Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka hur begreppet elevinflytande definieras och undersöka om olika ledarstilar hos lärarna kan påverka elevers möjlighet till inflytande i undervisningen. Dessa aspekter har studerats mer ingående i ämnet idrott och hälsa och jämförts med tre andra utvalda skolämne. Frågeställningarna är: Vad är elevinflytande? Hur ser elevinflytande ut i idrott och hälsa jämfört med andra ämnen i skolan? Påverkar olika lärarstilar elevernas rätt till inflytande? Undersökningen gjordes på två högstadieskolor på två olika orter i Skåne. För att tolka resultatet användes tidigare forskning och en ledarskapsteori.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

Det område som denna studie har forskats kring är specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsättning inom ämnet idrott och hälsa. Syfte med studien är att beskriva hur idrottslärare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsättning i ämnet idrott och hälsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att på så sätt förstå vilka svårigheter elever med funktionsnedsättning och autism har och vilka anpassningar som krävs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer på tre olika skolor i västra Sverige. I resultatet framgår det att en idrottslärare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som tränar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsättning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

Syfte: Syftet med studien var att studera, analysera och tolka elevers upplevelse av och motivation till ämnet idrott och hälsa, avsett om eleverna var föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva inom idrotten.Bakgrund: I bakgrunden har föreningsidrott och ämnet idrott och hälsa beskrivits ur ett historiskt perspektiv. Fortsättningsvis har upplevelsen av skol- och föreningsidrott i relation till varandra utifrån tidigare forskning behandlats. Begreppet habitus bearbetades vidare i samband med idrottsintresse och tidigare erfarenheter av fysiska aktiviteter. Avslutningsvis bearbetades och definierades begreppet motivation.Teoretisk ram: I egenskap av teoretisk ram för denna studie har McClellands motivationsteori att användas. Denna motivationsteori brukar även kallas för den förvärvade behovsteorin.

Syftet med det här arbetet är att undersöka varför vissa elever sällan har med sig träningskläder och träningsskor till lektioner i Idrott och Hälsa.För att få svar på syftet har jag utgått från fyra olika grupper av frågeställningar:Vilken är elevens och vårdnadshavarnas inställning till ämnet Idrott och Hälsa.Hur uppfattar eleverna behovet av träningskläder och träningsskor för att delta i Idrott och Hälsa.Vilka orsaker anger eleverna till att de inte har träningskläder med sig på idrottslektionerna.Vilka faktorer påverkar själva köpet av träningskläder och träningsskor?Studien genomfördes med hjälp av en enkät med fasta svarsalternativ för att samla in data. Populationen bestod av två klasser från skolår 9 respektive två klasser från skolår 7 fördelade på två skolor. Av praktiska skäl valdes två skolor i Sigtuna kommun. Det strategiska urvalet av klasser gjordes av en rektor respektive av en idrottslärare.

Denna studie har undersökt om det är innehållet på lektionerna i ämnet idrott och hälsa som gör att flickor har sämre betyg i ämnet idrott och hälsa än pojkar. Vi har gjort en studie på två gymnasieskolor i norrbotten där vi genom enkäter tagit reda på vad eleverna tycker om innehållet på idrottslektionerna. I enkäten har vi även frågat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott är bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter på idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbättra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av på idrottslektionerna.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilken kunskap lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har kring ätstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra ätstörningar.Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor ha om ätstörningar?Hur anser lärare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstänks ha ätstörningar?Hur arbetar lärare och skolsköterskor för att förebygga ätstörningar?MetodMetoden i studien var en kvalitativ metod, där data samlades in med hjälp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lärare i idrott och hälsa samt fyra skolsköterskor. Därefter analyserades resultaten efter frågeställningarna.ResultatStudien visade att både lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har fått en begränsad del av sin kunskap om ätstörningar från sin utbildning. Största delen kunskapen har inhämtats via livserfarenhet.

Syftet med denna studie är att undersöka och granska hur gymnasielärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar och ser på sitt arbete med att motivera elever att prestera i ämnet idrott och hälsa. Studien ska bidra till att ge ökad förståelse och en bättre insyn i hur idrottslärarens dagliga arbete med motivation ser ut, samt vilka metoder som de ser som mer eller mindre lämpade för detta arbete. Resultatet visar på att motivationsarbetet skiljer sig åt beroende på vilken skola man som lärare är verksam på, men kanske framförallt på hur man är som individ. Studien visar även på att det finns en hel del fallgropar men även generella vägar man kan gå för ett positivt motivationsarbete som lärare. Vidare så har studien belyst lärarutbildningen men även skolornas arbete inom området motivation, även här var åsikterna delade men den generella uppfattningen var att mer kan göras och förbättras vad gäller motivationsarbetet..

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lärarnas syn på elevers förkunskaper om hälsa och kost. Frågeställninggarna jag har ärLärares syn på kost utifrån Lgy 11Hur undervisar lärare om kost i ämnet idrott och hälsa?Lärares syn på elevers kunskapsnivå inom hälsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus på intervju av lärare, så kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta är att genom en kvalitativ studie, får jag med lärarnas tankar och åsikter om kostlära som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog när jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hälsa idag.

Det övergripande syftet med den här studien är att utifrån en fenomenografisk ansats undersöka hur lärare i Idrott och hälsa uppfattar och upplever fenomenet formativ bedömning. Vi vill vidare undersöka om det finns variationer i dessa uppfattningar samt om lärare i Idrott och hälsa upplever att formativ bedömning är något som påverkar och har betydelse för eleverna. Utifrån detta syfte ställdes fyra stycken frågor: Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa fenomenet formativ bedömning? Hur upplever lärare arbetet med formativ bedömning? Vilka är lärarnas erfarenheter och uppfattningar om formativa processer, som återkoppling, kamratbedömning och självbedömning för elevernas lärande? och hur uppfattar lärare att formativ bedömning påverkar eleverna?   Undersökningen använde sig av kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och presenterades med hjälp av tretton kategorier i resultatet.

I dagens svenska samhälle finns det många människor med utländsk bakgrund och skolan har blivit en plats där möte mellan olika kulturer dagligen sker, vilket i sin tur öppnar möjligheter för en integration. Tidigare forskning menar att svenska skolan är en av de viktigaste institutionerna där olika etniska och religiösa identiteter kan mötas. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet menar att internationaliseringen ställer högre krav på människor att leva i en kulturell mångfald. Dock har forskare valt att koncentrera sig på att se hur lärare jobbar med invandrarelever i de teoretiska ämnena, vilket gjort att det finns i lucka i forskningen när det gäller ämnet Idrott och hälsa och integration.Syftet med vår uppsats är att undersöka idrottslärares syn på hur ämnet Idrott och hälsa fungerar som en integrationsarena, det vill säga hur lärarna ser på problem och möjligheter i undervisningen när det gäller att integrera invandrarelever i skolans värld och i det svenska samhället.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att intervjua fem lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa. Dessa lärare har även erfarenhet av undervisning av både invandrarelever och svenska elever. Vår undersökning visar att idrottslärarna ser invandrareleverna som en tillgång i undervisningen, eftersom alla kan ta lärdom av varandras olikheter.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att med hjälp av diskursanalys som metod undersöka lärares tal om sin undervisning i idrott och hälsa samt syn på elever med övervikt.Frågeställningar:Hur uttrycker sig idrottslärarna om sina generella utgångspunkter för undervisningen i idrott och hälsa?Hur beskriver idrottslärarna sina erfarenheter av överviktiga elever?MetodFör att besvara våra frågeställningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare i skolämnet idrott och hälsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio år. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lärarbehörighet för grundskolan och ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av diskursanalys som metod.ResultatLärarnas utgångspunkter för sin undervisning var främst att utveckla rörelseglädje hos eleverna. Målet var att alla elever skulle utveckla ett bestående intresse för fysisk aktivitet.I samtliga lärares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framträder att det ligger ett ansvar hos läraren att skapa en miljö som är individanpassad där alla elever kan känna sig trygga och prestera utifrån sina egna förutsättningar.SlutsatsGenom diskursanalysen av utsagorna framträdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgångspunkt för lärarnas undervisning.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka när idrottslärare bedömer eleverna som närvarande på en idrottslektion och vilken betydelse närvaron har vid betygsättning. Undersökningen är en kvalitativ studie som utfördes med intervjuer av elva idrottslärare. Resultaten från intervjuerna visar att de flesta lärarna anser elever närvarande när de är ombytta och deltar på lektionen samt när de gör andra teoretiska och/eller praktiska uppgifter som ingår i ämnet idrott och hälsa. Slutsatsen av undersökningen är att eleven räknas som närvarande när den deltar på lektionen eller gör alternativa uppgifter men att betyget påverkas när eleven gör alternativa uppgifter. Lärarna hävdar att eleverna inte kan höja sitt betyg genom alternativa uppgifter, de kan rädda sitt betyg eller få ett sämre..