Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handlÀggare upplever delegationsuttagning av kvotflyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de pÄ under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handlÀggare pÄ Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av kvotflyktingar. För att fÄ mer förstÄelse för analysens resultat har vi anvÀnt oss av ett grÀsrotsbyrÄkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förstÄelse för handlÀggarnas situation.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Det frÀmsta mÄlet med den hÀr studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmÄgor och hinder för elevers inlÀrning nÀr det gÀller Àmnet teknik. Den gÀllde elever i Ärskurs 7-9 i grundskolan och Ärskurs 1 och 2 pÄ gymnasiets teknikprogram samt lÀrare i Àmnet teknik i grundskolan och lÀrare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var ocksÄ olika hur man tolkade förmÄgor och hinder att lÀra teknik i skolan nÀr man tittar pÄ resurser som finns i skolanDet som ocksÄ framkom under mina studier var att alla lÀrare utom en menade att nÀstan alla lÀrare som undervisar Àmnet teknik i skolan Àr lÀrare i Àmnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmÄgor och hinder att lÀra sig teknik beror pÄ olika saker, bland annat förÀldrars inflytande över barn/elever, miljön dÀr eleverna vÀxer och bor, elevernas tolkning av Àmnet, det vill sÀga om det Àr praktiskt eller teoretiskt.Studien visar pÄ behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbÀttra och förenkla undervisningen i Àmnet teknik i skolan..

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Handledning Àr en metod för lÀrande och utveckling som anvÀnds pÄ arbetsplatser i olika verksamheter. Specialpedagogen Àr den yrkeskategori som oftast svarar för den handledning som bedrivs i förskolan och i grundskolan. Vi ville med studien undersöka hur specialpedagogen uppfattar handledningens syfte och hur de upplever sin roll i handledningssituationer. Detta för att vi skulle fÄ en djupare kunskap om specialpedagogens syn pÄ handledning.För att fÄ svar pÄ syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fem specialpedagoger har ingÄtt i studien, dÀr vi i intervjuerna utgÄtt frÄn en intervjuguide med halvstrukturerade frÄgor.Resultatet av studien visar att specialpedagogens syn pÄ handledning till största delen överensstÀmmer med den litteratur som finns i Àmnet.

Detta Ă€r en D-uppsats inom Ă€mnet sociologi och syftet Ă€r att undersöka hur mĂ€nniskor i glesbygdskommuner i Norrbottens lĂ€n ser pĂ„ de möjligheter och hinder som finns. Varför vĂ€ljer mĂ€nniskor att bo i glesbygdskommuner trots en nedĂ„tgĂ„ende befolkningstrend? De frĂ„gestĂ€llningar som jag har anvĂ€nt mig av Ă€r: Vilka hinder och möjligheter nĂ€r det gĂ€ller att leva och verka ser medborgare i glesbygdskommuner? Hur ser glesbygdens framtid ut? Varför vĂ€ljer mĂ€nniskor att bo i glesbygd? PĂ„ vilket sĂ€tt kan glesbygdskommuner öka sina möjligheter och minska de hinder som finns för att fĂ„ fler mĂ€nniskor att flytta dit? Jag har valt att undersöka Överkalix kommun som Ă€r en av de hĂ„rdast drabbade kommunerna i Norrbottens lĂ€n. Metoden som jag har anvĂ€nt Ă€r kvalitativ metod och intervjuer med tio informanter. I det teoretiska ramverket har jag bland annat anvĂ€nt mig av begreppen tillit, ontologisk trygghet, anonymitet och det mĂ€nskliga medvetandet.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur innovationsprocessen ser ut bland företag inom den gröna nÀringen. Vidare att ta reda pÄ Àr hur idéer sprids mellan företag och organisationer samt vilka hinder som finns för att en idé skall bli en innovation..

Syftet med detta arbete har varit att bekrÀfta att film Àr anvÀndbart och bör dessutom enligt styrdokument anvÀndas i undervisningen. Vi ville veta hur lÀrare gÄr till vÀga för att införskaffa rörlig bild till sin undervisning. Syftet har vidare varit att ta reda pÄ vilka hinder lÀrare, skolledare och sakkunniga upplever för rörlig bild i undervisningen. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning om varför film Àr anvÀndbart, införskaffandet av rörlig bild, vilka hinder som föreligger, samt om framtidssatsningar för rörlig bild och andra medier. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar bland lÀrare pÄ gymnasieskolor i Malmö vill vi se hur lÀrare anvÀnder sig av rörlig bild idag, och vilka hinder de upplever.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Syftet med denna studie Àr att skapa en djupare förstÄelse för kvinnliga chefers upplevelser av möjligheter och hinder i sin karriÀr i en mansdominerad organisation. Vi vill Àven undersöka inom vilka livssfÀrer dessa hinder och möjligheter uppstÄr. Vi stÀller frÄgor om hur kvinnliga chefer upplever sin karriÀr i en mansdominerad organisation samt vilka möjligheter och hinder de upplevt och stött pÄ under sin karriÀr och hur kvinnliga chefer kan skapa en balans mellan de olika livssfÀrerna, arbetsliv och privatliv. Studien Àr av kvalitativ art och tar sig an syftet med inspiration frÄn ett narrativt synsÀtt för att pÄ bÀsta möjliga sÀtt förstÄ deltagarnas personliga berÀttelser. Datainsamlingsmetoden har skett genom ett tiotal semistrukturerade intervjuer dÀr resultatet visade att möjligheter och hinder frÀmst konstitueras i arbetsorganisationen, att betydelsen av stöd, bÄde frÄn chefer och frÄn privatlivet visade sig vara betydelsefullt och att privatlivet inte pÄverkar karriÀren negativt i lika hög grad som karriÀren pÄverkar privatlivet. .

Detta Àr en kvalitativ studie om samverkan mellan olika kommunala verksamheter. Studiens syfte Àr att beskriva och analysera samverkan mellan POSOM-grupper (Psykiskt Och Socialt OmhÀndertagande) inom tre kommuner. Resultatet av undersökningen grundar sig pÄ kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som har tillÀmpats i denna studie Àr tidigare forskning inom samverkan. FrÄgestÀllningar som kopplas till studien Àr följande: Hur upplevs samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilken betydelse har samverkan mellan POSOM-grupperna utifrÄn respektive yrkesutövares perspektiv? Vilka hinder eller dilemman för samverkan identifieras av yrkesutövarna i POSOM-grupperna? Slutsatser som kan dras Àr att samverkan ses som viktigt, Ätminstone pÄ ett retoriskt plan, men i realiteten finns hinder som pÄverkar samverkan negativt, vilket ligger i linje med tidigare forskning om samverkan.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.