Våld i samhället ökade något under de senaste statistikförda åren. Inom olika grenar av hälso- och sjukvården skiljde sig våldet åt både till karaktär och till frekvens. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och Handlande i mötet med patienter som brukar hot och våld inom akutsjukvården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där specifika frågeställningar användes. Studiens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att våld i form av verbala och fysiska hot var vanligt förekommande inom akutsjukvården, en övervägande andel sjuksköterskor blev utsatta för överfall under sitt arbetsliv. Verbalt och fysiskt våld hade en betydande effekt på personalens välbefinnande och deras tillfredsställelse i arbetet. Stöd från kollegor upplevdes som mycket värdefullt medan feedback från arbetsgivare ofta saknades.

Våld i samhället ökade något under de senaste statistikförda åren. Inom olika grenar av hälso- och sjukvården skiljde sig våldet åt både till karaktär och till frekvens. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och Handlande i mötet med patienter som brukar hot och våld inom akutsjukvården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där specifika frågeställningar användes. Studiens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstår skolans syfte och mål med utgångspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundläggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvärlds-perspektiv som menar att samhället bör förstås utifrån ett dubbelt perspektiv: system vilken är kontext för målorienterat Handlande och livsvärlden vilken är kontext för kommunikativt Handlande. Studien är en intervjustudie där fem rektorer från fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfråga en skola som präglas av en livsvärlds kontext där förståelseorienterade och kommunikativa handlingar står i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrån en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrån läroböcker och en på förhand given kunskap.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i intervjuer med fem ungdomar som besöker en fritidsgård. Syftet är att få en uppfattning om vilka konsekvenser Jürgen Habermas teori om det kommunikativa Handlandet kan ha för fritidsgårdens verksamhet i förhållande till fritidsledarens arbete som pedagog.Författaren har metodologiskt utgått från de intervjuer som analyserats med en meningskonstitutionsanalys. De teoretiska perspektiven som presenteras utgår från Jürgen Habermas och det kommunikativa Handlandet, samt Edmund Husserl och fenomenologin. Ett viktigt teoretiskt begrepp som diskuteras är begreppet livsvärld som både Husserl och Habermas talar om.Resultatet som presenteras i uppsatsen har i diskussionen, först och främst, delats in i punkterna livsvärldsarenan, livsvärldspedagogen och livskunskapen. Resultaten synliggör fritidsgården som en livsvärldsarena, där lärande leder fram till vad författaren kallar livskunskap.

Risken för sjukvårdspersonal att i sitt arbete smittas med humant immunbristvirus (HIV) anses vara liten, men beräknas öka i takt med att andelen patienter med HIV/acquired immuno deficiency syndrom (AIDS) i behov av vård ökar. Nålsticksskada är den situation i vilken sjukvårdspersonal oftast riskerar att utsättas för HIV-smitta. Syftet med studien var att undersöka förebyggande av HIV-smitta vid utförande av blodprovstagning i samband med HIV-rådgivning utifrån rådgivarnas upplevelser och faktiska Handlande vid blodprovstagning. Studien genomfördes med etnografisk metod bestående av intervjuer och observationer. Resultatet presenteras i tre teman enligt följande: sjukhusets förebyggande riktlinjer för HIV- smitta, miljö i vilken blodprovstagningarna utfördes samt HIV-rådgivarnas upplevelser och Handlande.

I samråd med Försäkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande från Försäkringskassan och dess handläggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nämnare är att alla har fått avslag på sin begäran om rätt till sjukpenning från Försäkringskassan samt att de är arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i kläm mellan olika myndigheter och blir utan ersättning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade särskilt när de upplever att de inte har något stöd eller känner att det inte finns empati hos handläggaren vilket medför känslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av våra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handläggare varpå hon kände sig väldigt tillfreds med Försäkringskassans Handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de närmaste obefintlig kontakt med sina handläggare varefter de har känt en enorm frustration och ibland även ilska på Försäkringskassans Handlande.

När ett transportavtal föreligger är transportörens viktigaste uppgift att transportera godset till bestämmelseorten. Men det är också viktigt att transportören vårdar godset, ansvarar för att uppgifterna i konossementet stämmer och ansvarar för att godset utlämnas till rätt mottagare. Om transportören inte fullgör sitt transportåtagande på avtalat eller godtagbart sätt föreligger ett kontraktsbrott och transportören kan bli skadeståndsskyldig. Normalt krävs det att en avtalspart har orsakat skada genom vållande för att denne ska bli skadeståndsskyldig. För att kunna avgöra i ersättningsfrågan krävs det att man bestämmer huruvida ett vårdslöst Handlande är att betrakta som enkel eller grov. Ett vårdslöst Handlande definieras som ett oaktsamt eller försumligt Handlande.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

När ett transportavtal föreligger är transportörens viktigaste uppgift att transportera godset till bestämmelseorten. Men det är också viktigt att transportören vårdar godset, ansvarar för att uppgifterna i konossementet stämmer och ansvarar för att godset utlämnas till rätt mottagare. Om transportören inte fullgör sitt transportåtagande på avtalat eller godtagbart sätt föreligger ett kontraktsbrott och transportören kan bli skadeståndsskyldig. Normalt krävs det att en avtalspart har orsakat skada genom vållande för att denne ska bli skadeståndsskyldig. För att kunna avgöra i ersättningsfrågan krävs det att man bestämmer huruvida ett vårdslöst Handlande är att betrakta som enkel eller grov. Ett vårdslöst Handlande definieras som ett oaktsamt eller försumligt Handlande.

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsättning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken förutsättning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att använda tre delfrågor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? När uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrågar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bättre? Undersökningen var utpräglat kvalitativ och vi använde oss av intervjuer med såväl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt får fungera som organiserande princip. Från början var vår avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus på samtalet och dess innehåll.

Hjärtlungräddning (HLR) är en direkt livsavgörande kunskap och förväntningar på att sådan kunskap finns bland sjukhuspersonal är trolig. Syftet med studien var att kartlägga utbildning i och attityder till undervisning i HLR bland all personal som arbetar på ett mindre sjukhus i södra Sverige. En enkät bestående av fjorton frågor besvarades av 151 personer via sjukhusets intranät. Majoriteten av svaren kom från sjuksköterskor och undersköterskor, övriga yrkeskategorier fanns också representerade fast i mindre omfattning. Majoriteten var nöjd med nuvarande HLR utbildning och de flesta önskade regelbunden utbildning.

Den frågeställning som har väglett denna uppsats handlar om betydelsen av den enskilde personens Handlande på en arbetsplats och vilka de sociala konsekvenserna blir. Det huvudsakliga syftet är att skapa bredare förståelse för hur personer kan bidra till att skapa destruktiva och konstruktiva konflikter på arbetsplatser. Studiens empiri har genererats genom en kvalitativ inriktning och består av elva tematiska intervjuer från en analysenhet: Arbetsförmedlingen. Intervjuerna konstruerades utifrån vår egen förförståelse om konflikter som destruktiva och därför söktes respondenter med mer arbetslivserfarenhet. Empirin har analyserats inom ramen för organisationskulturen, med hjälp av Johan Asplunds begrepp social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas Scheffs hänsynsemotionssystem och Barbro Lennéer Axelssons förhandlingskommunikation.

Denna uppsats har behandlat 29 kap. 3 § BrB. Paragrafen innehåller en exemplifierande uppräkning av förmildrande omständigheter som, vid sidan av vad som är föreskrivet för vissa fall, ska beaktas vid straffvärdebedömningen. Den första juli 2010 genomfördes en reform av 29 kap. 1-3 §§ BrB, vars ändamål var att höja straffvärdet för vissa brott och samtidigt skapa en mer differentierad straffvärdebedömning.

I dagens samhälle talas det mycket om vad bra ledarskap är, vilka positiva följder det för med sig och vad man kan lära av dessa ledare. Dock förekommer det i många fall även dåligt ledarskap. På senare tid har fenomenet destruktivt ledarskap uppmärksammats mer. Ett fenomen som dock ännu inte utforskats i så stor utsträckning. Denna uppsats har till syfte att analysera hur ett antal faktorer kan skapa förutsättningar för destruktivt ledarskap.

Bakgrund: Människors förändrade levnadsvanor med upplevelser så som hotell- och restaurangbesök har ökat kravet på den service som förväntas inom branschen. Kravet på ökad service ställer krav på att medarbetare ska vara motiverade till att prestera för att kunna erbjuda den service som efterfrågas och för att företagen ska kunna nå upp till sina uppsatta mål. För att motivera sina medarbetare och få dem att ta beslut som är i enighet med företagets mål kan företag använda sig av ett belöningssystem.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur belöningssystemet i hotellkedjan är utformat för hotelldirektörerna samt hur bonussystemet uppfattas påverka motivation, Handlande och beslutsfattande. Ett andra syfte är att identifiera och analysera de positiva och negativa effekter bonussystemet kan ge upphov till.Metod: En kvalitativ studie har tillämpats och en fallstudie på ett företag inom hotellbranschen har genomförts. Semi-strukturerade intervjuer med fem hotelldirektörer inom hotellkedjan har legat till grund för det empiriska materialet.Resultat och slutsatser: Studien visar att bonussystemet får hotelldirektörerna att bli motiverade till att prestera.