Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare på socialkontor väster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor väster i Örebro.

Under mina fyra år som gymnasielärare har jag hunnit gå många kurser i nätverksoperativsystemsanvändning. Dessa kurser har varit utformade av de största tillverkarna av nätverksoperativsystem på marknaden och innehållit både föreläsningar och laborationer. Det som slagit mig under dessa kurser, är att jag sällan kommit ihåg det jag laborerat om. Eller rättare sagt, jag kommer ihåg att jag laborerat om det, men inte hur man gjorde. Så skulle någon be mig upprepa uppgifterna eller lösa liknande uppgifter så skulle jag troligen inte klara av det.

Köpesamhället har under det senaste århundradet genomgått stora förändringar vilket också återspeglas i köprätten. 1905 års köplag var sträng mot säljaren i dennes ansvar och bevisbörda något som kanske var förståeligt mot bakgrund av att lagen även reglerade konsumentköp. 1976 kom ett förslag till en ny köplag som syftade till att mildra säljarens bevisbörda, något som redan skett i övriga nordiska länder. Den nya köplagen skulle istället för den äldre köplagens omöjlighetslära bygga på force majeure. Under denna tid var även en FN-konvention angående internationella köp under utarbetande.

Samhällsutvecklingen har lett till att barns position i västvärlden har förstärkts. Den har också inneburit att majoriteten av svenska barn idag vistas i förskola och barns fostran är därmed inte längre enbart föräldrarnas angelägenhet utan har också kommit att bli en samhällsfråga. Barns fostran till demokratiska medborgare framhålls i förskolans läroplan, Lpfö 98. I den beskrivs att förutsättningarna för denna fostran grundläggs just i förskolan genom att barn får inflytande så att de både kan påverka sin egen situation och verksamhetens innehåll. Komplexiteten i de båda begreppen demokrati och inflytande och faktorer som barnsyn, generella föreställningar om barns behov och intressen liksom barn och vuxnas olika positioner i förskolan har tidigare visat sig begränsa barns möjligheter till inflytande.

Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. SammanfattningFörskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva Handlande var drivkraften i läroprocessen.

Vid beskattning finns det två sidor med olika intressen. Dels den enskilde individen som bevakar sitt intresse av att minimera sin skattebelastning och dels staten med ett intresse för skyddet av skattebasen. Vid en flytt från Sverige kan obegränsad skattskyldighet aktualiseras på grund av att den skattskyldige har väsentlig anknytning till Sverige.I svensk skatterätt har legalitetsprincipen, ingen skatt utan lag, en stark ställning. Detta ställer krav på lagstiftningen att den skall uppfylla ett visst mått av förutsägbarhet. Den skattskyldige skall kunna förutse konsekvenserna av sitt Handlande.

Omfattande förändringar har präglat äldreomsorgen i kommunerna under 1900-talet. Det samhällsekonomiska läget inom äldreomsorgen i kommunerna har krävt nedskärningar, prioriteringar samt effektiviseringar. Den modell som fått störst genomslag är beställar- och utförar modellen. Myndighetsutövning utövas av biståndshandläggare där arbetsuppgifterna utgörs av bedömning, utredning, beslut och beställning, medan utföraren, vanligtvis enhetschef, är den som står för arbetsledning av personal som utför vård.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur biståndshandläggarna ser på sitt arbete och sin roll som handläggare. De frågeställningar som är utgångspunkt för den här studien är bland andra: ?Hur ser biståndshandläggare på sin yrkesroll??, ?Upplever biståndshandläggare rollkonflikter i sin yrkesroll??, ?Om det förekommer rollkonflikter, hur hanterar de dessa konflikter?? och ?Vad anser biståndshandläggarna sina huvudsakliga arbetsuppgifter bestå av??.

Aktiemarknadsbolag har en långtgående skyldighet att offentliggöra kurspåverkande information om bolaget till allmänheten. Bland annat skall finansiella rapporter och annan information som har en inte oväsentlig kurspåverkan utges. Likväl riskerar aktieägare att lida ren förmögenhetsskada när företrädare för ett aktiemarknadsbolag av oaktsamhet eller rent av svikligen förbiser nämnda informationsplikt. Skadesituationen kan vara att ett aktiemarknadsbolag offentliggör förskönande information om den finansiella ställningen i bolaget. Aktiekursen kommer då inte att spegla det korrekta värdet på aktierna.

Flertalet händelser under 2000-talet, som Göteborgskravallerna, massgripanden av fotbollssupportrar för våldsamt upplopp och flera våldsamma upplopp i samband med Reclaim the city manifestationer, är oroande. Till exempel uppgav de gripna och omhändertagna Djurgårdssupportrarna att polisens Handlande skall ha skett godtyckligt. Kan detta tyda på att det i samhället finns en tendens, att vi är på väg mot ett åsidosättande av individens skydd i form av fri- och rättigheter, till förmån för bekämpandet av brott.Denna studie har till syfte att undersöka konflikten mellan individens fri- och rättigheter och myndigheternas befogenheter vid gripanden och omhändertaganden. Detta innebär att med Europakonventionens artikel 5 som utgångspunkt, undersöka överensstämmelsen med svensk rätt och eventuella konflikter mellan individens fri- och säkerhet och samhällets regler för bekämpning av brott.Studien anger kriterier för hur en prövning kommer till och i viss mån även Europadomstolens funktion. Den presenterade lagtexten ur konventionen samt att konventionen och nationell rätt tolkas utifrån domstolens utlåtanden i ett antal relevanta mål.Främst kan det sägas vara målen Kurt v.

I denna studie talar fyra kvinnor om sina upplevelser av att stå utanför arbetsmarknaden och hur de med hjälp av bildterapi och basal kroppskännedom börjar omdefiniera synen på sig själva och sitt handlingsutrymme och på så sätt blir mer delaktiga i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser och erfarenheter av att ha gått i bildterapi och basal kroppskännedom i grupp inom öppenpsykiatrin. Syftet är också att undersöka vilken betydelse kropp och bildgruppen hade för kvinnornas val och motiv till att fortsätta i egen regi, med fokus på gruppens betydelse. Bakgrunden var att det fanns ett behov av att samordna och utveckla metoder inom organisationen samt att göra det mer kostnadseffektivt. Samtidigt var flera utav patienterna långtidssjukskrivna och behövde få rehabilitering för att komma vidare ut i praktik eller arbete när det nya sjukförsäkringssystemet infördes i juli 2008.

Detta är en uppsats som har som syfte att undersöka vad våra medier har för roll i skapandet av våra bilder av De Andra. Den bygger på en medieanalytisk studie av fyra olika tidningar i Sverige i samband med mordet på Fadime. Syftet är också att studera i vilken mån bilderna som förmedlas liknar tidigare mediala bilder av olikheter från oss själva. De undersökta tidningarna är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter.För att uppfylla syftet har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Utifrån en analysnyckel, återkommande ord, begrepp och kategorier, även symboler och associationer i tidningarna, har tidningsartiklarna granskats och kategoriserats.

Anne Charlotte Leffler, Victoria Benedictsson and Frida Stéenhoff were all part of the Modern Breakthrough in Swedish literature. By utilizing Jürgen Habermas theoretical works on communicative action, and Nancy Fraser?s supplementary reading of his theory, this essay makes clear that the authors? struggle for an understanding and a rethinking of social norms in their plays Skådespelerskan (1873), Romeos Julia (1888) and Lejonets unge (1896) can be read as a contribution to the public debate. Dialogue has a key function for female authors during the Modern Breakthrough. Women and mens? possibilities to take part in conversation and argument as equals, requires the professional woman?s transgression and access to the privileges of both public (State) administration ? ?system?, and world of everyday life ? ?lifeworld?.

SAMMANFATTNING Sverige har ännu ingen straffrättslig plikt att bistå nödställd som en del andra nordiska länder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begärts att eventuella följder vid ett införande av en sådan plikt skall utredas. Plikten är uppsatsens huvudämne och det ämnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt. Historiskt sett har ett flertal motioner lämnats om införande av plikt att bistå nödställd. Kritik handlar om att det är straffritt att se på utan att ingripa då andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gång efterföljts av avslag.

Smittsamma sjukdomar kostar det svenska samhället enorma summor varje år. Behandlingen av smittade patienter har tidigare uppskattats till 5-10 miljarder svenska kronor årligen. Vidare estimeras de förebyggande åtgärderna kosta samhället runt en miljard svenska kronor. Detta betyder att det finns en ekonomisk drivkraft för att reducera antalet smittade patienter inom vården, speciellt de fall som är orsakade av resistenta bakterier. Samtidigt pågår det en debatt om resistenta bakterier och antibiotikaförbrukningen i både forskning och media.

Människan upplever sin omgivning genom intryck från sina fem sinnen. Med hjälp av sinnesintryck från syn, hörsel, känsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats där hon befinner sig. Utifrån den informationen dras slutsatser som utgör grunden för både Handlande och känslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning påverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem är att det vid fysisk planering ofta läggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmärksammas i samma utsträckning.