När det gäller gestaltning och grönska i arbetsområden är det inte lika uppmärksammat som när det gäller grönska bostadsområden eller stadsmiljö. Det är genom forskning bevisat att det är positivt att ha grönska omkring sig även på sin arbetsplats. Det bidrar till bättre hälsa men även till den sociala biten eftersom man ofta går till en park tillsammans eller träffar andra människor på sin promenad. Att ha det grönt utanför sitt fönster där du arbetar påverkar dina sinnen positivt. I Malmö finns det ett grönt sammanhängande nät över hela staden, men i Hamnen finns det inte många ytor som är avsedda för grönska och rekreation. I det här arbetet föreslås hur man kan koppla samman Hamnen med Ribersborg och Spillepengen för att få ett sammanhängande grönt stråk utmed kusten.

Bakgrund: Transportsektorns miljöpåverkan är stor och ett trafikslagsskifte är önskvärt för att få en mer hållbar lösning. Ett sätt att flytta över gods till järnvägen är genom intermodala transporter. Det kräver dock ett effektivt byte av transportslag på en kombiterminal. I dagsläget ligger en kombiterminal i Gullbergsvassområdet i Göteborg, men planer finns på att den ska flyttas. I en tidigare studie har möjliga nya placeringar för en terminal undersökts.Syfte: Att undersöka hur intresset bland de berörda aktörerna ser ut för ett logistikcentrum i anslutning till den nya kombiterminalen i Göteborg och koppla det till tidigare föreslagna platser.Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer för att göra vår undersökning.

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att Hamn- och industriområden som tidigare låg i stadens perifera områden har fått en alltmer central plats. Från att ha fungerat som industristäder där denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden håller samhället nu på att övergå från industrisamhälle till kunskapssamhälle där arbetet förflyttats från förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar också behovet av centralt belägna industriområden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrånvända där de inte sällan bildat en barriär mot sin omgivning. Samtidigt är det idag för oss människor inte lika självklart som tidigare genom historien att använda stadens offentliga rum och det pågår mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstår är hur dessa industriområden kan omvandlas från centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrånvända industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som är väl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte är undersöka hur Lövholmen kan omvandlas från en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som är väl integrerad i sin omgivning.

Planområdet Kilen avgränsas av resecentrum i öst och av Ronnebyån i väst. Genom en nyexploatering vill Ronneby kommun ändra användningsområdet från industriverksamhet till bostäder och bygga cirka 120 lägenheter. Det centrala läget gör att affärer, skola, dagis och annan service finns inom bekvämt gångavstånd. Att bo precis intill resecentrum ger mycket goda pendlingsmöjligheter för de boende i området. Förhoppningen är att ny bostadsbebyggelse i Kilenområdet även ska bidra till att förstärka stråket mellan centrala Ronneby och Soft Centerområdet och Brunnsparken.

Vind är ett fenomen som har stor påverkan på människan. Genom en god planering och utformning av nya stadsområden kan goda vindförhållandena på marknivån skapas. Beroende på platsens naturliga betingelser så kan vinden antingen försköna eller göra att människor uppfattar platsen som oangenämare. Platsens klimatologiska betingelser påverkar även till vilken grad utemiljön kommer att användas. Luleå är en stad som har ett rykte om att vara ovanligt blåsigt, staden används därför i denna studie som verktyg för att undersöka fenomenet närmare.

Föreliggande uppsats baseras på en undersökning av de tre största aktörerna (Team Sportia,Stadium och Intersport1) i den svenska sportbranschen. Syftet var att studera förändringar ilagerlokalisering över tid samt dess påverkan på trafikarbetet. Det ligger i företags intresse attgranska hur antalet utförda fordonskilometer kan minska då transportkostnader utgör en stordel (40 %) av de totala logistikkostnaderna hos företag (McKinnon, Browne och Whiteing,2012). Genom att studera förändringen av lager över tid i en bransch kan en förståelse skapasöver hur företag agerar och huruvida en svensk bransch följer teorier och mönster som kunnatidentifieras vid lagerlokaliseringsförändringar i andra länder.Alla företagen vi har studerat har ökat graden av centralisering över tid. Lagerytan har ökatför två av företagen mellan 1998 och 2008.

Planområdet Kilen avgränsas av resecentrum i öst och av Ronnebyån i väst. Genom en nyexploatering vill Ronneby kommun ändra användningsområdet från industriverksamhet till bostäder och bygga cirka 120 lägenheter. Det centrala läget gör att affärer, skola, dagis och annan service finns inom bekvämt gångavstånd. Att bo precis intill resecentrum ger mycket goda pendlingsmöjligheter för de boende i området. Förhoppningen är att ny bostadsbebyggelse i Kilenområdet även ska bidra till att förstärka stråket mellan centrala Ronneby och Soft Centerområdet och Brunnsparken.

Dagens organisationer arbetar kontinuerligt med att utvecklas, ofta genom nya systemlösningar. Affärssystemprojekt är mycket komplexa och krävande vilket leder till att många projekt slutar med ett misslyckande. Med dagens utvecklingstakt innefattar nya systemlösningar ett samarbete över en längre tid med kunder som systemleverantör. Idag räcker det inte att känna till sitt affärssystem, utan det måste finnas en förståelse för kundens verksamhet och dess affärsprocesser. För lyckade affärssystemprojekt krävs det arbete med kundens affärsprocesser, med IT som möjliggörare för förändringar inom kundens organisation.

This master thesis deals with two case studies in environmental archaeology and battlefield archaeology focusing on two major events in the late history of the Swedish coastal town Umeå and its nearby village Sävar. Established in the early 1600's, Umeå was known for its export of timber and import of cereals. The town has suffered from numerous fires, the fire in 1888 being the most devastating. Few written records of the town remain from before the 1900's. The latest war in Sweden's history is documented in historical sources and took place at Krutbrånet, Sävar where the Swedish troops suffered defeat against the russian forces in 1809.

Uppsatsen fokuserar på beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation används som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger på den idémässiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike där man medvetet använt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsområden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, läst litteratur som Desvigne skrivit i ämnet samt kommunala dokument från Bordeaux. Användandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var långt ifrån självklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhållningsätten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar även möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

De senaste tio åren har flera Hamnområden i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostäder och verksamheter, detta på grund av de Hamn- och industrinedläggningar som drabbat många städer. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i både planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts på liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jämföra utformningen av stadsdelar vid Hamnomvandlingar ur ett hållbarhetsperspektiv. Detta då vi ville undersöka om Hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hållbara skiljer sig mot deHamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hållbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde därför att arbeta utifrån följandefrågeställningar:? Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hållbara för att skapa ekologisk och social hållbarhet?? Behandlas hållbarhetsfrågor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sigsom hållbara? I så fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som är profilerade som hållbara med stadsdelarna som inte är det? I så fall, i vilken mån?För att besvara dessa frågeställningar undersökte vi två områden som profilerar sig som hållbara, Östra Kvillebäcken i Göteborg och Bo01 i Malmö.

Centralt belägna Hamnområden världen över blir idag föremål för stadsutveckling till följd av att kustnära verksamhetsområden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad står idag inför ovan nämnda förändring mot bakgrund av beslut att förlägga Västkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likväl beslut att omlokalisera Grenåfärjans tilläggsplats och HandelsHamnens centralt belägna verksamheter till mer perifera Hamndelar i staden. Barriärer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsättningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra Hamnområde och åter låta staden möta havet längs denna kuststräcka.Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra Hamnområde. Syftet med uppsatsen är att, utifrån teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens småskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillväxt och medföljande behov av centralt belägna bostäder och lokaler för verksamheter och service. Planområdets lokalisering medför goda förutsättningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgångspunkt i integrerade funktioner så som bostäder, kontor, handel och service.

Gustav Kährs AB är ett företag som funderar på att byta transportsätt från lastbil till järnväg. Kährs är beläget i Nybro, tillverkar golv och lagerhåller sina produkter i ett centrallager i Kalmar. I dagsläget sköts all transport från centrallagret med lastbil, varorna transporteras sedan vidare till Helsingborgs Hamn där de lastas och skeppas vidare till Bremen. Det Kährs funderar över är att göra ett skifte till järnväg på denna transportsträcka.Följande problemformulering har legat till grund för denna rapport:?Är det värt att ställa om sina godstransporter från lastbil till järnväg med avseende på följande aspekter: miljö, ledtid, kostnad och investeringar??För att få en djupare insikt i vad ett skifte från järnväg till lastbil skulle kunna få för konsekvenser i fråga om ledtider, kostnader, investeringar och miljön har vi valt att göra en fallstudie.

Kryssningstrafiken växer kraftigt i Skandinavien och Göteborg är inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gått från att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och Nordsjöområdet. Utöver denna ökning finns ett mål om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt växer Göteborgs centrala stadsdelar och särskilt de i vattennära lägen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa områden är stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all Hamnverksamhet har för roll i den framtida staden är en relevant fråga som bör behandlas.

I den här uppsatsen diskuteras gränsdragning mellan de ersättningsrättsliga systemen inom sjörätten och miljörätten. Huvudsakligen handlar det om reglerna för vissa miljöskador i 32 kap. miljöbalken kan användas då utsläpp av en farlig substans har skett när fartyget ligger till kaj vid lastning eller lossning. En uppdelning har gjorts mellan sådana substanser som är specialreglerade i sjölagen, nämligen beständiga mineraloljor, och andra farliga substanser som är oreglerade. I uppsatsen diskuteras de olika regelverken rörande ansvarsgrund, tillämpningsområde, ansvarssubjekt, ersättningsgilla skador samt möjligheten till begränsning av ansvaret.