Socialtjänsten är en verksamhet där förändringar under beteckningen NPM har varit aktuella under en lång tid. Tidigare studier av socialtjänstarbetares arbetsvillkor under de nya förutsättningarna har visat på en mörk situation. Dock saknas undersökningar där arbetsvillkoren kopplas till den överorganisatoriska styrningen. Studiens syfte var att kartlägga socialtjänstens nationella styrningslandskap och belysa hur styrningens ramar fäste i den praktiska verksamheten. Den överorganisatoriskastyrningen kartlades via styrdokument och analyserades med tematiskanalys.

Våldtäktsmål har under de senaste åren ofta medfört tidningsrubriker och debatt. Kritik har riktats mot hantering av brottsoffer, straffskalan, vanmaktsbegreppet osv. Det har också hörts kritiska röster om hur advokater bemöter och hanterar målsäganden i våldtäktsmål. Efter långt övervägande har jag därför valt att inrikta min uppsats på vad jag menar är en av de principiellt mest intressanta frågorna, nämligen försvarsadvokatens Handlingsutrymme i våldtäktsmål. Det är den eventuella motsättningen mellan försvarsadvokatens förhållande till sin klient samt de ställningstaganden advokaten har att beakta i förhållande till denna och förhållandet till motparten som jag finner mest intressant.

Sammanfattning Uppsatsen ställer frågan om hur stort Handlingsutrymme Peugeots återförsäljare har att anpassa sin marknadsföring. Vi beskriver utförligt Peugeots organisation och position inom bilbranschen för att ge läsaren en god bakgrundsförståelse för de förutsättningar under vilka återförsäljarna verkar i Sverige. Därefter redovisas resultatet av den empiriska undersökningen vi genomfört, baserad på kvalitativa intervjuer med sex svenska Peugeotåterförsäljare. Empirianalysen och tillhörande relevant teori delas upp i fyra temakapitel. Därefter följer de slutsatser som vi kunnat dra av den samlade informationen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få förståelse för hur socialsekreterarnas Handlingsutrymme och kunskap används vid placeringsöverväganden av barn och unga i samhällsvård. Med hjälp av våra frågeställningar ville vi få svar på, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt Handlingsutrymme vid placeringsöverväganden, dels hur socialsekreterarna förhåller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. Utifrån det våra intervjupersoner har berättat är vår slutsats att socialsekreterarnas bedömningar påverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vägledning av arbetsledning.

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt Handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av Handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

 Our study aims at investigating the unit manager?s, within LSS, perceiveddiscretion, when people with Down´s syndrome develop Alzheimer?s disease. We wanted to know what they perceive as limiting factors or facilitators in order to meet changing and/or emerging needs, as well as how they interpret their discretion in relation to this. We have conducted semi-structured qualitative interviews with five unit mangers within LSS.When analyzing the interview material, we have used a theoretical approach from a street-level bureaucracy and from the unit managers? perceiveddiscretion point of view.Our study?s result demonstrate that the unit managers are experiencing a wide discretion and do not feel a need to widen their identifieddiscretion..

Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekter Nivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica Sääf och Alexandra Ridell Utgivningsår: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson Problemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; Handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner). Resultat: Vår studie visar att begreppen Handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten.

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt Handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av Handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur asylhandläggare på Migrationsverket uppfattar sin roll och sitt Handlingsutrymme. Därtill hör även att utifrån den teoretiska ansatsen problematisera uppfattningarna för att undersöka om handläggarna kan förstås som neutrala verkställare enligt ett Weberianskt idealbyråkratiskt perspektiv eller snarare som närbyråkrater med stort Handlingsutrymme enligt Michael Lipskys teori. Därutöver utgör en viktig del av syftet att problematisera utfallet av handläggarnas roll och Handlingsutrymme för att belysa detta utifrån demokrati-, legitimitets- och rättssäkerhetsaspekter.Uppsatsen kan förstås som en fallstudie där metoden för undersökningen utgjorts av samtalsintervjuer. Det empiriska materialet utgörs således av intervjuer med sex asylhandläggare från två olika asylenheter i landet. Samtliga respondenter har erfarenhet av att handlägga ärenden med humanitära grunder.I uppsatsen har jag kommit fram till att sättet på vilket asylhandläggarna själva uppfattar sin roll och sitt Handlingsutrymme främst kan relateras till en neutral verkställarroll enligt en Weberiansk modell.

SammanfattningStudien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket Handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få förståelse för hur socialsekreterarnas Handlingsutrymme och kunskap används vid placeringsöverväganden av barn och unga i samhällsvård. Med hjälp av våra frågeställningar ville vi få svar på, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt Handlingsutrymme vid placeringsöverväganden, dels hur socialsekreterarna förhåller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. Utifrån det våra intervjupersoner har berättat är vår slutsats att socialsekreterarnas bedömningar påverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vägledning av arbetsledning.

Syftet med studien var att analysera hur biståndshandläggarna i vår studie bedömer och hur de upplever att bedöma enligt begreppet skälig levnadsnivå för personer över 65 år. Vi utgick från följande frågeställningar: Hur definierar biståndshandläggarna begreppet skälig levnadsnivå? Vad är mest svårhanterligt för biståndshandläggarna i deras bedömningar enligt skälig levnadsnivå? Hur stort Handlingsutrymme har biståndshandläggarna i bedömningarna? Studien baserades på en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer där vi utgick från en halvstrukturerad intervjuguide. Vi intervjuade fem biståndshandläggare som arbetade inom två olika stadsdelar i Göteborgs stad. Genom studien fann vi att biståndshandläggarna anser att skälig levnadsnivå är svårdefinierat men att de flesta menar att det syftar till att de grundläggande behoven tillgodoses.

Norrköping är en av de kommuner i Sverige som är hårt drabbat av internetdroger och en kartläggning visar att det sker en ökning av droger som säljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer på gymnasieskolor i Norrköpings kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi även analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt Handlingsutrymme samt hur samverkan med andra professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med åtta skolkuratorer och en preventionssamordnare från Norrköpings kommun. Vår teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och gräsrotsbyråkrati samt nyinstitutionell teori.

Den här studien handlar hur språket påverkar en persons identitet och Handlingsutrymme. Det är en kvalitativ studie baserad på fyra intervjuer. Samtliga intervjupersoner är latinamerikanska män, bosatta i Sverige. Två av dem pratar flytande svenska medan de andra två håller på att lära sig. Syftet är att beskriva dessa personers egna erfarenheter av hur deras nya språk, svenskan, har påverkat deras syn på dem själva och deras möjligheter att agera i samhället.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella Handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella Handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt Handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.