Sökresultat:
2042 Uppsatser om Hammarby Sjöstad - Sida 65 av 137
Att möta staden : en resupplevelse i rumsliga sekvenser
Som trafikant fÄr man mÄnga gÄnger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. HÀr Äterfinns ofta brytpunkter bÄde för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen Àndras förutsÀttningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och hÀr delar förbifarten stadsbygd frÄn landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbÀttra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsÄtgÀrder.
Elevers attityder till moderna sprÄk - kul, anvÀndbart eller drygt?
Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i grundskolan och gymnasiet tycker om moderna sprÄk, för att förstÄ deras motivation att fortsÀtta eller inte med Àmnet. Arbetet Àr relevant eftersom allt fÀrre elever lÀser moderna sprÄk i skolan, trots samhÀllets behov av personer som behÀrskar mer Àn ett frÀmmande sprÄk. Undersökningens metod Àr kvantitativ med kvalitativa inslag. EnkÀter har delats ut till elever pÄ en grundskola och ett gymnasium i en stad i södra Sverige. För att placera elevernas svar i ett större sammanhang har enkÀterna kompletterats med intervjuer av skolpersonal.
Elbipo- Ett IT-system för en fritt flytande elbilspool
Denna rapport beskriver processen bakom utvecklingen av ett system som hanterar bokningar av elbilar inom ett avgrÀnsat omrÄde, exempelvis en stad som Göteborg. I Sverige finns ungefÀr en bil per hushÄll, av dessa bilar drivs majoriteten av fossila brÀnslen som anvÀnder förbrÀnningsmotorer vilket i lÀngden innebÀr föroreningar i luften, samt en hög bullernivÄ. För att reducera dessa problem syftar projektet till att skapa ett system för en elbilspool och mjukvara för att stödja systemet. Den mjukvara projektet Àmnar sig att utveckla bestÄr av en webbapplikation, en Androidapplikation samt ettAPI som pÄ enkelt sÀtt möjliggör hyrning av elbilar. Med hjÀlp av framtagna anvÀndningsfall utvecklades mjukvaran.
Gröna skolgÄrdar i centrum. Barns tillgÄng av natur under skoltid i Göteborgs Stad
I denna uppsats har vi studerat tillgÄngen av natur, med skolor i stadsdelsnÀmnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgÄngspunkt och Àven förekomsten av naturinslag pÄ skolgÄrdarna. Naturkontakt Àr viktigt för barns vÀlmÄende, sÄvÀl hÀlsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar ocksÄ mindre Ängest och oro. TillgÄngen pÄ omrÄden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas pÄ Àr dÀrför av stor vikt. Barns fria rörlighet Àr begrÀnsad, pÄ grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begrÀnsas av regler uppsatta av förÀldrar och skola.
GenusframstÀllning i barnböcker : Analys av sju barnböcker
Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever pÄ hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen pÄ skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förvÀntningar som eleverna har pÄ sina lÀrare. Min metodologiska utgÄngspunkt Àr en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjÀlp av enkÀt.Jag har valt att studera endast en skola och dÄ en i en liten stad. Jag har sjÀlv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa pÄ en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att lÄta elever och lÀrare svara pÄ enkÀtfrÄgor anonymt för att fÄ sÄ Àrliga svar som möjligt. Detta Àr min frÀmsta metod för att nÄ fram till mina svar.
Biogas : En systemanalys av Solna Stads matavfallsprocess
Global warming is a huge issue that humans have contributed to through over-exploitation of natural resources and extensive usage of fossil fuels. Now more than ever, we need to embrace a recycle thinking and reuse our waste, for example through producing biogas from our food waste. The purpose of this report was therefore to identify the energy usage and emissions resulting from the biogas chain which spans from Solna Stad to Uppsala Vatten. Furthermore, potential efficiency improvements were to be identified and proposed. This report focused mainly on the first part of the biogas chain that includes the collection of the food waste and the reloading process.
Vad vet socialtjÀnsten om genus och jÀmstÀlldhet? En studie om socialsekreterares medvetenhet i arbetet med klienter
Det talas ofta om vilket jÀmstÀllt samhÀlle Sverige Àr och hur lÄngt vi har kommit nÀr det gÀller kvinnors och mÀns lika rÀttigheter. Trots detta visar forskning att könsstereotypa förestÀllningar om kvinnor och mÀn fortfarande Àr vanligt förekommande inom socialt arbete och att klienter bemöts och behandlas olika utifrÄn kön. Vi undrade dÀrför hur medvetenheten om genus och jÀmstÀlldhet ser ut hos socialsekreterare i deras arbete med klienter och hur socialsekreterare ser pÄ den forskning som menar att klienter behandlas olika utifrÄn kön. VÄra resultat visar att medvetenheten bland socialsekreterarna Àr vÀldigt ojÀmn och bristfÀllig. De flesta reflekterar inte alls över genus- och jÀmstÀlldhetsaspekter i sitt arbete med klienterna och de socialsekreterare som reflekterar över det upplever svÄrigheter i att arbeta med dessa frÄgor gentemot klienterna.
Tryggare Park - à tgÀrdsförslag för KroksbÀcksparken ur ett trygghetsperspektiv
Kan trygghet skapas? TrygghetsfrÄgorna har fÄtt ett allt större utrymme i
debatten om staden. Forskningen och debatten Àr lÄngt
ifrÄn entydig och recepten pÄ trygghet varierar kraftigt mellan olika lÀnder.
Grovt kan de föresprÄkade
ÄtgÀrderna delas in i tvÄ lÀger: sÀkerhet och trygghet. ?SÀkerhet? med framför
allt situationell
brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, vÄld och stölder leder
till otrygghet, vilket i sin tur leder till att mÀnniskor inte vÄgar ta plats i
det offentliga rummet.
Hem- och konsumentkunskap i sÀrskolan : LÀrares erfarenheter av elevers arbete med recept
Hem- och konsumentkunskap Àr med sina 525 lektionstimmar ett stort Àmne i sÀrskolan. Elever i sÀrskolan kan inte undervisas som en homogen grupp pÄ grund av deras olika kunskapsnivÄer och förutsÀttningar. Detta stÀller höga krav pÄ lÀraren i sitt undervisningssÀtt, dÄ hen mÄste individanpassa all sin undervisning för att eleverna ska nÄ mÄlen i kursplanen.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare i Hem- och konsumentkunskap anvÀnder och förhÄller sig till recept för sÀrskoleelever samt att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns kring receptanvÀndningen. Undersökningen utfördes med hjÀlpav enskilda kvalitativa intervjuer med fem Hem- och konsumentkunskapslÀrare som arbetadepÄ sÀrskolan i en stad i Mellansverige. LÀrarna i denna studie pÄpekade att det saknas undervisningsmaterial inom Hem- och konsumentkunskap som Àr anpassat för elever isÀrskolan.
Mellanchef - Arbetsgivare eller arbetstagare? : Om hur mellanchefer inom den kommunala Àldreomsorgen hanterar de utmaningar de stÀlls inför
Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad det innebar att vara chef i socialt omsorgsarbete och hur de hanterar utmaningarna som de stÀlls inför. Vi var ocksÄ intresserade av att ta reda pÄ om könet spelar nÄgon roll i ledarskapet. Vi valde att inrikta studien pÄ Àldreomsorgen. Forskningsmetoden byggde pÄ kvalitativa intervjuer och tidigare forskning. Fyra intervjuer gjordes med chefer inom Àldreomsorgen i en mellanstor stad i norra Sverige.
Ălvsjö Resecentrum
Projektet startade som ett parallellt uppdrag hösten 2004. BestĂ€llare var Stockholms Stad, SL och dĂ„varande Banverket, numera Trafikverket. Programmet beskrev en uppgift att knyta ihop befintlig pendeltĂ„gsstation med ett nytt stadsdelstorg i Ălvsjö, tunnelbanans gröna linje skulle förlĂ€ngas frĂ„n HagsĂ€tra och en ny T-banestation Ălvsjö skulle kopplas ihop med pendeltĂ„gsstationen. En framtida spĂ„rvĂ€g syd (spĂ„rvagn) skulle fĂ„ en station i anslutning till Resecentrum.  Den befintliga bussterminalen skulle ersĂ€ttas av en bussgata utmed jĂ€rnvĂ€gen.
Ungdomar och alkohol. Hur uppfattar ungdomar sina egna erfarenheter av alkohol och vad har de för attityder kring det?
Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur ungdomar uppfattar sina egna erfarenheter av alkohol och vad de har för attityder kring det. Vi vill ocksÄ göra en jÀmförelse mellan killar och tjejer samt mellan en större (Malmö) och en mindre stad (Karlskrona). För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvantitativ undersökning i form av enkÀter. Utöver detta sökte vi litteratur inom Àmnet som vi kunde knyta an svaren pÄ vÄra enkÀter till. Vi kom fram till att majoriteten av ungdomarna dricker bÄde relativt ofta och mycket alkohol och hÀlften kÀnner sig berusade nÀstan varje gÄng.
Göteborgsmodellen. NÄgra Àldres tankar om Àldreomsorgen i allmÀnhet och Göteborgsmodellen i synnerhet
Syftet med vÄr studie var att lyfta fram de Àldres röster nÀr det gÀller införandet av Göteborgsmodellen. Vi ville undersöka deras upplevelser och tankar kring den nya utformningen av Àldreomsorgen. Vidare ville vi undersöka om Göteborgsmodellen kan beskrivas som salutogen. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat sex Àldre personer som har bistÄnd i form av hemtjÀnst och Àr boende i Göteborgs kommun. I den teoretiska delen av uppsatsen har vi beskrivit KASAM och det salutogena synsÀttet samt att vi utgÄr frÄn kommunikationsteori och beskriver en relationsbaserad kommunikationsteori.
EnergikartlÀggning i Sundbybergs stad
The purpose of this thesis has been to develop a tool for modelling and simulating the nuclear plant Ringhals 3. The model should be used to improve the knowledge on the dynamics of the plant. Ringhals 3 is being upgraded to produce more power and a tool for analyzing the new operating conditions is needed.The work in this thesis has consisted of improving and developing an existing model of Ringhals 3 made with the modelling tool Dymola. The model has been validated by comparing the results of a simulated house load transient with data from the actual plant. Validation shows good agreement with data from the real plant.
Trekanten Àr inte fyrkantig : gestaltandet av en mötesplats pÄ parkeringsplatsen Trekanten
En stads centrum Àr dit du gÄr för att möta andra mÀnniskor, bli överraskad, fÄ nya intryck, föreviga
ögonblick och skapa nya ögonblick. LuleÄs centrum dör ut under kvÀllstid, delvis eftersom den största attraktionen Àr detaljhandeln. Denna uppsats ger förslag pÄ hur LuleÄ kommun kan tillgodose sina invÄnares önskan att fÄ en central mötesplats i staden. Förslaget Àr att ge parkeringsplatsen Trekanten i LuleÄ centrum en ny
funktion som mötesplats.
Uppsatsen börjar med att ta undersöka vad en mötesplats Àr och vad som Àr de grundlÀggande förutsÀttningarna för att en mötesplats ska uppstÄ. Sedan redovisar den reultatet pÄ en enkÀt stÀlld till LuleÄs invÄnare samt platsanalyser
gjorda pÄ Trekanten.