Denna kandidatuppsats syftade till att förklara vad e-Handelns inverkan på köpcentrumen är. Konkurrerar de två med varandra? På vilket sätta och i vilken omfattning? Hur ska köpcentrumen anpassa sig efter e-Handelns utveckling? Detta var några av de frågor som ställdes. Svensk detaljhandel har växt med ca 100 procent under perioden 1995-2011. Under denna period har köpcentrumen haft en gynnsam utveckling med flertalet nyetableringar och tillbyggnationer för att mätta den stigande efterfrågan som är en följd av urbaniseringen. Antalet köpcentrum har fördubblats de senaste 15 åren och år 2011 omsatte köpcentrumen 622 miljarder vilket motsvarar ca 30 procent av den totala detaljHandeln.

År 2005 slopade EU sina importkvoter på TEKO-varor efter att i många år ha skyddat sina inhemska producenter från omvärldens konkurrens och begränsat utvecklingsländers tillträde till unionens marknad. Den här uppsatsen undersöker konsekvenserna av handelsliberaliseringen för tolv utvecklingsländers export av kläder och textilier till EU genom att handelstatistik från Eurostat används för att jämföra EU:s import av TEKO före och efter slopandet. Som väntat ökade Kina och Indiens export till EU efter avregleringen. Däremot har sju av tolv studerade länder minskat sin exporttillväxt av kläder till följd av förlorade preferenser från handelsavtal och ökad konkurrens när kvoterna eliminerades. Förändringarna blev betydligt större i Handeln med kläder än med textilier och effekterna omedelbart efter avregleringen var mer dramatiska än under åren som följde.

Under 2009 lanserade Lantmännen handel med emissionsinsatser och emitterade förlagsandelar. Handeln med emissionsinsatser syftar till att behålla emissionsinsatserna i Lantmännen, då många av medlemmarna är äldre och kommer att begära utträde ur föreningen kommande år. Handel med emissionsinsatser ger möjlighet för medlemmar att köpa och sälja emissionsinsatserna på en andrahandsmarknad. En välfungerande marknad innebär en minskad risk för att emissionsinsatserna försvagar Lantmännens soliditet. Emissionen av förlagsandelar gjordes för att öka det individuella kapitalet och ge medlemmarna en möjlighet till ökad värdetillväxt i Lantmännen.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda om en tullunion och förändrade tullsatser, har påverkat Sveriges handel med omvärlden. Studien innefattar Handeln mellan Tyskland och Tanzania, för varugrupperna, kaffe och personbilar, för det senaste decenniet, 1990-1999. Tillvägsgångasättet har varit att se, om förändrade tullsatser har påverkat utrikesHandeln mellan Sverige och Tanzania för denna tidsperiod. Resultaten antyder att importen från EU, har ökat mer än importen från Tanzania. Dessa effekter kan till viss mån attribueras, till EU-inträdet.

Etablerade företag har framgångsrikt utökat sin verksamhet med webbutiker. Postorderföretagen har i allt högre grad gått över till att sälja över Internet och företag med specialiserat utbud säljer nu globalt. Denna typ av Internethandel utförs främst på stationära datorer, men försök har även börjat dyka upp på exempelvis mobiltelefoner och små handdatorer. Det mobila Internet har den unika fördelen att det är möjligt att handla var användaren än befinner sig. Forskare menar att denna mobila handel kommer gå om e-Handeln på Internet, där skillnaden ligger i att fler kommer handla på små skärmar och mindre på stora skärmar.

Hur påverkar Luleås externhandelsområde, Storheden, Luleås cityhandel? Uppsatsen belyser om Storheden är ett hot eller skapar möjligheter för Luleås cityhandel. Konkurrensförhållanden samt olika aktörers ageranden har belysts. Gunnar Myrdals teori om spridnings- och baksugseffekter har nyttjats. Teorin har applicerats på handelsförhållandet mellan Luleå och Storheden.

Inom den kraftigt växande E-Handeln råder stark konkurrens. Metoder att öka marknadsandelar och sälja mer produkter är viktigare än någonsin. I denna studie utvärderas metoden att presentera produkter med hjälp av stereoskopisk 3D. En fördel som kan konstateras är att kunderna får en mer verklighetsnära uppfattning av produkten än med traditionella bilder av tvådimensionell typ. Den tydligaste förbättringen är kopplad till upplevelsen av djup.

Handeln idag är inte längre begränsad till handel via fysiska butiker eller datorer, utan finns numera tillgänglig i mobilen när som helst och var som helst. Mobil e-­handel har haft en kraftig ökning i Sverige de senaste åren. Trots detta visar tidigare forskning att utvecklingen dröjt på grund av företagens misslyckade uppbyggnad av m-­Handeln. Företag förlorar besökare då de inte klarar att leverera en mobilanpassad hemsida vilket i längden leder till förlorade intäkter. Hemelektronikbranschen är den bransch som är störst i Sverige inom e-handel och är därmed den mest intressanta bransch att studera m­handel på.

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstäderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats ännu bättre i de mindre städer. Under 1990-talet har externHandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att Handeln har samlats till färre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels på att det skett en urbanisering och dels på att bilanvändningen har ökat. Förr byggdes städerna vid åmynningar, där handelsleder korsades och så småningom vid järnvägsknutar. Numera utvecklas bostäder och service oberoende av varandra.

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstäderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats ännu bättre i de mindre städer. Under 1990-talet har externHandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att Handeln har samlats till färre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels på att det skett en urbanisering och dels på att bilanvändningen har ökat. Förr byggdes städerna vid åmynningar, där handelsleder korsades och så småningom vid järnvägsknutar. Numera utvecklas bostäder och service oberoende av varandra.

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torgHandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torgHandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torgHandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av Handeln.

Bakgrund: En pågående centralisering av Handeln sker med en förflyttning av handel från landsbygd och mindre orter till större städer. Denna urbanisering beror på bland annat de stordriftsfördelar som större butiker och köpcentra erhåller. Den ökade konkurrensen i städerna påverkar därför Handeln på mindre orter och kan riskera att utarma denna helt.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur handelssituationen på en mindre ort kan se ut då stark konkurrens föreligger från närbelagda orter samt att kartlägga alternativa förbättringsmöjligheter som skulle kunna tillämpas för att nå ökad lönsamhet.Metod: Fallstudien utgår ifrån en abduktiv ansats där en kvalitativ undersökning har gjorts med sju respondenter. Även en kvantitativ undersökning har genomförts med 25 deltagande företag.Slutsats: På den mindre orten upplevs konkurrensen både genom kraftig extern konkurrens från närliggande orter och en intern konkurrens från andra företag på den egna orten. Ett samarbete mellan företagarna kan bestå i att anordna gemensamma aktiviteter och att tillsammans marknadsföra orten under ett varumärke.

Ett studium av tre e-handelsföretag och dess hantering av returer..

Syfte: Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur framtiden för detaljHandeln ser ut i Hofors. Metod: Genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod samlade jag det empiriska material som behövde för att få en bild av läget i Hofors. Den kvalitativa metoden tog sitt uttryck i intervjuer med en stor del av dem som bedriver affärsverksamhet i Hofors kommun. Den kvantitativa metoden i sin tur bestod av en enkätundersökning bland dem som bor och arbetar i Hofors. Teori: Genom att läsa böcker och forskningsrapporter rörande handel och konsumentbeteende, så har jag kunnat föra fram viktiga teorier till vilka jag har kopplat min empiri.Slutsats: De som bor och arbetar i Hofors uppger att de ofta handlar sina dagligvaror i Hofors, men många väljer också att handla på andra orter ibland.

Målen för gymnasieskolans läroplan Lpf 94 handlar om yrkesförberedelse och utveckling av insikter, en något ödmjuk inställning till komplexiteten i uppdraget. I Gy11 är man mer rak på sak, eleven förväntas kunna ett eller flera yrken när de lämnat skolan. Kanske är det införandet av lärlingsutbildningen som givit författarna en större självsäkerhet om skolans förmåga att producera yrkesmänniskor. Kan eleverna på Handelsprogrammet ett eller flera yrken då de avslutar sin treåriga gymnasieutbildning och vad innebär det i så fall att kunna yrket? Båda frågorna är högst relevanta för den som utbildare på ett yrkesprogram. Viktiga delar av vårt uppdrag som lärare handlar om att, efter läroplanens intentioner, utbilda och coacha eleverna mot ett yrke.