Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som strÀcker sig frÄn andra hÀlften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lÄnade frÄn Rolf Torstendahl kan uppsatsen sÀgas röra sig frÄn tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.SÀrskilt intresse Àgnas Ät att arbetarskyddslagstiftningen först Är 1963 utvidgades till att ocksÄ omfatta de anstÀllda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrÄn det faktum att politiker inte bara Àr förtroendevalda till uppgift att företrÀda medborgarna, utan ocksÄ Àr arbetsgivare Ät dem som arbetar i det allmÀnnas tjÀnst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av vÀrderingar utgÄr uppsatsen frÄn antagandet att aktörers handlingsutrymme begrÀnsas av olika hinder som uppstÀlls av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas pÄ riksdagens behandling Ären 1943 till 1963 av frÄgan om huruvida arbetarskyddslagens tillÀmpningsomrÄde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Syfte med studien Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den gÄr till och om det finns nÄgra hinder/svÄrigheter. Arbetet utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande utifrÄn Vygotskij dÀr jag tar fasta pÄ att lÀrandet Àr en helhetsprocess dÀr flera faktorer pÄverkar. Studien Àr av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Intervjuerna Àr semistrukturerade och Àr gjorda med fyra lÀrare som arbetar i grundskolan. FrÄgorna var öppna dÀr följdfrÄgor kunde formuleras utifrÄn den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.

Trots att kvinnor varit yrkesverksamma sedan mÄnga Är tillbaka, Àr kvinnor kraftigt underrepresenterade pÄ högre nivÄer inom organisationer och nÀringsliv. Kvinnor Àr lika högutbildade som mÀn och nÄr ÀndÄ inte de högre positionerna. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den problematik kvinnor i chefsposition ansett sig stöta pÄ i deras strÀvan att göra karriÀr inom deras yrkesliv. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor med chefsbefattning inom den privata sektorn. Resultatet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

Historiskt sett har det hört till ovanligheterna att man anlagt ett anvÀndarperspektiv vid systemutveckling. Trots att det finns mycket att vinna pÄ att arbeta anvÀndarcentrerat Àgnas inte anvÀndbarheten nÄgon nÀmnvÀrd uppmÀrksamhet, utan fokus inom systemutvecklingen ligger fortfarande pÄ tekniken. Kostnaden för dÄligt anvÀndarstöd Àr mycket stor bÄde betrÀffande arbetsskador och lÄg effektivitet hos datoranvÀndarna. För att förstÄ varför inte utvecklingen av anvÀndbara system kommit lÀngre mÄste man beakta den process som ligger till grund för utvecklande av nya system. Denna uppsats undersöker vilka hinder det finns för att arbeta anvÀndarcentrerat sett ur anvÀndbarhetsexperternas perspektiv.

Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om och förstÄelse för hur pedagoger upplever ett kommunalt förÀndringsarbete för tidiga insatser. FörÀndringsarbetet syftar till att minimera antalet elever som inte nÄr mÄlet för utbildningen. Studien har genomförts genom att kartlÀgga, beskriva och analysera pedagogernas upplevelser och erfarenheter, utifrÄn enkÀter och intervjuer. Resultatet visar pÄ ett förÀndringsarbete som kan beskrivas som toppstyrt och, pÄ samtliga undersökta skolor, initierat av rektor. I resultatet framkommer att förÀndringsarbetet Àr mer förankrat bland specialpedagoger/lÀrare och rektorer Àn bland skolans övriga pedagoger.

Knowledge Management (KM) Àr ett vÀlkÀnt omrÄde inom företagsekonomin. KM anvÀnds för att hantera kunskap inom företag exempelvis för att skapa, hantera, lagra och dela information. I den hÀr studien har vi gÄtt nÀrmare in pÄ kunskapsdelning hos sÀljare. Vi skriver, i denna studie, pÄ uppdrag av Företag A, som Àr verksamma inom transportbranschen i Sverige. I uppdraget ingÄr det att ta reda pÄ hur Företag A kan ta del av sÀljarnas kunskap och information om bland annat kunder och konkurrenter.Det teoretiska syftet med uppsatsen Àr att förstÄ vilka möjligheter och hinder som pÄverkar sÀljare att dela med sig av kunskap till andra i en organisation.

SammanfattningEnligt de politiska dokument som förskollÀrare har att förhÄlla sig till idag sÄ ökar kraven pÄ den personliga kompetensen och kompetensutvecklingen. Ett sÀtt att möta dessa krav Àr att ge förskollÀrare möjlighet till att ta del av kompetensutvecklande aktiviteter sÄ som förelÀsningar, kurser och diskussionsgrupper. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare uppfattar sin möjlighet till kompetensutveckling. Detta Àr viktigt dÄ man för att kunna möta kraven i lÀroplanen behöver en bred kompetens. För att kunna sÀkerstÀlla att alla barn fÄr samma möjligheter och för att öka statusen pÄ förskollÀraryrket Àr det viktigt att förskollÀrare fÄr de möjligheter som krÀvs för kompetensutveckling.

Inomhusmiljön i svenska smÄhus kontrolleras inte av myndigheterna. Tidigare forskning har visat ett samband mellan ökande allergisjukdomar och en dÄlig inomhusmiljö. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka smÄhusÀgarnas kunskaper om inomhusmiljön och dess problem samt vilka hinder och möjligheter som finns för att förbÀttra inomhusmiljön i deras bostÀder. Arbetet bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex smÄhusÀgare. Resultatet visar att smÄhusÀgarnas generella faktakunskaper om inomhusmiljöfrÄgor Àr relativt goda men att dessa kunskaper inte alltid relateras till det egna boendet.

Förekomsten av övervikt ökar snabbt i vĂ€stvĂ€rlden. UngefĂ€r 1,6 miljarder mĂ€nniskor berĂ€knas vara överviktiga och minst 400 miljoner av dessa Ă€r sjukligt överviktiga. PĂ„ grund av den snabba ökningen har WHO klassat övervikt som en epidemi. Övervikt Ă€r ett stort problem och Ă€ven ett hot mot folkhĂ€lsan dĂ„ det medför ökad risk för flertalet sjukdomar. Trots kraftfulla insatser fortsĂ€tter övervikten bland befolkningen att öka.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse av nÄgra vuxnas upplevelser av specialpedagogiska insatser utifrÄn möjligheter och hinder. Genom kvalitativa intervjuer med nio vuxna, har vi fördjupat vÄra kunskaper om hur dessa uppfattar sina upplevelser av att ha varit elever i en specialpedagogisk verklighet. Som teoretisk utgÄngspunkt för vÄr studie valde vi socialkonstruktionismen. Resultatet av den kvalitativa studien analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att samband och mönster tolkas. Resultatet visade att alla respondenter hade mÄnga olika upplevelser.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att genom intervjuer försöka ta reda pÄ hur man som lÀrare kan utforma det bÀsta utvecklingssamtalet för alla parter i verksamheten förskoleklass. Vi har tittat pÄ viktiga punkter att ha med, vart fokus ligger samt vilka hinder och dilemman som kan uppstÄ. Vi har genomfört tio kvalitativt semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollÀrare i fyra olika förskoleklasser. Resultatet har visat att viktiga punkter och det man fokuserar pÄ Àr hur barnet trivs, om den Àr trygg och hur det sociala kring barnet ser ut samt att man framÄt vÄren Àven fokuserar pÄ barnets sprÄkutveckling samt dess matematiska kunskaper. Dilemman och hinder som uppstÄr har visat sig vara allt frÄn vÄrdnadshavarnas instÀllning till lÀrarens instÀllning i olika avseenden.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken syn det finns pÄ jÀmstÀlldhet i kommunal verksamhet samt hur jÀmstÀlldhet pÄverkar och pÄverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer Àr genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd Ät analysen. Analysen Àr uppbyggd av fyra delar dÀr de tre första redogör för resultat och analys av jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.