Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

Hot och våld inom sjukvården är ett ökande problem. Vårdare som utsätts för hot och våld påverkas negativt i sitt arbete. Ambulanspersonal måste under en begränsad tid och i en akut situation etablera en bra relation till vårdtagaren. För att förutsättningarna att klara detta ska vara så bra som möjligt behöver vårdaren må bra. Därför är det viktigt att vårdaren efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation får möjlighet att bearbeta händelsen.Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av behov av stöd efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation.En kvalitativ intervjustudie genomfördes.

Sjuksköterskor kommer i kontakt med många människor i livets slut, patienter och även dess anhöriga. För människor som snart inte har någon tid kvar, finns många behov att tillgodose och här har sjuksköterskor en viktig roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor i livets slut. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: att ha känslomässigt engagemang, att göra allt för att ge välbefinnande åt patienten, att undvika emotionell stress, att känna tidsbrist, att arbeta i team, att bli berikad av sina erfarenheter.

Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer uppfattar som viktigt för att den demenssjuke ska få ett gott välbefinnande i det dagliga livet. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deskriptiv  design, tio legitimerade sjuksköterskor på demensboenden i en medelstor svensk stad intervjuades. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer.Av huvudresultatet framkom att sjuksköterskorna ansåg att vården alltid ska utgå från den demenssjukes dagsform, sjukdomsbild, dess tidigare liv och se till den demenssjukes friska sidor. Att miljön är lugn och tydligt utformad beskrevs som viktigt för att öka den boendes välbefinnande och självständighet. Olika faktorer som påverkar välbefinnandet beskrevs och kunde delas in som kognitiv stimulering, sinnesstimulering, fysisk aktivitet och sysselsättning.

Detta examensarbete är ett samarbete med Fiskarhedenvillan i Borlänge där arbetsuppgiften gått ut på att göra ett nytt kataloghus. Peder Nordström, bygglovschef på Fiskarhedenvillan lade fram några önskemål för husets utformning och funktion. Det ska vara ett modernt hus som passar in på deras koncept och huset skulle passa en barnfamilj. Men det ska även kunna ändras och passa för familjer med fler eller färre personer. Den nya husmodellen har skapats genom skissarbete som sedan utvecklats och ritats upp i Autodesk Revit Architecture. Det som ligger till grund för arbetet är förutsättningarna som gavs av Nordström ifrån början.

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som bekräftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vården bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mångprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till närstående. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskan, inte minst vad gäller kommunikativa färdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie.

Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka hur lärares arbete med läsförståelse hos elever med autism kan fungera och ställa det i relation till litteratur och forskning. I litteraturöversikten beskrivs hur aktuell forskning ser på arbetssätt, svårigheter och hjälpmedel samt olika perspektiv på det komplexa och svårdefinierade begreppet läsförståelse. För att kartlägga hur arbetande pedagoger ser på sin egen situation ingår i studien intervjuer med fyra lärare som är anställda i klasser med inriktning på elever med diagnosen autism. Intervjuerna ligger till grund för att besvara arbetets två frågeställningar; Hur arbetar de studerade lärarna med läsförståelse hos elever med autism? och Hur förhåller sig arbetssätten till det forskningen säger om autism och läsförståelse?.

The aim of this study is to research images of the academic world that is presented, incorporated and reproduced within the frames of the mentorship in the basic level. Can these images derive to the view upon science as a traditionally male area? Is mentorship gendered? Can the mentorship on the basic level be viewed upon as a milestone of a academic career where men and women have different opportunities to succeed?By interviewing seven mentors, working in a social sciences institution in a larger Swedish university, I have come to the conclusion that knowledge is coded male and that this affect mentors mental images of what male and female students are expected to do. The male student represent the scientist, while the female student represent what the scientist is not.Depending on the work of, among others, Kerstin Norlander, Dorothy Smith and Eva Erson I have come to view upon the university as a patriarchal organisation witch produces knowledge based upon male values, experiences and concepts. This precludes the female within this organisation from relating to the knowledge she is supposed to incorporate.

Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur familjehems- och släktinghemsföräldrarupplevde stödet från socialtjänsten. Skillnader i stödet mellan familjehem ochsläktinghem undersöktes också samt hur stödet påverkades av socialtjänstensstöd- och maktfunktion. Definitionen av stöd hölls medvetet bred för attmöjliggöra för informanterna att uttrycka sig på ett fritt sätt. Kvalitativa intervjuergenomfördes med åtta informanter från tre släktinghem och fyra familjehem.Resultaten indikerade att informanterna behövde mer stöd på flera områden,exempelvis mer information, Handledning/utbildning, avlastning och stöd ikontakten med de placerade barnens biologiska föräldrar. Kontakten med debiologiska föräldrarna var ett centralt område där många informanter efterfrågadestörre krav på de biologiska föräldrarna samt mer bestämmanderätt i frågorrörande de placerade barnen.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur vårdpersonalen inom särskilt boende resonerar kring äldres aktiviteter utifrån ett rehabiliteringsperspektiv. För att studera detta utfördes tio fokusgrupper, där totalt trettioåtta personer deltog, fördelade på fem olika geografiska områden i landet. Intervjumaterialet analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade på komplexiteten beträffande vad som hindrar eller främjar äldre personers aktivitetsutförande och rehabilitering, vilket formade fyra kategorier: ?äldres deltagande i aktivitet?, ?vikten av goda kontakter och samarbete?, ?organisatoriska strukturer och dess betydelse? samt ?individen och kollektivet?.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare kan utveckla sin undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel och ta del av andra lärares erfarenheter med att arbeta med sådana hjälpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. Frågorna var; hur bidrar digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lärare av att arbeta med digitala verktyg; Hur väljer estetiska ämneslärare att kommunicera via nätbaserade kommunikationstjänster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har använts för att samla in data till studien, deltagande observationer på en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lärare inom estetämnen. Enligt lärarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess användning.

Hösten 2011 började den nya gymnasieskolan gälla och i samband med det infördes förändringar i betygssystemet. Det här arbetet har inom ramen för en kommunalgymnasieverksamhet sökt förståelse för vilka möjligheter och begränsningar det nyabetygssystemet medfört. Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie där intervjuer utförtsmed förvaltningschef, skolledare och biologilärare. En ramfaktorteoretisk ansats har använtsför att analysera resultatet av intervjuerna som diskuteras i relation till litteratur och tidigareforskning kring det målrelaterade betygssystemet. Resultatet visar att implementeringen avreformen karaktäriseras av ett samspel av beslut inom olika skolorganisatoriska nivåer.

I förberedelseklasser går elever som helt saknar eller har mycket begränsade kunskaper i svenska språket och därför behöver intensiv träning i detta. Dessa elever är oftast nyanlända i Sverige och kan ibland helt sakna tidigare skolerfarenheter. Syftet med vår studie har varit att undersöka lärares syn på nyanlända elevers behov, samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Genom att besöka två olika förberedelseklasser har vi observerat arbetet och intervjuat lärarna om deras verksamhet. Vi beskriver lärarnas tankar om elevernas behov och hur de i den dagliga verksamheten arbetar för att bemöta dessa.

I tidigare forskning nämns sällan idrott och hälsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör båda kunskapsområdena som är överens om att det är upp till den enskilda läraren i idrott och hälsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att ämnet idrott och hälsa betraktas som ett lågprioriterat ämne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande Handledning av skolans personal.Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hälsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lärare i idrott och hälsa, fördelat på fyra skolor.Resultatet visar att det sällan förekommer ett uttalat samspel mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger.