SAMMANFATTNINGBakgrundSymtom på emotionell instabil personlighetsstörning innefattar impulsivt beteende, affektiv instabilitet samt ofta självskadebeteende och suicidalitet. Personer med denna diagnos har visats uppleva ett negativt bemötande i sina kontakter med hälso- och sjukvården då de uppfattas som svårhanterliga av vårdpersonalen på grund av svårigheten att hitta rätt behandlingsmetod på rätt vårdnivå.SyfteAtt belysa vårdpersonalens bemötande av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning (borderline personality disorder), både ur vårdpersonalens och patientens perspektiv.MetodEn litteraturöversikt med systematisk ansats presenteras i föreliggande studie. Femton artiklar inkluderades vilka svarade mot författarnas syfte att belysa vårdpersonalens bemötande av patienter med emotionell instabil personlighetsstörning. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metodik. Dessa artiklar granskades och analyserades av författarna för att svara mot den förväntade vetenskapliga kvalitet som erfordras för att säkerställa adekvat vetenskaplig nivå.ResultatResultatet visade att vårdpersonalen generellt uppvisar negativa attityder gentemot patienter med emotionell instabil personlighetsstörning, då de upplever dem som krävande och svårhanterliga.

Många varma länder har problem med skogsbränder som kostar staterna enorma summor, naturen förstörs och liv förloras. Med en obemannad övervakningsfarkost kan man i förebyggande syfte minska skadorna av skogsbränder genom att upptäcka dem tidigt.I detta projekt studeras ett koncept som ska vara lämpligt för att upptäcka och övervaka skogsbränder. Konceptet är en miljövänlig obemannad farkostMed hjälp av Handledning, litteratur och simuleringsprogrammet MATLAB har ett flygplanskoncept studerats och beräkningar gjorts för att tillfredsställa kriterierna.Några av de erhållna resultaten är totalvikten på ungefär 99 kg, energiåtgång på ca 7,5 kWh, motoreffekt på ca 7 kW och maximal flyghastighet på ca 50 m/s.Det visade sig att flygplanet klarar av att flyga 10 mil till målområdet och övervaka målområdet i 1 timme och sedan flyga tillbaka..

Sammanfattning. Studiens syfte var att undersöka vad chefer och handledare uppfattar vara de verksamma processerna i chefsHandledning. Ytterligare ett syfte var att ge en deskriptiv bild av chefsHandledning och dess upplevda effekter. I studien deltog 70 chefer och 13 handledare i privat eller offentlig sektor. Studien var en tvärsnittsstudie med data insamlat via två enkäter.

Studien jämför de råd som Niccolò Machiavelli presenterar i "Fursten" med David Kilcullens Handledning "Twenty-Eight articles" avseende en framgångsrik förvaltning av makten i ett insatsområde som präglas av en konflikt med irreguljär prägel. Jämförelsen fokuserar främst på hur lokalbefolkningens stöd erhålls men tar även upp andra aspekter på förvaltarskapet såsom flexibilitet och tillfälligheters inverkan på dess dynamik. Studien är genomförd som en kvalitativ, jämförande textanalys där resultatet påvisar ett flertal likheter mellan de två teoretikernas alster rörandes hur framgång erhålls i en irreguljär konflikt..

Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik. I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning.

Mitt examensarbete har främst bestått av inhämtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsättningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med två skolor, i två olika Europeiska länder. Det viktigaste är att göra de olika momenten i rätt ordning. Till min hjälp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det här på sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhämtat informationen, har jag jobbat med att vår skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.

Empati är ett centralt begrepp med många dimensioner och en central förmåga i omvårdnadsarbetet idag. Inom professionellt vårdarbete finns krav som gäller lyhördhet, kommunikation, omvårdnad och förståelse. Empati är därför en nödvändig komponent för professionell hållning.Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar om empatibegreppet och hur empatiutvecklande arbete inom Omvårdnadsprogrammets vuxenutbildning bedrivs. Vidare avsågs även att beskriva lärares uppfattningar om hur empatiutveckling sker samt vad som underlättar eller hindrar detta skeende. Två kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes.

Ett gott bemötande är viktigt för patientens uppfattning om vården och en viktig del på vägenmot välbefinnande. Bemötande är ett samspel och ett växelspel mellan sjuksköterska ochpatient som bygger på att sjuksköterskan aktivt träder in i patientens livsrum med inlevelseoch kunskap om patientens styrkor och begränsningar bekräftar patienten. Detta för attpatienten ska få förbli en unik person. Syftet med denna uppsats var att belysa hursjuksköterskans arbetsmiljö kan utgöra möjligheter respektive hinder för ett gott bemötandeav patienten inom sjukvården. Metoden utgjordes av fokusgruppintervju.

I en allt mer digitaliserad värld och med ett vidgat textbegrepp, som ställer ökade krav påläsare och skribenter krävs nya verktyg för att stödja lärandet. Den här uppsatsen undersökervad en wiki, ett av många Web 2.0 verktyg, kan tillföra till ett skrivprojekt med genrenfaktatexter i fokus. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och är inspirerad avdesignforskning, en del av etnografisk forskningspraxis. Arbetet har begränsats till att följaen klass arbete under cirka två månader. Intresset har, förutom på wikins för- och nackdelar,legat på interaktionen mellan eleverna, lärarnas Handledning och på det arbetssätt somlärarna designat för klassen.

Denna fördjupningsuppgift beskriver problemen med livsstilsförändringar bland poliser som är i farozonen för välfärdssjukdomar. Målet med arbetet var att belysa olika modeller för beteendeförändringar mot en ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Information har hämtats från litteratur och Internet och sedan har olika modeller jämförts mot varandra. Uppsalamodellen har jämförts med Behovsteorin och Stages of Changes. Resultatet blev att livsstilsförändringar är svåra att genomgå på egen hand, men med rätt Handledning och med små steg i taget är det ingen omöjlighet att lyckas.

Anknytningsbegreppet är aktuellt inom flertalet barn? och familjerelaterade områden. Mitt syfte med den här studien har varit att se hur föräldrar till internationellt adopterade barn har upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen i förhållande till sitt/sina barn. Mina frågeställningar har varit: Hur har man som adoptivförälder upplevt anknytnings? och omsorgsprocessen mellan sig och barnet? Hur har man upplevt att barnet knutit an? Hur har man som adoptivförälder gått tillväga för att utforma en förälder?barn relation mellan sig och barnet? I vilken utsträckning upplever man att man har fått det stöd och den Handledning man har behövt från myndigheter och andra aktörer? Hur mottog omgivningen beskedet att man skulle bli förälder genom internationell adoption? Har dessa eventuella reaktioner påverkat föräldrarna? Jag har intervjuat sex föräldrar som genom internationell adoption har fått barn under 1970?, 80?, 90? och/eller 2000?talet.

Rapporten beskriver ett examensarbete genomfört på uppdrag av Motoman Robotics Europe AB i Torsås. Uppdraget gick ut på att hitta en lösning för att helautomatiskt kunna växla svetspistoler med en Motoman HP-20 industrirobot. Projektet har i första hand varit ett utvecklingsarbete med fokus på en fungerande praktisk lösning. Arbetet har fortskridit i nära samarbete med och Handledning av konstruktörer på företaget samt stöd från vår lärare. Resultatet har blivit en kompakt och estetiskt tilltalande konstruktion som uppfyller kraven som uppdragsgivaren ställt..

Bakgrund: Emotionellt Instabil Personlighetsstörning (IPS) är den vanligastepersonlighetsstörningen inom den psykiatriska vården. Karakteristiska symtom är emotionellinstabilitet, negativ självbild och instabil identitet. Personer med denna störning är känsliga förseparationer och har en tendens att se omvärlden i svart och vitt. Detta kan även gälla den egnasjälvkänslan som kan vara mycket negativ eller idealiserad beroende på hur svårhanterligt livetför tillfället ter sig. Syfte: Att beskriva om och hur sjuksköterskors attityder till patienter medIPS kan påverka omvårdnaden av dem.

Förskolans läroplan reviderades från och med 1 juli, 2011. Det innebär att pedagoger på förskolorna fått nya direktiv att förhålla sig till. I den nya läroplanen finns krav på ett systematiskt utvecklingsarbete, vilket gör att pedagogerna måste se över och eventuellt förändra sin verksamhet. I en sådan process kan specialpedagogen bidra till exempel med olika former av Handledning, något som ofta ingår i specialpedagogens uppdrag. I föreliggande studie fokuseras aktionsforskning som ett möjligt arbetssätt att stödja utvecklingsarbete.Syftet är att följa två aktionsforskningsprocesser i förskolan och för att försöka synliggöra aktionsforskningens verktyg med förankring i förskoleverksamhet.

I denna rapport undersöks på vilka sätt gruppHandledning kan vara utvecklande för den enskilde pedagogen och vilka effekter gruppHandledningstillfällena har givit dem. Vi har även undersökt vad det är i gruppHandledning som ger dessa effekter. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vår undersökning. De respondenter som deltar i undersökningen är fyra verksamma pedagoger som deltagit i gruppHandledning. I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagoger känner en stark må bra-känsla efter att ha deltagit vid gruppHandledningstillfällen.