågeställningar är: 1.) Var upplever socialsekreterarna att deras uppdrag kommer ifrån och hur ser uppdraget ut? Finns det flera uppdragsgivare? 2.) Upplever socialsekreterarna att de själva har möjlighet att påverka/forma uppdraget? 3.) Ser socialsekreterarna någon motsättning mellan klienters och organisationens intressen? 4.) Vilka hinder och möjligheter ser socialsekreterarna i sitt arbete?Vi har intervjuat fem socialsekreterare inom olika delar av socialtjänstens Individ- och familje¬omsorg i Göteborg. Som teoretisk referensram har vi socialkonstruktionism samt symbolisk interaktionism samt begreppet Handlingsutrymme. Uppsatsen tar upp olika aspekter av det sociala arbetet, dess uppdrag och mål samt hur socialsekreterare anser att dessa formas i samspel mellan organisation, socialsekreterare och klient.

The aim of the study was to understand limitations and possibilities to the discretion of managers in order to fulfill wishes of users. The study is based on six interviews, three with managers and three with staff in common homes for mentally disabled people. The study took place in a municipality in Sweden in the spring of 2010. We used an interview guide with specific themes and questions. The theoretical framework was based on organizational theories as well as theories about management and discretion.

Denna uppsats visar på hur tjänstemän på mellannivå kan påverka glappet mellan beslut och verkställda politiska mål, i ett fall som handlar om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utgångspunkten är Lennart Lundquists ?Vilja, Kunna, Förstå? som kompletteras med begreppet ?Bistås? ifrån ?Divergensteorin?, för att tillsammans belysa ?Hur tjänstemännen på mellannivå kan påverka divergensen mellan beslut och verkställd politik??.Tillvägagångssättet är en form av kvalitativ fallstudie, genom samtalsintervjuer med tjänstemän inom bolaget Västtrafik AB, som ansvarar för tillgänglighetsarbetet inom Västra Götalandsregionens kollektivtrafik. Tillgänglighetsfrågan aktualiseras som problem i samband med att nya grunder tillförs diskrimineringslagen från och med 2015.01.01. Därmed är det som studien visar viktigt med insikter bland tjänstemännen, i fråga om vilka policys och riktlinjer som begränsar dess Handlingsutrymme..

Denna studie fokuserar på arbetssituationen för kommunens handläggare i samband med organisationsförändringar vid implementering av en ny reform. I studien behandlas frågeställningar som rör yrkesrollen, Handlingsutrymme och organisationsförändringar i förhållande till reformen.Studien är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört intervjuer med handläggare inom området. För att analysera materialet har vi använt oss av nyinstitutionell organisationsteori samt psykosociala perspektiv på organisationsförändringar.Studiens resultat visar att arbetssituationen för våra informanter varierar beroende på olika faktorer. Dels hur organisationen ser ut, chefens roll, personliga förhållningssätt till förändringar samt vilka möjligheter som finns att vara delaktig och att påverka i samband med förändringen. Slutsatsen är att även om man generellt är positivt inställd till målet för reformen så är man negativ till vissa inslag, exempelvis att barnperspektivet och helhetssynen går förlorad.

Individer med psykisk funktionsnedsättning kan vara väldigt sårbara eftersom de kan bli utsatta för sexuella övergrepp. Därför är viktigt att dessa individer får en god sexualkunskap. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka hur lärare upplever att ha sexualundervisning för psykisk funktionshindrade elever. Eftersom det är främst lärarna som ger dessa elever kunskap. Forskningen är tämligen begränsad inom detta ämnesområde.

Studiens syfte varatt kartlägga de faktorer som påverkar biståndsbedömarnas handlande i handläggningsprocessen samt att undersöka hur intervjupersonerna förhåller sig till dessa faktorer. för att besvara vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar; vilka är det för faktorer som påverkar biståndshandläggarna i handläggningsprocessen? Samt hur förhåller sig intervjupersonerna till dessa faktorer? För att samla data använde vi en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv vilket har givit en god inblick i biståndsbedömarnas livsvärld och vi har genom dessa intervjuer funnit följande faktorer som påverkar biståndsbedömarna; uppdraget, Handlingsutrymme, äldre som ansöker om bistånd, anhöriga och kollegor. Utifrån de valda analysverktygen som Socialkonstruktivism, Doxa och Gräsrotsbyråkraten har vi funnit förklaringar till varför biståndsbedömarna förhåller sig till de olika faktorerna på de sätt som de gör..

Syftet med studien var att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar somsocialsekreterare upplever inverka på deras Handlingsutrymme i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn. Studiens frågeställningar är; Vilka organisatoriska omständigheter möjliggörrespektive begränsar socialsekreterares arbete med ensamkommande flyktingbarn? Och hurresonerar socialsekreterare angående organisatoriska förutsättningars inverkan påHandlingsutrymmet knutet till deras yrkesroll? I studien har fem semi-strukturerade intervjuergenomförts där urvalet bestod av socialsekreterare som på heltid arbetar medensamkommande flyktingbarn. En tematisk analys har gjorts med integrering av empiri ochteori. De teoretiska ansatserna vår studie utgått från är organisationsteori, begreppetHandlingsutrymme, symbolisk interaktionism och rollteori.

Syftet med vår uppsats var att få en djupare insikt i och kunskap om hur de människor som arbetar med försäkringsärenden på Försäkringskassan upplever och ser på sitt arbete. Våra frågeställningar söker svaret på hur handläggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handläggningsarbetet. För att få svar på dessa frågor från ett ?inifrånperspektiv? har vi valt att hämta empirin från en fokusgruppintervju med fyra tjänstemän som arbetar med handläggning på en Försäkringskassa i Mellansverige. Vårt teoretiska utgångsläge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begränsningar i kundrelaterat arbete.

Syfte Vi vill undersöka attityder och värderingar om försörjningsstöd utifrån de krav som ställs på dem som får försörjningsstöd. Vi vill undersöka skillnader mellan en grupp socialsekreterare och en grupp arbetssökande. FrågeställningHur ser de yrkesverksamma och de arbetssökande på de krav som ställs för att få försörjningsstöd och finns det några skillnader mellan de yrkesverksamma och de arbetssökandes attityder och värderingar gällande försörjningsstöd? ? Hur ser de yrkesverksamma på frågor som gäller försörjningsstöd och de krav som ställs?? Hur ser de arbetssökande på frågor som gäller försörjningsstöd och de krav som ställs?? I vilka frågor skiljer sig våra två gruppers svar sig mest åt?? Hur ser våra informanters attityder och värderingar ut gällande försörjningsstöd?Metod Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning som sker med hjälp av insamling av data med en enkätintervju. Vi har använt oss av litteratur inom ämnet, vägledande studentlitteratur, tidigare forskning i form av uppsatser och forskningsartiklar.Resultat Svaren från enkäterna har vi delat in i tre teman, allmän information, krav och attityd.

The aim of this study was to get a greater comprehension of social welfare secretaries? notion of "good parenting" and furthermore how this is expressed in evaluations of investigations regarding care of children. The empirics in this qualitative study were collected with the help of a vignette containing relevant questions. Moreover interview questions were answered at seven occasions. The interviewees were social welfare secretaries that worked with evaluations of care of children.

The honour-related violence and opression got more attention in the years 1999 and 2002, when two young women were murdered in the name of honour in Sweden. Honour-related violence is associated with a so called honour culture, which for many symbolize the oppression of a women. It is a fact that not only girls and women are victims of this culture but also many young men and boys are exposed. The aim of this study is to illustrate how individual social workers handle cases where boys and young men are exposed to violence and oppression on the basis of the theory of discretion. In this study a qualitative research strategy has been used which involves the implementation of semi-structured interviews in the collection of empirical data.

The purpose of this study was to examine the narrative skill of sixyear-olds in terms of macrostructure and cohesion, and its relation tonarrative content, auditory attention, auditory short-term memory and threemeasures of word retrieval. A group comparison of macrostructure andcohesion was also performed between children with and without epilepsy.The material consisted of audio recordings of 44 children (18 with epilepsyand 26 from a reference group) retelling the story Nelli-sagan (Holmberg &Sahlén, 2000). No correlation was found between content and macrostructureor cohesion, but several between the latter two. Auditory short-termmemory and word retrieval without pictures showed several correlationswith macrostructure as well as cohesion. No differences in macrostructure orcohesion were found between the children with epilepsy and the referencegroup.

Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning. Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen Handlingsutrymme, normalitet och ålderism.Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till.

Bakgrunden till vår studie grundar sig i att utifrån ett medarbetareperspektiv undersöka hur individen upplever konflikten mellan makt och ansvar sett utifrån empowerment. Vi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på kvalitativa forskningsintervjuer gjorda med anställda på olika företag.I en empowermentprocess så krävs det att det finns en fungerande kommunikation mellan chef och medarbetare. Förtroende och tillit har också visat sig vara av stor betydelse för att skapa en upplevelse av makt som i sin tur går att koppla an till individens subjektiva Handlingsutrymme. Medarbetarens syn på ledarskapet handlar till stor del om chefens roll att skapa förutsättningar för en accepterande organisationskultur, detta för att en empowermentsatsning ska upplevas som positiv av båda parter. Det är även viktigt för chefen att vara engagerad i medarbetarnas arbetsuppgifter utan att bli för kontrollerande..

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestämmelserna för att möta de EU-rättsliga bestämmelserna. Ett exempel på en sådan reglering är mervärdesskatten. Syftet med regleringen av mervärdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemsländerna. Mervärdesskatten har harmoniserats genom mervärdesskattedirektivet som medlemsstaternas är förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att själva tolka och avgöra tillvägagångssättet, så länge direktivets syfte uppnås.