Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår.

De senaste årtiondena har den privata konsumtionen per capita ökat påtagligt och konsumenters köpbeslut har alltmer kommit att Handla om emotionella köpkriterier och shopping har kommit att bli mer än bara ett produktval. Användandet av livsstilar som bas för segmentering har blivit ett populärt inslag i dagens marknadsföring. Med detta menas att butiker segmenterar sin marknad efter konsumentens intressen, erfarenheter och uppfattningar, för att nå konsumenten så bra som möjligt samt få konkurrensfördelar mot konkurrenterna. Uppsatsens undersökning bygger på att vi har besökt butiker som utger sig för att vara livsstilsbutiker. Vi intervjuade representanter för butikerna för att få deras syn på livsstilskoncept.

Jag har med hjälp av en enkät undersökt vad en grupp elever från NT-gymnasiet i Järfälla själva anser sig ha haft för nytta av en retorikkurs de genomgått. Jag har tittat på, om de använt sig av kunskaperna när de gjort presentationer i andra ämnen och om de tror att de fått högre betyg i andra ämnen på grund av retorikkunskapen. Min hypotes var: Elever som gått en retorikkurs har nytta av den i övrig utbildning. Min infallsvinkel var: Upplever elever att de har nytta av den retorikkurs de gått, när de gör presentationer i andra ämnen? Jag har undersökt om de också upplever sig ha fått andra vinster av retoriken och jag diskuterar om ett ?embryo? till att bli en god samhällsmedborgare, en ?vir bonus? kunde anas och utläsas av enkätsvaren.

En demenssjukdom kan ha flera orsaker och risken att drabbas av denna sjukdom ökar med åldern. Typiska tecken på demenssjukdom är att minnet och den intellektuella förmågan hos en person gradvis och stadigvarande försämras. Behandlingen är inriktad på att ge den som fått en demenssjukdom ett så bra liv som möjligt och att bromsa sjukdomens utveckling. För den anhöriga kan det vara svårt att acceptera att den närstående drabbas av demenssjukdom och det blir en förlust som kan orsaka sorg, allt eftersom den närståendes sjukdom fortskrider och personligheten förändras. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd som kommunen och landstinget kunde erbjuda till människor som drabbats av en demenssjukdom i åldersgruppen 65 ? 75 år, samt omfattningen av respektive huvudmans utformning av anhörigstöd.

På senare tid har det blivit allt vanligare med förändringsarbeten där kommuner bygger om sina centrum för att göra dem mer attraktiva att både Handla och vitsas i. I många fall uppstår dock problem i samband med nya förändringar. Det kan i sin tur leda till att motstånd uppstår från olika aktörer, vilket är något som ledarna måste handskas med på olika sätt. När vi ser till den forskning som finns inom ämnet förändringsarbete och motstånd beskrivs det bland annat; för att lyckas med en förändring måste ledningen arbeta med att involvera intressenter och få deras synpunkter på de olika förslagen som tas fram. De som är negativt inställda måste motiveras till att bli positiva och det kan ske genom att organisationen förmedlar de visioner och mål som finns angående projektet på ett sådant övertygande sätt att de kan övervinna de negativa aspekterna.I litteraturen beskrivs även att motstånd kan uppstå bland annat när ledningen inte är lyhörd och inte tillåter medarbetarna vara med i beslutsfattandet.

Sedan länge har fördelarna med att inkludera aktieposter i bolag från olika länder i aktieportföljer varit kända. Tekniken kallas diversifiering. Fördelarna kan kortfattat beskrivas som högre avkastning till samma risk eller lägre risk till samma avkastning. Detta beskrivs matematiskt inom mean-variance portfolio theory eller, på svenska, portföljteori. Vi tar i denna uppsats ansats i portföljteorin och genomför en kvantitativ undersökning för att ta reda på om dessa fördelar kan uppnås för en svensk aktiesparare med en portfölj där bolag från nordiska marknader ingår.

Syfte: Att med denna studie undersöka specialpedagogers uppfattningar och resonemang om förebyggande och hälsofrämjande arbete i specialpedagogisk praktik.Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Människan föds som en kommunikativ varelse inriktad mot att samspela med andra. Kommunikativa processer blir i detta perspektiv centrala i lärande och utveckling (Säljö, 2010). Salutogent förhållningssätt Handlar om att se det friska och positiva hos människan samt arbeta för att stärka det som är bra och fungerar (Lundgren & Persson 2003). För att förstå och klargöra den problematik som uppstår i mötet mellan människors olika förutsättningar och de olika villkor som finns i utbildning och skola har specialpedagogiska perspektiv utvecklats (Ahlberg 2009) Vilket perspektiv man väljer som utgångspunkt för specialpedagogik blir avgörande för hur man arbetar med elever i behov av stöd.Metod: I denna kvalitativa studie utgör halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer grunden för den insamlade empirin.

Apotekets detaljhandelsmonopol i Sverige är i gungning och socialdepartementet har tillsatt en utredning om en möjlig omreglering av detaljhandeln med läkemedel i Sverige. Motivet för att konkurrensutsätta marknaden är framförallt att öka nyttan för konsumenten. Men vem är denna konsument och vad är det för nytta som vi talar om? Företag på marknaden har ett vinstintresse i att påverka utformningen av en framtida reglering så att den passar deras syfte och mål. I och med att konsumentnytta ska vara i fokus för en framtida omreglering, är det ett retoriskt effektivt grepp i debatten att framhäva hur företags förslag kan skapa nytta för denna konsument.

Syfte: Syftet med undersökningen är att belysa några pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjälp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssätt och metoder. Följande frågeställningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvägagångssätt tillämpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lärandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsätt och arbetsformer ses som framgångsrika i arbetet med elevers svårigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna på ny input och kompetensutveckling som framgångsfaktorer för att nå bättre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv används där grundtanken för lärandet är att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likväl Handla om elevers möten med lärare som möten mellan elever eller mellan lärare.

Fenomenet sociala medier tar i och med det ökande internetanvändandet allt större plats i vår vardag. Behovet av att kommunicera och uttrycka sina åsikter online har lett till att användandet av sociala medier ökat lavinartat världen över ? något som skapar stora fördelar för företag när det kommer till att marknadsföra sig på effektiva sätt. Idag är det inte längre en fråga om ett företag ska använda sig utav sociala medier, utan snarare på vilket sätt. Denna uppsats Handlar om hur skandinaviska textil- och modeföretag arbetar med sociala medier och i synnerhet med den mobila applikationen Instagram.

Bakgrund: Forskning inom globalt ledarskap Handlar idag vanligen om huruvida ledarskap bör anpassas till en annan kultur eller inte. Många av de populära teorier som har genererats utifrån dessa undersökningar bygger på antagandet om kulturell homogenitet inom ett land. Annan forskning visar dock att kulturella skillnader inom en nation ibland är större än mellan länder. De jämförelser som görs i tvärkulturella studier bör således baseras på etnicitet istället för nationalitet. Eftersom etnicitet är något subjektivt och föränderligt skulle det vara möjligt att en svensk ledare vid olika tillfällen ser sin svenska etnicitet att vara av mer eller mindre betydelse.

I situationer när egendom har överlåtits utan den ursprunglige ägarens tillåtelse eller vetskap kan lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre bli tillämplig. Lagen reglerar vem, av den ursprunglige ägaren och förvärvaren, som ska tillmätas äganderätten till egendom som har överlåtits av någon som inte hade rätt att överlåta egendomen. Exempel på situationer då lagen kan tillämpas är att en person som har lånat egendom överlåter denna till tredje man eller att någon överlåter egendom som är belagd med äganderätts- eller återtagandeförbehåll. I lagen uppställs krav på förvärvarens aktsamhet och undersökning för att denne ska anses ha gjort ett godtrosförvärv och därmed tillmätas äganderätten till egendomen. Anses förvärvaren ha varit i ond tro vid förvärvet ska egendomen återföras till den ursprunglige ägaren.Godtrosförvärvslagen började gälla år 1987 och det har därefter gjorts ändringar vid två tillfällen.

Trots ett allt mer urbaniserat samhälle går tillväxten i Sveriges glesbygder framåt. Att näringslivets satsningar på mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig på dessa mindre orter. Detta utmynnande i vår problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering på mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering på en mindre ort, är IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har både uppmärksammats och ifrågasatts varför vi fann sakfrågan intressant och givande att utreda.Syftet med vår studie är att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. Våra delsyften är att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position på marknaden har påverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bäst beskriver vår arbetsgång kallas för iterativ strategi.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Alla aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en årsredovisning varje räkenskapsår. Revisorn granskar årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en revisionsberättelse huruvida företagets årsredovisning ger en rättvisande bild av företaget. Vi har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och sannolikheten att ett företag erhåller en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har ett samband med orena revisionsberättelser. Om ett företag erhåller en oren revisionsberättelse kan det, beroende på vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebära negativa effekter för företaget. Tillexempel om företaget erhåller en avvikelse gällande fortsatt drift kan kunder avskräckas från att Handla och leverantörer kan avbryta leveranser på grund av rädsla av att företagen inte kan betala, det blir således en självuppfyllande profetia.