This paper examines and summarizes rules, guidelines and methods for how an e-commerce site should be designed, which elements it should contain and where these should be placed. Our approach consists of two phases. First we comprise relevant research within the target area. This is then divided into logical themes and is used as a foundation for an interview guide, which will be used in the second phase. After this, in the second phase, we conduct qualitative interviews with designers that are actively working with design of e--?commerce  sites.

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig på den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. Många butiker som finns på den fysiska marknaden har etablerat sig på Internet och med dessa även de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker är det en majoritet av de virtuella återförsäljarna som enbart kan nås via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sätt att nå ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsättningar för att med rätt kommunikationsmedel inleda och förstärka relationen till konsumenten. Detta innebär att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad från de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och därmed har tillgång till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Denna kandidatuppsats syftade till att förklara vad e-handelns inverkan på köpcentrumen är. Konkurrerar de två med varandra? På vilket sätta och i vilken omfattning? Hur ska köpcentrumen anpassa sig efter e-handelns utveckling? Detta var några av de frågor som ställdes. Svensk detaljhandel har växt med ca 100 procent under perioden 1995-2011. Under denna period har köpcentrumen haft en gynnsam utveckling med flertalet nyetableringar och tillbyggnationer för att mätta den stigande efterfrågan som är en följd av urbaniseringen. Antalet köpcentrum har fördubblats de senaste 15 åren och år 2011 omsatte köpcentrumen 622 miljarder vilket motsvarar ca 30 procent av den totala detaljhandeln.

The customer behavior is constantly changing along with the developement of new technical improvements. Together with knowledge and higher demands the physical store has received a viral competitor. Purpose: The purpose of this study is to examine the phenomenon e-commerce and how it has developed in recent years. The study will focus on identifying different success factors relevant for this field of interest. Furthermore the purpose is to analyze how relationships, service and value in the e-commerce sector and how they are connected to each other.

Denna uppsats undersöker köpmönster och lojalitetsnivåer hos Tickets kunder på Internetjämfört med butik och hur det har förändrats över tid. Resor är en av de mest frekventa produktersom säljs på Internet i Sverige, därför har vi valt att studera ett företag i resebranschen.I vår studie har vi delat upp befintliga aktiva kunder i Tickets kunddatabas i en egen modellför att kunna mäta lojalitetsnivån samt se köpmönster. Vårt resultat visar att det skett storaförändringar bara de tre senaste åren. Fler kunder väljer oftare att köpa resor på Internet ochInternet har den största lojalitetsnivån i dagsläget. Butikskunderna däremot minskar i antaloch även Tickets totala kundstock, något som vi tycker visar en problematik hos Ticket.

I detta arbete undersöks företag med utgångspunkt från hur de upplever B2B och då främst vilka för respektive nackdelar som upplevs. Denna undersökning är gjord genom intervjuer med personer som har erfarenhet utav B2B från olika företag runt om i Västsverige.Rapporten inleds med en inledande introduktion och bakgrund till ämnet. En presentation av e-handel följs av en presentation utav B2B, därefter beskrivs Internetterminologi följt av en genomgång utav dagens informationssystemsutveckling.Som grund för arbetet ligger en fallstudie gjord av Stefansson (2002), arbetet är en fortsättning utav hans arbete som var att kartlägga användandet utav EDI. Resultatet utav de intervjuer som genomförts har jämförts först internt med varandra men också med de konstateranden som Stefansson (2002) gjort.Resultatet visar att företagen som deltagit undersökningen anser att deras satsning mot B2B har bidragit med mest positiva effekter, då framförallt att den har bidragit till mindre administrativt arbete, snabbare transaktioner och en bättre överblick av verksamheten..

Med pengar som drivkraft skapas det innovativa tänkande som genom ett kringgående av gällande lagstiftning och redovisningsregler möjliggör en lukrativ illegal handel med skalbolag. Avyttringen av nämnda bolag ger såväl säljare som köpare förutsättningar för att otillbörligt eliminera beskattning av upparbetade vinster. När ett bolag har överlåtit sitt inkråm, det vill säga sina rörelsetillgångar, kvarstår ett skal innehållande till övervägande del likvida medel. I detta skede betraktas bolaget som en säck med pengar, vilken förmånligt kan köpas av såväl en seriös som oseriös intressent. Vad som skiljer dessa åt är deras intentioner gällande förvärvet och deras avsikter rörande vinstmedlen samt de skattekonsekvenser som dessa medför.

Uppsatsen sammanfattar nationalekonomiska teorier kring fair trade och, för teorierna, relevant empiri. Störst vikt läggs vid fair trades prismekanism och vilka effekter samt bieffekter den innebär. Teorikapitlet består i princip av fyra delar; Premiens konsekvenser i effektivitetshänseende. Rational choice, om incitamenten att delta i fair trade. Därefter en handelsteoretisk jämförelse mellan fri handel och fair trade i heckscher-Ohlinmodllen.

This report is a case study of ?citizen forums? in the municipality of Uppsala. These forums are arranged to make people participate more in local politics. The aim of this study is to find out if the opinions and the wishes coming from the citizens are later involved in the planning process etc made by the authorities. The aim is also to explain why or why not the opinions from the citizens are of any importance.My empirical data come from interviews that I have made with seven different respondents, both politicians and civil servants.

Konkurrensen om kunderna blir allt hårdare för varje år. En av de största utmaningarna för dagens företag är därför hur de ska få kunderna att uppmärksamma just dem och deras produkter. Positionering handlar om att skapa en plats i konsumenternas medvetenhet och är ett vanligt begrepp nuförtiden. Då huvuddelen av all litteratur som är skriven om ämnet är ämnad för vinstdrivande organisationer, så har syftet med denna uppsats varit att undersöka om det finns några avgörande skillnader i hur ett företag som verkar med vinstdrivande syfte väljer att positionera sig i jämförelse med en organisation som har andra mål än rent vinstdrivande. En jämförelse gjordes mellan en bilhandlare och en opera.

Har NAFTA-avtalet (North American Free Trade Agreement) som 1994 ingicks mellan Mexiko, USA och Kanada, haft de effekter på den mexikanska jordbrukssektorn, speciellt dess majssektor, som kan förväntas i enlighet med nationalekonomisk teori? Detta är den huvudsakliga forskningsfrågan som denna uppsats försöker undersöka och besvara. Min slutsats är att i fråga om Mexiko är svaret i huvudsak beroende på vilka producenter man väljer att studera. När gäller dess majssektor är effekterna av NAFTA på de konstbevattnade producenterna, företrädesvis i norra Mexiko, mer eller mindre i linje med vad som kan förväntas, medan effekterna på de regnbevattnade producenterna företrädesvis i södra Mexiko ej följer det förväntade mönstret. I en fortsatt analys av NAFTA-avtalets konsekvenser, framstår behovet av statliga interventioner mycket tydligt.

Att handla på Internet har blivit mycket populärt. Allt fler företag öppnar handelsportaler på Internet där konsumenten kan köpa företagets produkter. I och med att kunden inte kan se produkten i verkligenheten, utan bara som en bild på Internet, händer det att kunden blir missnöjd med produkten och väljer att returnera den. Produkter som säljs på Internet har en tendens att returneras i högre grad än andra produkter som säljs på traditionellt sätt. När det gäller betalningen av produkterna har konsumenterna många olika betalningssätt att välja bland.

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig på den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. Många butiker som finns på den fysiska marknaden har etablerat sig på Internet och med dessa även de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker är det en majoritet av de virtuella återförsäljarna som enbart kan nås via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sätt att nå ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsättningar för att med rätt kommunikationsmedel inleda och förstärka relationen till konsumenten. Detta innebär att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad från de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och därmed har tillgång till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Uppsatsen behandlar begagnade livförsäkringar och de implikationer som dessa kan komma att innebära för den svenska livförsäkringsmarknaden i framtiden. Syftet med uppsatsen är att analysera vinsterna och riskerna med marknaden för begagnade livförsäkringar i Sverige och utifrån detta resultat utvärdera vad reglerare av marknaden måste betänka. I uppsatsen avses med livförsäkringar enbart livförsäkringar med dödsfallsbelopp.Vi visar på hur livförsäkringar traditionellt är uppbyggda och hur livförsäkringspremiernas storlek bestäms. En bakgrund ges till den svenska försäkringsmarknaden och dess grundläggande principer samt den förändring som branschen genomgår och hur denna kan tänkas resultera i att ett större intresse för handel med livförsäkringar uppstår för både försäkrade och investerare.En jämförelse görs med den amerikanska livförsäkringsmarknaden för att få en uppfattning om riktningen som marknadskrafter kan tänkas föra en oreglerad marknad mot. Handeln med begagnade livförsäkringar är där väl utbredd och debatten kring dess konsekvenser för individer och livförsäkringsbranschen är omfattande.