Syfte: Studiens syfte var att belysa stödet till barnsjuksköterskor som varit delaktiga i vården av ett döende barn och vid ett barns bortgång. Bakgrund: Barnsjuksköterskor som har vårdat ett döende barn eller varit med vid ett barns bortgång upplever mer känslomässig stress och uppfattar stödet och Handledningen som erhålls efter ett barns bortgång som inadekvat. Forskning har visat att barnsjuksköterskor mestadels söker, och finner stöd hos sina kollegor och att mer professionell guidning skulle vara fördelaktig i deras roll som barnsjuksköterska. Design: Författaren använde kvalitativ design till denna studie. Totalt sex intervjuer med legitimerade barnsjuksköterskor utfördes på två länssjukhus i Sverige.

Thimgren, Pia (2008) Handledningens betydelse för lärarrollen Lärares upplevelse av hur Handledningen gör skillnad för eleverna (Guidance as a tool for the teacher profession Teachers? experience of how the guidance makes sense for the pupils) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi pratar om Handledning i skolan men vem är den egentligen bra för? Mitt syfte i detta arbete är att studera om lärare upplever att Handledningen de fått ta del av har betydelse för hur de bemöter eleverna i klassrummet. Mitt underliggande syfte är att studera om Handledning kan vara en möjlighet för kompetensutveckling och personlig utveckling vilket kan bidra till utveckling för verksamheten. Arbetet utgår från ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod och gjort tio ostrukturerade intervjuer med lärare i skolan.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i specialpedagogisk Handledning inom förskolan. I Handledning av pedagoger i förskolan urskiljs två olika sätt att handleda, konsultativ Handledning respektive reflekterande Handledning. I studien undersöks hur specialpedagoger och pedagoger talar om barn i dessa två former av Handledning. En del av syftet är även att hitta likheter och skillnader i sättet att prata om barn utifrån respektive Handledningsform.Teori: Studien har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet är kommunikation mellan människor av vikt.

Denna studie inriktar sig på specialpedagogens Handledningsuppdrag och hur detta kan an-vändas i den pedagogiska verksamhetens utvecklingsarbete. Studiens syfte är att med fokus på förskolan belysa Handledningens användningsområden samt att identifiera förskolechefers syn på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner och verktyg i förskolutvecklingen.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som utförts inom området specialpedagogen som handledare samt Handledning som kompetensutveckling. Likaså presenteras forskning inom kunskapsområdena skolutveckling och ledarskap. De teoretiska perspektiven på studien går att finna i socialkonstruktivismen samt det sociokulturella perspektivet som betonar kunskap som socialt konstruerad samt språket som ett centralt medel för kunskapande. Därtill förklarar ett systemteoretiskt perspektiv hur förändring av individen i ett system står i relation till och påverkar andra individer och andra system.Förskolechefers syn på Handledning och dess användningsområden samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer av fem förskolechefer från olika geografiska områden.

Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka om och i så fall hur grundskolor, här avgränsat till en kommun, arbetar med Handledning som redskap att nå skolutveckling samt hur skolledare i denna kommun talar om och ser på Handledning respektive skolutveckling. Syftet har preciserats med följande frågeställningar; Vilka förutsättningar finns för Handledning på skolorna och vilka konsekvenser får det? Vilken är Handledningens fokus, funktion och syfte enligt skolledarna? Har Handledningen potential att leda till utveckling på individ-, grupp- och/eller skolnivå och i så fall på vilket sätt anser skolledarna? samt På vilket sätt ses Handledning som redskap för skolutveckling enligt skolledarna?Teori: Denna studie är inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv. Inom ett sociokulturellt perspektiv ses språk som handling och mänsklig kunskap är i huvudsak diskursiv, det vill säga språklig. Språket och kommunikationens roll betonas vid mänsklig utveckling inom detta perspektiv och språket ses som Handledningens centrala redskap.

Handledning av sjuksköterskestudenter är ett komplext arbete som kräver tid och. Handledare upplever brist på stöttning från kollegor och avdelningschef. Det är önskvärt om kollegor är villiga att ta över en del av patientomvårdnande så att handledare får mer tid för Handledning av studenter under verksamhetsförlagd utbildning [Vfu]. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa studentHandledning under Vfu där studenters och handledares uppfattningar belyses. Litteraturstudien består av 20 artiklar vilka analyserats utifrån studiens syfte och delats in i två teman utifrån handledares och studenters uppfattningar.

Det är ett stort antal barn som söker asyl i Sverige, de är på flykt från ett annat land och anländer utan vårdnadshavare. Då barnen är i Sverige ansvarar Migrationsverket och vistelse kommunen för deras välbefinnande. När barnen slussas ut till vistelsekommunernas boende är det främst personalen på dessa boenden som har den närmaste kontakten med barnen. De ensamkommande asylsökande barnen har olika bakgrunder och livsöden och är i en speciellt utsatt situation. Personal som arbetar med dessa barn har ett yrke som ställer stora krav på god insikt, kunskap och förståelse för barnens situation.

Denna uppsats har sitt ursprung i att Kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna i Göteborg tog kontakt med institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. De hade en önskan om att några studenter skulle ta på sig uppgiften att undersöka om deras stödinsatser i form av Handledning, feedback och utbildning var tillräckliga. Vi tyckte att uppdraget var intressant då vi alla tre har erfarenheter från människobehandlande organisationer och på nära håll sett hur viktiga dessa mellanmänskliga relationer är. Vi har genomfört en kvantitativ studie och vår datainsamlingsmetod bestod i att skicka ut enkäter till 112 kontaktpersoner inom kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna. Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka om kontaktpersonerna får de verktyg i form av Handledning, feedback och utbildning de behöver för att utföra sina uppdrag på ett bra sätt.

Syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan kommunalt och privat arbetsgivaransvar vid personlig assistans ur ett personalperspektiv. En viktig dimension av assistansyrket är om och i så fall hur kommunen och ett privat assistansbolag skiljer sig åt som arbetsgivare. Arbetsgivarens organisering kan få betydelse för vad de erbjuder de personliga assistenterna i form av exempelvis fortbildning, Handledning och annat stöd. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer, vilka har analyserats. Frågeområden som berörts är: yrket personlig assistans, introduktion och utbildning, Handledning, inflytande och påverkansmöjligheter samt anställning.

Available as pdf.

Med utgångspunkt från hur pedagoger upplever sin yrkesvardag, är syftet med denna studie att belysa pedagogers behov av Handledning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gällande Handledningen som begrepp och dess syfte. Likaså presenteras lärarrollens komplexa uppdrag. De teoretiska perspektiven för studien står främst att finna i teorin om KASAM, vilken innebär att känslan av sammanhang är avgörande för att människor ska utvecklas positivt, samt i systemteorin vilken talar om att vi ingår i ett ständigt samskapande, i ett cirkulerande växelspel där en del i systemet ger effekt i andra delar av systemet. Därtill presenteras det socialkonstruktivistiska perspektivet, vilket utgår ifrån att vi skapar och konstruerar vår verklighet utifrån sociala konstruktioner i mötet med andra.Pedagogers behov av Handledning belystes med hjälp av data från tio pedagogers utsagor, utifrån semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att den Handledning pedagogerna efterfrågar, ska innehålla konkret rådgivning av någon som kan tillföra merkunskap, i syfte att hjälpa eleverna att nå målen.

SyfteSyftet med studien är att med grund i en livsvärldsansats beskriva hur tre förskolelärare i ett arbetslag upplever specialpedagogisk Handledning. Den kvalitativa ansatsen avser att besvara vilka arbetssätt och situationer pedagogerna förändrar i anslutning till Handledningen och hur arbetssituationen för arbetslaget utvecklas.MetodI studien genomfördes observationer vid tre Handledningstillfällen ledda av en specialpedagog. Två gruppintervjuer skedde av arbetslaget i anslutning till det första och tredje Handledningstillfället. Efter andra Handledningstillfället intervjuades förskollärarna enskilt. Studien var regionaliserad till förskollärarnas livsvärld i förskolan och därmed begränsas undersökningen till att studera de tre förskollärarna.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva Handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Syftet med undersökningen har varit att göra en kartläggning av kompetensen bland personal som arbetar med funktionshindrade barn och ungdomar i en vald kommuns LSS verksamhet. Hur ser personal på sin kompetens, på sina utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen och i yrket, hur de ser på sin nuvarande arbetssituation, samt hur deras tillgång till Handledning ser ut. Med hjälp av en enkätundersökning har jag fått fram vilken grundutbildning personalen har, hur de upplever sina möjligheter att utvecklas inom vård och omsorgsyrket och vad som skulle behövas för att de ska få tillräckliga utvecklingsmöjligheter på sin nuvarande arbetsplats. Undersökningen visar också att personalen ser positivt på sin nuvarande arbetssituation. Samtidigt uppvisar resultatet att majoriteten av de tillfrågade att arbetslaget aldrig har fått Handledning, trots att flertalet av dem någon gång har känt ett behov av detta.

Det saknas studier hur handledarna upplever Handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur Handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i Handledning.