Författare: Kroon, Helena (2011). Titel: I ingenmansland. En studie av specialpedagogens yrkesroll och samarbete i gymnasie- samt gymnasiesärskolan. Handledare: Kristian Lutz. Detta examensarbete syftar till att undersöka specialpedagogens yrkesroll i gymnasie- samt gymnasiesärskolan, såväl ur specialpedagogens eget perspektiv som ur andra aktörer verksamma i skolans perspektiv. Även samarbetet mellan specialpedagogen och tio enskilda aktörer belyses. Till den empiriska grunden har tio informanter från tre olika skolor; varav två gymnasieskolor samt en gymnasiesärskoleverksamhet, bidragit. Det empiriska materialet baseras på enskilda intervjuer, vilka analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningsprocess.

Bakgrund: Det är vanligt att undersköterskor på äldreboende upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och vid bortgång. Det har visat sig att stöd till undersköterskor vid påfrestande situationer är viktigt, dock är det ofta underprioriterat inom äldreomsorg. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser undersköterskor, som arbetar på ett äldreboende, har av att vårda boende i livets slutskede och när de boende går bort samt hur de hanterar detta personligen och inom organisationen. Metod: Sex individuella och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med undersköterskor på ett äldreboende i en stor kommun i Sverige. Resultat:Undersköterskorna upplever påfrestande känslor i samband med vård av boende i livets slutskede och bortgång samtidigt som de upplever att det är fint att få vara med den boende i livets sista stund.

Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer uppfattar som viktigt för att den demenssjuke ska få ett gott välbefinnande i det dagliga livet. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deskriptiv  design, tio legitimerade sjuksköterskor på demensboenden i en medelstor svensk stad intervjuades. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer.Av huvudresultatet framkom att sjuksköterskorna ansåg att vården alltid ska utgå från den demenssjukes dagsform, sjukdomsbild, dess tidigare liv och se till den demenssjukes friska sidor. Att miljön är lugn och tydligt utformad beskrevs som viktigt för att öka den boendes välbefinnande och självständighet. Olika faktorer som påverkar välbefinnandet beskrevs och kunde delas in som kognitiv stimulering, sinnesstimulering, fysisk aktivitet och sysselsättning.

 SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet.

Att vara nyexaminerad sjuksköterska är förenat med hög stressnivå och känsla av kunskapsbrist. Sjuksköterskor upplever även att den nya situationen är överväldigande och att bristen på stöd är påtaglig. Samtidigt har den nyexaminerade sjuksköterskan med sig en teoretisk grund att stå på, men saknar erfarenhet att handla efter i olika situationer. Detta kan komma att få konsekvenser för patientsäkerheten, om rätt stöd och vägledning inte finns. Stöd och vägledning kan komma att hjälpa nyexaminerade sjuksköterskor i början av yrkeslivet.

I dagens skola har läraren fått en starkare roll än tidigare, till stor del beroende på förändrade familje- och arbetsförhållanden. Lärarens kompetens och förhållningssätt har stor betydelse för elevernas förmåga att ta till sig ny kunskap och att interagera med andra elever och vuxna i skolan. I litteraturgenomgången har olika aspekter av lärarkompetens belysts ur aktuella forskares synvinkel och fem kompetenser utkris-talliserade sig: ledarskap, kommunikation, lärareelevrelation, interaktion och hand-ledning. I syfte att belysa vilka speciella kompetenser lärare kan anses sig behöva, hur lärare kan uppfatta sin lärarroll samt hur medvetna lärare kan vara om elevers uppfattning om lärarens betydelse har intervjuer genomförts med sex lärare, en kvin-na och fem män. Intervjupersonen arbetade med för- och grundskoleelever och hög-skolestuderande.

Bakgrund. Av alla förgiftningsfall per år vårdas ca 15% av dessa på en intensivvårdsavdelning. De alkohol- och drogintoxikerade patienterna kunde ibland ställa höga krav på intensivvårdssjuksköterskorna, både det medicinska men även det psykosociala omhändertagandet. Tidigare studier har visat att samhällets och sjuksköterskans attityder mot dessa patienter kan påverka omhändertagandet och att patienterna är i vissa fall mycket psykiskt påfrestande för personalen.Syfte. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att omhänderta alkohol och drogintoxikerade patienter.Design.

Citatet i titeln på denna uppsats syftar på det anslag som de intervjuade förmedlar som centralt i bedömning inför psykoterapi. Att det är hur relationen i mötet mellan patient och intervjuaren gestaltar sig som ger den viktigaste informationen inför en eventuell psykoterapi. Denna undersökning bygger på intervjuer med sex psykoterapeuter om hur bedömningsarbetet går till och deras erfarenheter av det. Behovet av psykoterapi som en bland flera behandlingsmetoder inom psykiatrin är större än tillgången på interna psykoterapiresurser. Därför har Stockholms läns landsting under ett antal år haft särskilda medel för att upphandla psykoterapi externt. För att fördela dessa begränsade pengar har särskilda bedömargrupper haft den uppgiften på mottagningarna.

Sjukhuskuratorer har samtal med patienter som lider till exempel av depression, ångest eller andra besvär orsakade av psykosociala faktorer så som stress, livskriser eller alkohol. I denna studie ställdes frågan vilka effekter det patientnära arbetet kan ha för sjukhuskuratorn. Syftet var att utifrån ett emotionsteoretiskt perspektiv undersöka hur sjukhuskuratorer upplever att de påverkas av det patientnära arbetet. I studien ställdes frågan vad sjukhuskuratorer upplever att det patientnära arbetet har för effekter för dem själva och hur sjukhuskuratorer hanterar det som uppkommer i det patientnära arbetet. Tidigare forskning har visat att andra yrkesgrupper på området, exempelvis sjuksköterskor och terapeuter i allmänhet, påverkas av att använda ett härbärgerande förhållningsätt.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett folkhälsoproblem som är svårupptäckt. Personer med självskadebeteende väcker ofta starka känslor hos vårdpersonalen. Sjuksköterskor som vårdardessa personer konfronteras ofta med sina känslomässiga reaktioner som kan om det inte uppmärksammas påverka patientens välbefinnande. För att öka välbefinnandet och lindralidandet hos patienter med självskadebeteende är det därför värdefullt att sjuksköterskan förhåller sig professionellt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskorsupplevelser, erfarenheter och förhållningssätt i mötet med självskadande patienter.

Trenden med ?Slow Food? och miljödebatten tillsammans med intresset för mathantverkantas vara bidragande orsaker till att besöken vid de svenska fäbodarna och smågårdsmejerierna ökar. I den traditionella osttillverkningen används opastöriserad mjölk.Frågan är om produkterna som tillverkas av den opastöriserade mjölken är lika angenäma närden livsmedelshygieniska aspekten ställs i fokus. Syftet med detta arbete var att undersökaförekomsten av patogena bakterier i svenska dessertostar tillverkade av opastöriserad mjölk,samt att diskutera och bedöma eventuella fynd ur ett livsmedelshygieniskt perspektiv.Till grund för denna uppsats ligger egna laborationer under Handledning och litteraturstudier.Den mikrobiologiska analysen genomfördes för att ta reda på om några patogena bakterierkunde påträffas i någon av de valda ostarna. Analysen gjordes enligt den standardmodell somär praxis vid undersökning av livsmedel.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmätning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonåringar och att jämföra uppfattningarna mellan barn i olika åldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval då de kom för energibalansmätning på Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkät fylldes i av barnen efter att de genomgått en mätdag på laboratoriet samt fyra mätdagar självständigt i hemmet. Enkäten innehöll elva frågor varav tio frågar handlade om de olika mätmetoderna som barnen genomgått. Författarna koncentrerade sig på fyra av dessa mätmetoder. Frågorna besvarades med hjälp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanställdes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mätmetoder uppfattades någorlunda likvärdigt av barnen, oavsett kön.

Ambulanssjukvården i Sverige har utvecklats medicinskt och tekniskt från patienttransport till prehospital, avancerad sjukvårdsverksamhet som en del i vårdkedjan. Prehospital vård har tidsmässigt blivit längre med ökande avstånd till sjukhus, vilket ställer högre krav på ambulanspersonalens tekniska-, omvårdnadsmässiga och medicinska kompetens utöver krav på trafiksäkerhet och komfort för patienter och ambulanspersonal. Syftet med detta arbete var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av omvårdnad under långa ambulanstransporter. Sju legitimerade sjuksköterskor med utbildning inom akutvård intervjuades med kvalitativ halvstrukturerad metod på två ambulansstationer knutna till vårdcentral i Norrbottens län. Den utskrivna texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Undersökningens syfte var att ta reda på vilket bemötande flickor med självskadebeteende får av professionella inom olika verksamheter, med inriktning på stöd och behandling. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet;? Hur får flickorna stöd?? Vilken behandling får flickorna?? Vilka andra viktiga aspekter bör uppmärksammas i det professionella arbetet med flickor med självskadebeteende?Utifrån en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ ansats genomfördes undersökningen i fem kommuner i Västra Götaland. Enkäterna besvarades av professionella som arbetar inom skolhälsovård, ungdomsmottagningar samt BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Totalt besvarades enkäten av 60 personer, vid 20 verksamheter.

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförändringar inom arbetslivet och reaktioner på förändringar blev ett område som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de därmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmågan. Forskning har visat att psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mår.Syftet med uppsatsen är att få förståelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där tre organisationer: Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer där deras enhets- eller personalchef har fått svara på hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgår det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprättas mål att jobba efter, där arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det är ett sätt att skapa struktur och även en gemensam norm om hur de på deras arbetsplatser är mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anställda.