Sök:

Sökresultat:

39940 Uppsatser om Handel mellan företag - Sida 13 av 2663

Utmaningar vid en tillf?rlitlig nedskrivningspr?vning av goodwill

Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur det hanteras praktiskt.

Multi-Channel Network, Àr framtidens TV hÀr?

Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.

Nord-syd integration och vertikal specialisering - en studie av bilindustrin i NAFTA

Samtidigt som vi idag lever i ett allt mer integrerat samhÀlle kan vi observera att mÄnga produktionsprocesser blir mindre integrerade och allt mer fragmenterade. Internationell fragmentering och specialisering Àr tvÄ fenomen som blir att vanligare inom internationell handel och speciellt inom en komplex tillverkningsindustri som bilindustrin. Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka effekter som NAFTA har haft pÄ handel och vertikal specialisering i bilindustrin mellan USA och Mexiko. Genom studien har det framkommit att NAFTA har lett till en ökad handel inom bilindustrin mellan Mexiko och USA och att frihandelsomrÄdet Àven har bidragit till att biltillverkningen i USA och Mexiko blivit mer fragmenterad. Sammantaget konstateras att bilindustrin kan delas upp i mÄnga delprocesser, med olika faktorintensiteter.

TVÄTTÄKTA ANSVAR? - En studie av Global Compacts svenska medlemsföretag.

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ñ€Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?ñ€, ñ€Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?ñ€, ñ€Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?ñ€ Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, Ärsredovisningar, artiklar samt litteratur inom omrÄdet anvÀnts.

E-handel : Ur ett geografiskt konsumentperspektiv

Studien har genom en enkÀtundersökning samt intervjuer med konsumenter och sakkunniga inom e-handel undersökt om det finns nÄgra regionala skillnader i konsumentbeteendet mellan stÀder i olika storlekar. Det resultat som presenteras pekar pÄ att det finns nÄgra smÄ skillnader mellan de olika segmenten (storstad, mellanstor stad, smÄstad och landsbygd). Studien har en analytisk induktiv utgÄngspunkt och resultat kan inte generaliseras för hela Sveriges befolkning.Det författarna kan konstatera i studien Àr att de hittat smÄ skillnader i konsumentbeteendet. Storstadsbor tenderar att anvÀnda e-handel mer frekvent Àn smÄstadsbor och landsbygdsbor, men skillnaden Àr dock inte sÀrskilt stor. Pris, bekvÀmlighet och utbud har visat sig vara de frÀmsta anledningarna till att man handlar pÄ internet.

Har Sveriges handel med omvÀrlden pÄverkats av EU-
medlemskapet?: en studie om en tullunions effekt pÄ handeln

Syftet med denna uppsats har varit att utreda om en tullunion och förÀndrade tullsatser, har pÄverkat Sveriges handel med omvÀrlden. Studien innefattar handeln mellan Tyskland och Tanzania, för varugrupperna, kaffe och personbilar, för det senaste decenniet, 1990-1999. TillvÀgsgÄngasÀttet har varit att se, om förÀndrade tullsatser har pÄverkat utrikeshandeln mellan Sverige och Tanzania för denna tidsperiod. Resultaten antyder att importen frÄn EU, har ökat mer Àn importen frÄn Tanzania. Dessa effekter kan till viss mÄn attribueras, till EU-intrÀdet.

Framtidens e-handel - En studie av e-handelns framgÄngsfaktorer

E-handeln har bara börjat sin resa idag och det Àr en lÄng vÀg att gÄ för att skapa den optimala nÀtbutiken. Trots positiv statistik med hög tillvÀxt Àr det en tuff bransch att verka i vilket gör att det Àr fÄ företag som klarar av att stanna kvar pÄ en sÄ hÄrt konkurrensutsatt marknad. Det kÀnns dÀrför bÄde intressant och relevant att undersöka hur den som erbjuder modeklÀder pÄ nÀtet kan agera för att lyckas och bli framgÄngsrik. Denna studie kommer att besvara problemformuleringen som lyder: Vilka faktorer Àr av största betydelse för att en nÀtbutik som erbjuder modeklÀder ska bli framgÄngsrik inom e-handel? Hur ser framtiden ut för e-handeln? Syfte: Syftet med denna studie Àr att granska ett antal faktorer som bidrar till att modeföretag inom e-handel blir framgÄngsrika pÄ en konkurrensutsatt marknad.

Kundrelationer vid e-handel mellan företag

Att kundrelationer Àr viktiga för företagen Àr nÄgot som har varit kÀnt sedan lÀnge, samtidigt som fler företag tillÀmpar e-handel. ProblemstÀllningen i denna undersökning syftar till Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning svenska företag, som utöver ordinarie försÀljning erbjuder sina produkter över Internet, kan skapa lÄngsiktiga relationer med kunderna som tillÀmpar e-handeln. Informationen frÄn undersökningen ger Àven svar pÄ vilket tillvÀgagÄngssÀtt företagen anvÀnder för att skapa lÄngsiktiga kundrelationer.De slutsatser som drogs Àr att företagen delvis kan skapa varaktiga kundrelationer över Internet. Det behövs dock ett komplement till e-handeln i form av personlig kontakt med kunden via besök och telefonsamtal. TillvÀgagÄngssÀttet för att skapa varaktiga relationer anses vara personliga och regelbundna besök och telefonsamtal, bra kvalitet gÀllande produkter, hÄlla leveranser, Àrlighet samt ge relevant information till kunden..

Hur har f?retag anpassat sig till ekologisk h?llbarhet?

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

Metoder för kundservice vid elektronisk handel

Elektronisk handel har under 1990-talet blivit ett allt vanligare sĂ€tt för företag att bedriva försĂ€ljning. Allt fler mĂ€nniskor handlar via Internet och precis som tidigare har kunderna Ă€ven frĂ„gor till företag gĂ€llande exempelvis de produkter företagen erbjuder. Detta examensarbete undersöker hur kunder önskar ta kontakt med företag nĂ€r de har frĂ„gor.För att fĂ„ svar pĂ„ hur kunder vill komma i kontakt med företag har en enkĂ€tundersökning gjorts.Resultatet av undersökningen visar att det finns avgörande faktorer för vilket sĂ€tt kunder föredrar att ta kontakt med företag. Faktorer som kontaktsprĂ„k och varupris har undersökts för olika Ă„lderskategorier och visar pĂ„ skillnader för dessa olika Ă„ldersgrupper. Även gemensamma drag för de olika Ă„lderskategorierna kan urskiljas i materialet..

Kulturell inverkan pa? kunskapso?verfo?ring o?ver nationsgra?nser

I denna studie underso?ks vilken inverkan kulturskillnader har pa? kunskapso?verfo?ringsprocessen o?ver nationsgra?nser i mindre svenska fo?retag. Detta go?rs genom en fallstudie av det svenska elektronikfo?retaget CrossControl, som nyligen startat en fabrik i Malaysia. Efter att ha observerat att det finns viss problematik med att bli ett multinationellt fo?retag sa? sa?g vi ett behov av att underso?ka om na?gra av de ma?nga hinder som finns vad ga?ller kunskapso?verfo?ring kan kopplas till kulturella skillnader.

FrÄn förberedelse till upplevelse : Hur anvÀndarupplevelsen i e-handel kan efterlikna upplevelsen frÄn en fysisk butik med fokus pÄ single brandföretag

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka delar av upplevelsen som konsumenten fÄr i en fysisk single brandbutik som bör efterliknas och lyftas in i samma företags digitala butik. Det har Àven varit att se hur vÀl företag förmedlar sina kÀrnvÀrden till sina konsumenter i den fysiska butiken. Slutligen har det undersökts vad som Àr viktigt nÀr det kommer till egenskaper, funktioner och upplevelsen generellt för konsumenter nÀr de handlar online.ProblemformuleringVad som gör denna studie speciellt intressant Àr att de single brandföretag jag har undersökt bedriver egen fysisk samt digital butik dÀr de sÀljer sina produkter, men de har Àven ÄterförsÀljare som sÀljer samma produkter och blir pÄ sÄ sÀtt deras konkurrenter. Eftersom dessa single brandföretag har ett varumÀrke och kÀrnvÀrden som de mÄste leva upp till kan de inte sÀnka priserna pÄ sina produkter pÄ samma sÀtt som deras ÄterförsÀljare kan. Skulle dÄ lösningen kunna vara att försöka lyfta in upplevelsen konsumenterna fÄr i den fysiska butiken in i den digitala butiken för att förmedla en bra varumÀrkesupplevelse?SlutsatsDenna studie grundade sig pÄ en modell som beskriver hur en bra anvÀndarupplevelse kan skapas.

Ekoturism, hÄllbarhet och miljömedvetenhet : En studie gÀllande hÄllbarhet och ekoturismen av svenska turismföretag

HÄllbarhet Àr nÄgot som idag a?r ett allma?nt begrepp, det a?r na?got som ma?nga i sina vardagliga liv har anammat vad det ga?ller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur ta?nker vi na?r det kommer till resande, har vi samma krav pa? att turismindustrin ska vara ha?llbar och ekologisk som vi har pa? det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta pa? ha?llbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen a?r att titta pa? hur olika fo?retag arbetar med ha?llbar utveckling vad det ga?ller turism och hur de ser pa? den utveckling som har skett de senaste a?ren.

e-Handel ? En studie om tillit och sÀkerhet inom den elektroniska handeln

Uppsatsen skrevs i syfte om att fÄ en bredare inblick i e-Handel och en bÀttre förstÄelse om sÀkerhetstillÀmpningar och tillit. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning samt intervju visade sig att det krÀvs mer Àn bara goda sÀkerhetslösningar för att fÄ konsumenten att lita pÄ företaget. Studien visade att Àven psykologiska aspekter har med sÀkerheten att göra genom företagspolicy och hur företagen skyddar kundernas privata uppgifter och information. Enligt min studie sÄ har sÀkerhet och tillit nÀra samband, om konsumenten upplever en trygg och sÀker affÀr sÄ skapar kunden ett visst förtroende gentemot företaget och den elektroniska handelsmetoden. Resultatet Àr att det viktigt att konsumenten upplever en sÀker och trygg affÀr för att denne skall kunna skapa ett förtroende och lita pÄ företaget som man handlar utav..

AnvÀndning av standards inom elektronisk handel i B2B-företag

Detta examensarbete behandlar Àmnet standardisering av affÀrsprocesser för elektronisk handel mellan företag (B2B). I ett par decennier har EDI varit den enda standarden för att elektroniskt överföra standardiserade dokument. EDI Àr en dyr och komplex teknologi, vilket har lett till att den anvÀnds av frÀmst större företag i samarbete med deras största leverantörer/kunder. Standarden XML kom Är 1998, den lÀmpar sig Àven för mindre företag och Àr anpassad för Internet.Arbetets syfte har varit att studera vilka standards som anvÀnds och varför, i vilka affÀrsprocesser de anvÀnds, pÄverkan pÄ affÀrsprocesserna, samt hur företagen ser pÄ framtiden inom omrÄdet. Undersökningen baseras pÄ en enkÀtundersökning med Ätta större företag i olika branscher.Resultatet visar att valet av standards oftast inte styrs av vilken teknologi företaget behöver utan de flesta företag ingÄr i ett nÀtverk av samarbetspartners som pÄverkar varandra.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->