Denna uppsats är en kvalitativ studie som består av sex intervjuer med tjejer mellan 15-17 år. Studiens syfte är att utforska dessa tjejers upplevelser av att bo och leva i bostadsområdet Seved i Malmö, vilket är ett av media uppmärksammat bostadsområde. Med hjälp av ett fenomenologiskt samt intersektionellt teoretiskt ramverk analyserar vi informanternas resonemang. I resultatdelen skildras vad som är karakteristiskt med Seved, hur informanterna förhåller sig till ?killgängen? i området, hur de ser på trygghet och otrygghet kopplat till deras bostadsområde, hur de bemöter det dåliga ryktet om Seved samt hur de rör sig i och utanför Seved.

Arbetet berör konflikten mellan rättigheten att vidta kollektiva stridsåtgärder och EU-rättens regler om friheten att tillhandahålla tjänster. EU-domstolen har i Lavaldomen underkänt Sveriges implementering av utstationeringsdirektivet, som innehåller bestämmelser om minimikrav som en medlemsstat måste garantera utstationerade arbetstagare. Domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet har kritiserats och menats leda till social dumpning, då domstolen bestämmer att de garanterade villkoren inte bara utgör minimikrav utan även maximikrav. En stridsåtgärd får således inte vidtas i syfte att åstadkomma kollektivavtalsförhandlingar för villkor som är mer förmånliga än de som garanteras enligt direktivet.I analysen konstateras först att EU-domstolen har underordnat arbetsrätten utan något ordentligt lagstöd för detta och att avvägningen därför tycks vara motiverad av rättspolitiska skäl snarare än juridiska. Detta, enligt mig, olyckliga rättsläget kvarstår än idag trots Lissabonfördragets ikraftträdande.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

En viktig del till att bli en framgångsrik chef är att finna en balans mellan arbete ochfritid. Går det att finna balans mellan arbete och fritid. I det långa loppet handlar detom att orka hantera hög arbetsbelastning och krav som stundtals tenderar att spillaöver på ens fria tid. Genom teknikutvecklingen är inte längre tillgängligheten ettproblem utan problematiken ligger snarare hos individen att sätta sina egna gränser.Den här studien innefattar nio chefer från olika branscher verkade iGöteborgsområdet. Respondenterna har intervjuats där egna tankar och reflektionerkring deras balans har varit i fokus.

En manifestation som ägde rum i Göteborg 2012 visade att socialsekreterare i stor utsträckning säger upp sig från arbetsplatsen, bland annat på grund av en alltför hög arbetsbelastning. Syftet med denna studie var att i ljuset av detta undersöka socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö och belysa riskerna med de tunga och i många fall motstridiga krav som socialsekreterare möter i sitt dagliga arbete. 261 socialsekreterare inom barn och unga, funktionshinder och ekonomiskt bistånd i Göteborgsregionen deltog i undersökningen, vilken var utformad som en kvantitativ tvärsnittstudie. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbenkät som mätte socialsekreterarnas upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö samt graden av rollkonflikter och yrkesstolthet. Studien påvisade att var fjärde respondent under rådande förhållanden inte skulle vilja arbeta kvar på sin arbetsplats om ett år.

Denna studie baseras på en kvalitativ undersökning bland elever i årskurs 3 i gymnasiet. Den syftar till att utifrån den enskilda individen undersöka förklaring till fenomenet ohälsa. På detta sätt användes begreppet meningsfullhet eftersom det anses ha en stor betydelse för hälsa/ohälsa idag. Individer utför ständigt olika val i vardagen och är därför viktigt i denna studie att framhäva hur meningsfulla dessa val är för individen. Studien grundar sig på elva intervjuer som analyserats och delats in i olika teman.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Det finns risken att varje företag drabbas av någon typ av kris någon gång och i samband med denna kris kan verksamheten påverkas i form av minskning av företagets affärsmässiga Handlingsutrymme. Kris definieras som ?en händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och immateriella värden och där åtgärder utöver de normala krävs för att bemästra situationen? (Skoglund & Olsson 1995, s. 14). När en kris uppkommer i ett företag drabbas både enskilda och grupper i företaget.

Facebook är ett centralt verktyg för mellanmänsklig kommunikation. Plattformen används dagligen världen över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt är Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en så betydelsefull mötesplats är privatägd innebär att användarna och deras kommunikation påverkas av företagets regler, intressen och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i hur företaget förhåller sig till spänningen mellan marknad och offentlighet.Syftet är att kritiskt undersöka företagets värderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhällskontext, i syftet att avtäcka vilka idéer och värderingar som diskursivt framställer, och därmed konstruerar, organisationens användare.Det empiriska materialet består av företagets policy och regelverk, två dokument som finns tillgängliga för allmänheten genom deras hemsida.

Uppsatsen syftar till att analysera organisatoriska konsekvenser som skapas genom "Resource Management". Detta arbetssätt ("Resource Management") innebär kortfattat att varje medarbetare har två chefer; en resurschef som ansvarar för individuell kompetensutveckling och resursallokering och en arbetschef vilken ansvarar för produktionen inom projekt och service.Vi har använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt bestående av sammanlagt tio intervjuer med resurschefer, medarbetare och förändringsledare, samt dokumentstudier för att uppnå studiens syfte.Vi tycker oss ha funnit att det inte existerar en optimal växelverkan mellan organisationens produktionslogik och utvecklingslogik, vilket påverkar möjligheterna till utveckling i arbetet. Vidare kan "Resource Management" betraktas som positivt och "lyxigt". Å andra sidan kan en organisatoriskt inbyggd konflikt ha negativ inverkan på utvecklingsmöjligheterna. Sammantaget konstaterar vi att organisationen har genomfört en generös och djärv satsning i syfte att öka utvecklingen i arbetet men ställer oss samtidigt frågande till hur pass genomförbart detta är i realiteten, då tillräckligt utrymme för reflektion inte tycks ges.

Vår studie undersöker hur socialarbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter resonerar kring fattigdom och klass samt hur de definierar och konstruerar dessa begrepp. Den undersöker vilken betydelse socialarbetarna anser att begreppen har för barn och hur detta påverkar deras arbete. Vidare undersöker den vilken roll socialtjänsten som organisation har i arbetet med frågor kopplade till dessa begrepp. Sju intervjuer har genomförts med arbetare inom socialtjänstens barn- och familjeenheter och dessa har analyserats med hjälp av meningskategorisering. Studien visar att socialarbetarnas definitioner och konstruktioner av begreppen fattigdom och klass är komplexa och rymmer såväl ekonomiska som sociala element.

Då tyngden i vår uppsats ligger i att skapa en systematisk förståelse av hur undersökningspersonerna upplever sin situation under en förändringsprocess på styrningsnivå valde vi en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att använda oss av intervjuer då ville få fram skolledarnas upplevelser och förstå dem utifrån deras perspektiv.Resultaten visar bland annat att skolledarna upplever ett minskat Handlingsutrymmer i den nya organisationen. Dessutom känner de sig marginaliserade ifrån beslutstagandet vilket vi anser kan resultera i skolledare som är mindre initiativrika och kreativa. I arbetet med medarbetarnas motivation kan vi tyda tendenser att skolledarna utgår från sina egna personliga egenskaper när de försöker främja ett önskvärt beteende hos sina medarbetare. Detta anser vi bör uppmärksammas då, vi tror att, människor kan fara illa om man inte utgår från individen när man väljer val av påverkansprocesser för att främja önskvärt beteende.

Örebro UniversityDepartment of Social SciencesSociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.Essay 15 p, Spring -08.Title: ?Youth (work)seekers?Author: Karolina LindellAbstractThis essay focuses on young people?s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I?m interested understanding the relationship between structure and agency.