Sökresultat:
1240 Uppsatser om Handel med utsläppsrätter - Sida 19 av 83
En snygg fasad Àr inte allt : En studie om tillit och sÀkerhet inom svensk e-handel
Trust is the most important thing for a webshop. The consumers must be able to feel trust to choose to submit their personal information to a webshop. In this study we examine the impact that design has on the consumers trust and confidence. We study six consumers that are engaged in e-commerce in their everyday life. By allowing these participants to be presented with two different webshops, an assessement could be made in both how much design is affecting and also which parts of the design that leads to trust and lack of trust.
Olja, mer Àn bara svart guld? : En studie om korrelationen mellan och möjligheten att skapa en handelsstrategi med olja och vÀxlingskursen SEK/USD
Syftet Àr att konstruera en handelsstrategi baserad pÄ Contracts-For-Difference (CFD) för att utnyttja de möjliga samband som föreligger mellan oljepris och SEK/USD vÀxlingskurs.Uppsatsen baseras pÄ en induktiv ansats med kvantitativ metod. Slutsatser dras frÄn utifrÄn de data som har bearbetats.Korrelationen mellan olja och valutan SEK/USD Àr starkt negativ. Funktionaliteten hos ?Moving Average? som indikator för trendskiften bedöms som relativt hög. Handelsstrategin som har konstruerats uppvisar positivt resultat efter fem Ärs simulerad handel.
Elektronisk handel i lantbruket : en innovationsspridningsteoretisk analys
Internet har de senaste Ären haft en stor ökning i antalet anvÀndare. ?NÀtet? anvÀndes till en början mest i den akademiska vÀrlden, men idag Àr anvÀndarskaran mycket bred. MÄnga svenska lantbrukare Àr InternetanvÀndare, vilket ger lantbrukskooperationens företag den bas, som krÀvs för att det ska bli lönsamt att utveckla tjÀnster, som tillför medlemmarna nytta. Med elektronisk handel kan bonden och dennes affÀrspartners ha en nÀrmare, bÀttre och mer interaktiv kommunikation.
Handel: Sveriges svar pÄ en hÄllbar global utveckling
I december 2003 antogs Sveriges politik för global utveckling (PGU). MÄlet förpolitiken Àr att bidra till en rÀttvis och hÄllbar global utveckling genom att all politik som bedrivs ska genomsyras av ett rÀttighetsperspektiv samt de fattigas perspektiv pÄ utveckling. Uppsatsen utreder vilka förutsÀttningar det finns för en lyckas implementering av PGU med avseende pÄ handel. Sverige utgör ett exportinriktat land och de senaste Ären har Sveriges bistÄndspolitik svÀngt frÄn det traditionella bistÄndet till att handelspolitiken fÄr allt större del av bistÄndspengarna, med motiveringen att handel gynnar fattigdomsbekÀmpning.I implementeringsprocessen av PGU Àr nÀringslivet en viktig aktör. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÄngt implementeringsprocessen sipprar ner.
Tillit och sÀkerhet inom e-handel
Tillit och sÀkerhet Àr viktiga faktorer för att en anvÀndare ska vilja anvÀnda en e-handelsida. Det Àr mycket viktigt att visa att det finns en avsikt att bevara kundens personliga integritet. Genom att ha studerat olika artiklar som behandlar Àmnet tillit har ett material samlats ihop som visar att sÀkerhet Àr en viktig frÄga för de flesta anvÀndarna nÀr en transaktion genomförs pÄ Internet. Tidigare forskning har bland annat visat att konsumenter ogÀrna Àndrar sina vanor, det som kÀnns tryggt fortsÀtter man helst med, det finns ofta en ovilja att betala pÄ nya sÀtt. Det har Àven visat sig att all information ska vara tydlig och lÀttillgÀnglig.
Trygg E-handel
E-handeln i Sverige tog stora kliv framÄt för nÄgra Är sedan och har sedan dess legat pÄ en hög och jÀmn nivÄ. Det finns ett stort antal olika e-handlare som alla försöker locka till sig kunder pÄ ett eller annat sÀtt. Vad Àr det dÄ som fÄngar konsumenterna bÀst och vad gör att de litar pÄ vissa e-handlare men inte pÄ andra. RÀcker det med att bara ha ett lÄgt pris eller Àr det bÀttre att visa att hemsidan Àr sÀker. Syftet med uppsatsen Àr helt enkelt att ta reda pÄ vad konsumenter vÀrderar högst nÀr det gÀller att vÀlja e-handlare att köpa ifrÄn.
Elektronisk affÀrskommunikation inom den privata företagsamheten i Skaraborg
Elektronisk affÀrskommunikation har kommit att influera den privata företagsamheten i allt högre grad. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur den privata företagsamheten i Skaraborg anvÀnder sig av elektronisk affÀrskommunikation. Rapporten baserar sig pÄ intervjuer som har gjorts med Ätta privata företag inom skilda branscher i Skaraborg. Intervjuerna Àr uppdelade i fem olika delar, presentation av företagen, e-nÀrvaro, e-handel, e-business samt för- nackdelar och övriga kommentarer.Resultatet som framkom ur undersökningen var att de undersökta företagen har kommit olika lÄngt vad det gÀller utveckling och anvÀndning av elektronisk affÀrskommunikation. E-mail och hemsida har nÀstintill samtliga undersökta företag, men hur pass stor del av de anstÀllda som kan anvÀnda sig e-mail samt hur de undersökta företagen anvÀnder sig av sin hemsida skiljer sig markant..
E-handel och mp-3 filernas pÄverkan pÄ cd-marknaden
Elektronisk handel har medfört att förhÄllandena pÄ ett flertal varumarknader förÀndrats. Den nya tekniken leder till ökad konkurrens samt gör det enkelt och billigt för konsumenten att jÀmföra priser. Enligt ekonomisk teori borde ökad konkurrens och lÀgre sökkostnader leda till lÀgre priser pÄ marknaden. Skivmarknaden Àr vidare en marknad med stÀndig teknologisk utveckling. Den nya formen av lagring och reproduktion av musik i sÄ kallade mp-3 filer Àr den senaste i raden av uppfinningar som pÄ ett revolutionerande sÀtt förÀndrat marknaden.
Genus i r?tten
Studiens syfte ?r att unders?ka hur k?nskonstruktioner samt genus p?verkar i r?ttens
bed?mningar och beskrivningar av unga kvinnliga och manliga g?rningspersoner. Studien
unders?ker hur genus gestaltas och reproduceras i r?ttens uttalanden genom en analys av
domstolsavg?randen i tingsr?tter med unga ?talade f?r v?ldsbrott i form av grov misshandel.
Studiens fr?gest?llning: Hur konstrueras genus i r?ttens beskrivningar och bed?mningar av
unga manliga och kvinnliga g?rningspersoner som st?r ?talade f?r grov misshandel?
Materialet best?r av sex stycken domstolsavg?randen fr?n ?r 2023 fr?n tingsr?tter med en
geografisk avgr?nsning till V?stra G?talands l?n. R?ttsfallen best?r av tre domar med en eller
flera manliga tilltalade samt tre domar med en eller flera kvinnliga tilltalade.
Handel som vapen mot fattigdom : Ăr Economic Partnership Agreements en dröm, en lögn, eller en möjlighet?
Syftet med denna uppsats Àr att belysa olika uppfattningar om den internationella handelns betydelse för fattiga lÀnder, samt att undersöka om EU:s Economic Partnership Agreements (EPA) Àr en möjlighet eller ett hinder för fattiga lÀnders utveckling. FrÄgestÀllningarna Àr:1.Hur kan internationell handel pÄverka fattigdom och utveckling?2.Hur kan EPA pÄverka de fattiga lÀnder som avtalen berör?Det finns mÄnga olika teorier om hur handel uppkommer och fungerar. Merkantilismen menar att export Àr bÀttre för ett land Àn import. Liberalismen ligger i grunden för hur det ekonomiska samhÀllet Àr uppbyggt med handel och konkurrens.
UtslÀppshandeln pÄ nya höga höjder : En studie av SAS attityd till handeln med utslÀppsrÀtter och dess pÄverkan pÄ deras miljöstrategi
Miljö- och klimatfrÄgor diskuteras flitigt bÄde hos privatpersoner och pÄ myndighetsnivÄ. Det blir allt viktigare för oss alla att anpassa oss till denna förÀndring i samhÀllet. Myndigheterna kommer stÀndigt med nya lagar och förordningar som leder till att företag behöver tÀnka mer pÄ miljön. Ett steg i denna utveckling Àr införandet av handel med utslÀppsrÀtter dÀr intentionerna Àr att minska utslÀppen frÄn industrin. Den andra perioden har precis börjat och en ny tar vid 2012 dÄ nya branscher sÄ som flyget inkluderas i denna handel.
Kan handel vara rÀttvis?
Fair trade har vuxit fram med en otrolig fart de sista Ären och frÄgan Àr hur detpÄverkar producenterna, om det existerar nÄgot sÄdant som rÀttvis handel och ommarknaden kan fortsÀtta vÀxa? För att diskutera dessa frÄgor presenterasnationalekonomiska modeller, argument för och emot fair trade samt ett antalfallstudier i Àmnet. De modeller som tas upp Àr H-O modellen tillsammans medStolper-Samuelsson teoremet. De visar att fair trades framgÄng beror pÄefterfrÄgeelasticiteten av produkten i frÄga.Fair trade har en speciell marknadsstruktur och dÀr olika typer av spelaresamverkar. Det finns en konflikt mellan de som anser att fair trades ?rÀtta? vÀrdeförstörs av att livsmedelsbutiker och stora multiföretag börjar sÀlja fair tradeprodukter och de som anser att fair trade bör kunna nÄ mÀnniskor genom sÄ mÄngakanaler som möjligt.
Legala risker vid handel i egna aktier pÄ börs
Manuell avslutsregistrering innebĂ€r att flertalet aktieĂ€gare utestĂ€ngs frĂ„n bolagets Ă„terköp, genom att de inte har anlitat samma börsmedlem som det Ă„terköpande bolaget. BlockaffĂ€rer krymper kretsen potentiella motparter ytterligare; för att vara part vid ett sĂ„dant avslut krĂ€vs anlitande av samma börsmedlem som bolaget anlitar och ett aktieinnehav överstigande 250 handelsposter. Likhetsprincipen i ABL kan dĂ€rmed sĂ€gas ha frĂ„ngĂ„tts, eftersom aktieĂ€gare som anlitar annan börsmedlem Ă€n vad bolaget gör inte kan fĂ„ sina aktier Ă„terköpta av bolaget genom manuell avslutsregistrering. Avslut i egna aktier som förgĂ„tts av förmedling bör ses som en enskild överenskommelse med aktieĂ€gare om förvĂ€rv av dennes aktier och Ă€r dĂ€rmed otillĂ„tet. Ă
terköp och ÄterförsÀljning av egna aktier innebÀr en sammanblandning av den primÀra och sekundÀra marknaden för aktier.
ButiklÀgets pÄverkan pÄ lönsamhet och omsÀttning: en fallstudie av butiker i PiteÄ
Handel Àr inget nytt fenomen. DÀremot har lokalisering av handel och sÀttet att handla pÄ förÀndrats över tid. Butikerna kan vÀlja att placera sin verksamhet pÄ olika platser för att uppnÄ hög lönsamhet och omsÀttning. I dagens samhÀlle kan vi pÄ mÄnga stÀllen se byggnader fyllda med affÀrer inuti: vi kallar dem gallerior. Det finns flera fördelar med att etablera en butik i en galleria jÀmfört med andra affÀrslÀgen.
Handel med utslÀppsrÀtter för koldioxid inom EU: ett handelssystem för Sverige och EU
Ett system för handel med utslÀppsrÀtter inom EU börjar tillÀmpas den 1 januari 2005. Handel med utslÀppsrÀtter ska genom kostnadseffektiva lösningar minska utslÀppen av vÀxthusgaser, i första hand koldioxid. Samtliga medlemsstater ska införa regelverk som uppfyller EU:s handelsdirektiv, som reglerar handelssystemet. Direktivet har sin grund i Kyotoprotokollet och oavsett om det trÀder ikraft avser EU att genom handelsdirektivet uppfylla sitt utslÀppsÄtagande för koldioxid. UtslÀppen av koldioxid, och andra vÀxthusgaser, Àr en av huvudorsakerna till vÀxthuseffekten som i sin tur medför klimatförÀndringar.