rePULSE är en ny träningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan även nedstämdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE står Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av själva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin där man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och påverkar personen i fråga. Utgångspunkten för metoden är ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad från ART som är en form av gruppterapi är rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P.

Titel: Går ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollärares kompetensutveckling. Nivå: Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap- och skolutveckling. Författare: Marie Bäckström. Utgivningsår: Våren 2014. Handledare: Anna Henningsson Yosif. Problemområde: Forskning visar att kompetensutveckling för grundskollärare i många fall inte leder till att lärarna utvecklas i sitt yrke och inte kommer eleverna till del. Med min studie vill jag bidra till ett bättre organiserande av lärares kompetens-utveckling samt till att en förbättrad fortbildningskultur på grundskolor ska skapas.

På Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett väsentligt inslag i undervisningen. Detta innebär att eleverna under totalt femton veckor förlägger sin utbildning på en arbetsplats. I Gymnasieförordningen går att utläsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men då endast kurser i karaktärsämnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-Handledare, men även lärare och elever, försöka ta reda på om APU-Handledaren är den pedagog som kan förväntas från skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute på APU-platserna, men att tendenser tyvärr också pekar på motsatsen.

Denna undersökning byggds på intervjuer av studenter ifrån det fyraåriga sjöingenjörsprogrammet på Sjöfartshögskolan i Kalmar under ht 07 och vt 08.Syftet med undersökningen var att undersöka hur eleven såg på kommunikationen med Handledaren under den fartygsförlagda praktiktiden.Metoden som användes var kvalitativt styrda intervjuer. Dessa genomfördes med hjälp av Kvales intervju tekniker. För analysering av intervjuerna användes Jacobsens teorier om kvalitativa innehållsanalyser.Efter genomförd undersökning kom man att se att studenterna tyckte att det fanns tendenser till kommunikationsbrister mellan student och Handledare under den fartygsförlagda praktiktiden. Dessa kommunikationsbrister berodde enligt studenterna på tidsbrist samt brist på engagemang hos Handledaren.Trots brister i kommunikationer ser ändå de flesta intervjupersonerna positivt på sitt framtida yrkesutövande. Med underlag av denna undersökning ser vi dock tendenser till att en översyn av praktikfartyg samt engagerade Handledare kanske är i sin ordning..

Syftet med uppsatsen är att undersöka nästa våg av Business Intelligence - CorporatePerformance Management - och vilka typ av möjligheter detta koncept kan bidra med närdet kommer till uppföljning av projekt i ett kunskapsföretag som vi kan kalla ?Kusten AB?.Kusten AB finner nämligen utmaningar att i sina leveransprojekt identifiera problem ochrisker innan de får negativa konsekvenser för projektets budget, tidplan ellerleveranskvalitet. Till hjälp i vårat arbete hade vi vår akademiska Handledare MagnusBergquist samt vår Handledare på Kusten AB. Det praktiska arbetet bestod avprototypbyggande samt laborationer med hjälp av Microsofts verktyg PerformancePointServer. När det kom till valet av metodologi valde vi ett kvalitativt tillvägagångssätt sombestod av fyra intervjuer, en enkät samt evaluering av ovannämnda prototyp.

Kandidatuppsats Svenska språket, fördjupningskurs, specialarbete, 15 hp. Handledare: Kristian Blensenius & Benjamin Lyngfelt.

Efter nio terminers studier på Malmö högskola så var det tid för det avslutande examensarbetet. Under dessa nio terminer hade vi fått olika upplevelser och erfarenheter av den verksamhetsförlagda tiden berättade för oss av våra medstudenter. Även våra egna erfarenheter varierade. Vi ville därför ta reda på mer om dessa upplevelser och vilka anledningar till variationerna var. Den verksamhetsförlagda tiden uppfattade vi som en stor del av utbildningen för en lärarstudent och den del av utbildningen som förbereder studenten mest för den blivande yrkesrollen.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SSA133 (61-90 hp) Vårterminen 2011 Handledare: Sofia Tingsell.

Under min näst sista VFU-period blev jag intresserad av hur lärarna arbetade som Handledare och vad det var, som formade deras inställning till projektarbetet. Jag valde att intervjua lärare/Handledare med olika ämnesbakgrund för mina intervjuer. Dessa behandlade handledarnas syn på olika aspekter av projektarbetet. Huvudfrågan var, vad det var, som formade lärarnas inställning till projektarbetet. Tre förklaringsområden/arbetshypoteser användes vid undersökningen 1) Bakgrund i form av utbildning och yrkeserfarenhet 2) Styrdokumenten och 3) Utbildningspolitiska trender.

B-uppsats i Nordiska språk vid Institutionen för Svenska språket,Göteborgs universitet, våren 2013. Handledare: Rickard Melkersson. Examinator: Einar Korpus.Satt i Junicode..

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

Kandidatuppsats, 15 hp Svenska språketHT 2012 Handledare: Inga-Lill GrahnExaminator: Maja Lindfors.

Specialarbete, SSA 136 15 hp Ämne: Svenska som andraspråkTermin: 2015 Handledare: Julia Prentice.

Handledare: Andreas Hagberg.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till Handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt Handledarens roll där.