Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp socialsekreterare ser på den svenska missbruksvårdens möjligheter och förutsättningar. Detta genom att intervjua några socialsekreterare om arbetet med missbruksvård inom socialtjänsten. Studien utfördes som kvalitativ metod med halvstrukturerad intervjuguide där totalt fyra socialsekreterare deltog. Resultatet analyserades utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv, rollteorier samt human service organization teori. I denna studie framkom att den undersökta gruppen socialsekreterare har en samsyn vad gäller missbruksvård och detta tycktes ta utgångspunkt i de lagar och riktlinjer de har att följa.

Självförtroende har alltid varit ett problem för många människor vilket kan påverka deras yrkesmässiga och sociala liv. Drama kan fungera som en metod för att stärka barn som har dåligt självförtroende genom att arbeta med exempelvis rollspel, kroppsspråk och ansiktsuttryck. Därför är det viktigt att jobba utifrån dramapedagogiken i skola och förskola för att tidigt hjälpa barn att bygga upp sig själva och stärka deras självförtroende.Syftet med min studie är att utifrån 3 pedagogernas egna erfarenheter undersöka sambandet mellan drama och barns självförtroende. Genom att använda mig av kvalitativ intervjumetod har jag haft möjlighet att komma djupare in på de erfarenheter som pedagogerna bär med sig, vilket kommer ge en tydligare bild av kopplingen mellan drama och barns självförtroende.Genom intervjuerna med pedagogerna framkommer att drama är av stor hjälp för barn rent generellt men framförallt för barn med dåligt självförtroende. Alla utrycker att de vill se en förbättring av drama i vardagligt lärande, med det menas att jobba tematiskt och aktivt utifrån drama.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i matematik inom grundskolan. Vi har undersökt hur en ämnesintegration kan se ut och vilka konsekvenser den kan ge. Datainsamlingen genomfördes utifrån intervjuer som var av halvstrukturerad form. Undersökningen genomfördes på en skola som använder sig av ämnesintegration som ett kontinuerligt inslag i matematikundervisningen. Samarbetet leds av en matematiklärare och en danslärare, även rektorn på skolan utgör en del av samarbetet.

Ämnet hälsa är i dagens samhälle aktuellt både i media och i skolvärden. Eleverna måste må så bra som möjligt för att det ska främja inlärningen. Studiens syfte var därför att undersöka skolpersonals uppfattningar om hälsofrämjande arbete i grundskolans tidigare år för att skapa förståelse och kunskap om ämnet. Frågeställningarna vi belyser är följande:? Hur säger sig pedagogerna på skolan arbeta hälsofrämjande?? Vad har de haft för fördelar/förutsättningar och vad har de mött för hinder/motgångar? ? Varför väljer pedagogerna att arbeta hälsofrämjande och hur motiverar de sitt val?? På vilket sätt finner pedagogerna stöd för sitt hälsofrämjande arbetssätt?Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad natur.

Syftet med vår studie har varit att ta del av olika pedagogers uppfattningar kring den fria leken på förskolan. Vi har intervjuat fyra pedagoger på fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Det är främst uppfattningarna kring begreppet fri lek, vilket utrymme leken ges och vilka skillnader och likheter det finns i pedagogernas uppfattningar som vi valt att undersöka. Vi har använt oss av kvalitativ intervjumetod och enkäter samt bearbetat detta utifrån ett fenomenografiskt angreppssätt. Pedagogernas utsagor och enkätsvar har kategoriserats och sorterats utifrån våra frågeställningar.

Den här studien behandlar hur de äldre småhusägarna i Ingelstad ser på sitt framtida boende. En ökande andel äldre i samhället som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörligbostadsmarknad som har svårt att tillgodose den yngre generationens efterfrågan på bostäder. Syftet med studien var att undersöka hur småhusägare i åldern 55-70 år i Ingelstad skulle viljabo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i så fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden. Metoden som använts är en semistrukturerad intervjumetod.

Genom forskning vet vi att den språkliga medvetenheten har en stor betydelse för läs- ochskrivutveckling hos barn och elever samt att ett rikt ordförråd är en förutsättning för framtidaskolframgångar. Ett vidgat ordförråd är särskilt viktigt för elever med ett annat modersmål änsvenska, som på grund av olika skäl inte har hunnit utveckla det svenska språket. Uppsatsenshuvudsakliga syfte var att undersöka hur två lärare i två olika grundskolor i årskurs 3 arbetademed den semantiska medvetenheten, att bygga ett innehållsrikt ordförråd hos elever som harsvenska som modersmål samt hos elever som har svenska som andraspråk och om arbetssättetskilde sig åt när det gällde dessa elever. Lärarna observerades under ett antal lektioner ochintervjuades efteråt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Genom observationeriakttogs hur lärare arbetade för att stimulera barnens språkliga medvetenhet och med att byggaderas ordförråd medan det genom intervjuer togs del av lärarnas tankar kring ämnet.Resultatet visade att lärarna i studien var medvetna om vikten av ett innehållsrikt ordförrådoch arbetade medvetet med att utöka barnens språkliga medvetenhet inklusive ordförråd.

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlärningskapacitet, skall ges likvärdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lärandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lärares förmåga till att förse samtliga elever med kunskapsmässiga utmaningar. En förbigången elevgrupp utgjordes här av klassens snabba inlärare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lärarperspektiv, söka reda på fungerande arbetsmetoder för att nå och tillgodose samtliga elevers kunskapsmässiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lärares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.

Syfte: Syftet är att ta del av människors livsberättelser kring tsunamikatastrofen med utgångspunkt i kris- och katastrofpsykologi. Vi vill även ta reda på vad det är som får människor att återvända till katastrofplatsen och hur livet går vidare efter en katastrof. Frågeställningar: Hur har krisförloppet sett ut för människorna i vår urvalsgrupp?Vilka bearbetningsmetoder har människorna i vår urvalsgrupp använt sig av? Vilken innebörd fick återvändandet till Thailand/platsen för människorna i vår urvalsgrupp?Vilka konsekvenser har katastrofen fört med sig för människorna i vår urvalsgrupp?Metod: Undersökningen som har genomförts i Thailand och vi har med en halvstrukturerad intervjuguide mött svenskar och thailändare som på något sätt drabbats av tsunamikatastrofen, annandag jul 2004. Vi har kompletterat berättelserna med observationer.Material: Vårt material består av åtta informanters livsberättelser om hur de upplevt katastrofen.

Denna studie handlar om arbete och delaktighet i samhället för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i ett utbildningsprojekt i Sverige. Projektet hade som syfte att integrera unga personer med intellektuell funktionsnedsättning in på arbetsmarknaden genom praktik. Med en kvalitativ intervjumetod, gruppintervjuer, har elva deltagare från projektet intervjuats för att höra deras tankar och reflektioner kring arbete och delaktighet i samhället. Utifrån en innehållsanalys och med teorier om sociala identiteter, normalt eller avvikande samt normaliseringsprincipen har deltagarnas berättelser analyserats.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vad elever på högstadiet har för uppfattningar om hälsoarbetet i ämnet Idrott och Hälsa. Syftet med arbetet har tillkommit utifrån personliga preferenser där vi anser att det kan finnas en viss relevans kopplat till vår framtida profession. Examensarbetet kommer även undersöka hur eleverna upplever sitt och idrottslärarens arbete med hälsa inom ämnet Idrott och Hälsa främst utifrån elevernas perspektiv. Enligt den tidigare forskningen inom området anses begreppet hälsa vara ett väldigt diffust och komplext begrepp då det tolkas olika av olika individer, därför undersöks elevernas egna tankar kring begreppet hälsa. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ intervjumetod på en grupp högstadieelever i en mellanstor stad i mellersta Sverige.

Syftet med studien var att analysera hur biståndshandläggarna i vår studie bedömer och hur de upplever att bedöma enligt begreppet skälig levnadsnivå för personer över 65 år. Vi utgick från följande frågeställningar: Hur definierar biståndshandläggarna begreppet skälig levnadsnivå? Vad är mest svårhanterligt för biståndshandläggarna i deras bedömningar enligt skälig levnadsnivå? Hur stort handlingsutrymme har biståndshandläggarna i bedömningarna? Studien baserades på en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer där vi utgick från en halvstrukturerad intervjuguide. Vi intervjuade fem biståndshandläggare som arbetade inom två olika stadsdelar i Göteborgs stad. Genom studien fann vi att biståndshandläggarna anser att skälig levnadsnivå är svårdefinierat men att de flesta menar att det syftar till att de grundläggande behoven tillgodoses.

Problem och syfte: Medlemsländerna i Världshälsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Klassifikationen ICF bygger på ett helhetstänkande där människors hälsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslår en mall för kartläggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprättande av individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram. Syftet med undersökningen är att utvärdera hur lärare upplever att mallen skapar förutsättningar för ett gemensamt språk.Metod: Undersökningen är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lärare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvärldsintervju.

Stressrelaterad ohälsa är idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning är omfattande. Däremot är forskning om medarbetares och chefers upplevelser tämligen begränsad. Det sociala stödet från omgivningen har visat sig vara av stor vikt när den drabbade ska återgå i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes på uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns.

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå.