SammanfattningI denna studie undersöks föräldrars attityder till kläder på små barn ur ett genusperspektiv. Nio föräldrar, sex med döttrar och tre med söner, intervjuades med en semistrukturerad intervju och intervjuerna analyserades tematiskt utifrån socialpsykologisk och genusvetenskaplig teoribildning. Föräldrarna visade sig navigera genom ett komplext nät av föreställningar om kläders betydelse för barnets identitet och klädernas genussymbolik hade stor betydelse för de intervjuades beslutsprocess i påklädningen. Vilken genuskodning klädesplagg hade antogs ha betydelse för barnens identitetsskapande process, både genom sin fysiska utformning och hur de påverkade andras bemötande av barnet. I resonemanget framstod föräldrarnas syn på kön som ett kontinuum, där både kläderna men också barnet i sig kunde tillhöra ett kön i högre eller mindre grad..

Vårt syfte med den här studien är, att undersöka om barns skrivglädje kan vara en väg till att bli en god läsare. Barns skrivande hamnar då i fokus för läsinlärningen. Utgångspunkter för vårt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, främst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter från olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vår undersökning visar att barns skrivglädje kan leda till att de blir goda läsare.

The aim of this study is to investigate the meaning of the librarycafé for its visitors as a place. By this study we want to see howimportant the library café is as a place. Our theoretical departurepoint is an adaption of the space and place-theory, by Fisher,Saxton, Edwards & Mai. By adapting the theory to a libraryperspective it helps us to understand how library users look uponthe library café as place.Using a qualitative approach the empirical material has beencollected through observations and interviews. We observed andcarried out interviews with six library café visitors at threedifferent library cafés.Our findings are that the library café is used in many differentways and by many different peoples.

Det naturliga för familjer och par som har problem är att söka sig till andra instanser än inom primärvården, därav intresset att genomföra en studie inom primärvården där syftet varit att undersöka svårigheter, möjligheter, samt öka förståelsen för att arbeta med familjeterapi. Den aktuella studien är en intervju studie där nio stycken personal med olika yrkesprofession ombads svara på semistrukturerade frågor, där deras reflektioner samt bedömningar när de remitterade till familjeterapi fick lägga grunden för studiens innehåll. Resultatet tyder på att det går att arbeta med familjesystemet inom primärvården. Slutsatsen är att det går att vidga perspektivet kring olika behandlingsmetoder, samt se möjligheterna att implementera familjeterapi som metod eller att utöka med att tänka kring familjesystemet när patienter med psykisk ohälsa söker till primärvården..

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva och analysera vilka uttryck barns empatiska förmåga tar sig och hur den utvecklas i ett arbete med utgångspunkt i skönlitteratur. Vi bedrev ett utvecklingsarbete under fem veckor, i en skolår 2. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervju, observation och reflektionsschema. Enskilda intervjuer utfördes med åtta barn. Observationer skedde på alla barn.

Att genomgå tonårstidens alla förändringar och samtidigt ha ett medfött hjärtfel kan innebära begränsningar och utanförskap för ungdomar. Syftet med denna studie var att beskriva tonåringars upplevelse av att leva med ett medfött hjärtfel. Nio intervjuer med flickor och pojkar i åldrarna 14- 17 år genomfördes och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysarbetet resulterade i två teman och fyra kategorier. Teman var: att se sig själv som andra och att vara medveten om sin livssituation.

 Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av fenomenet fysik som innehåll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga ämnena finns i verksamheten men på grund av förskollärares olika erfarenheter och kompetenser så blir fysikämnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att få svar på studiens frågeställning användes intervju som metod. Två förskollärare från tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollärare uppfattar att fysik som innehåll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgår från experiment, eller med utgångspunkt i vardagserfarenheter där man arbetar utifrån barns intresse för att synliggöra fysikinnehållet. .

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

BakgrundDelaktighet betyder aktiv medverkan, vilket innebär att ha ett medansvar samt att ha ett medinflytande. Delaktighet i ett omvårdnadssammanhang har betydelsen att patienten tar del i beslut i sin vård och behandling. Föräldrar till sjuka barn har behov som bör tillgodoses, dessa är bland annat att känna trygghet och kunna förmedla det till sitt barn. Information och kommunikation mellan vårdpersonalen och föräldrar är andra behov som måste tillgodoses. Detta bidrar till att föräldrarna känner kontroll över situationen och kan vara delaktiga gällande beslut.

Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om genus samt i vilket utsträckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att belysa konsekvenserna av att ha diagnosen ADHD, hos elever i skolår 7-9. Vidare är syftet att få inblick i diagnosens pedagogiska konsekvenser.Genom intervjuer har av oss valda lärare fått ge sin syn på diagnostisering och dess konsekvenser. Vi valde att använda en kvalitativ intervjumetod, då vår mening var att ha en mer öppen intervju med våra informanter.Efter genomförda intervjuer och genom den litteratur vi läst framkommer det tydligt att informanterna och forskarna belyser kunskapen om diagnosen som en viktig del, för att främja de positiva konsekvenserna av en ADHD diagnos. Vidare framkommer det att diagnosens konsekvenser är till stor del beroende av olika faktorer som till exempel; skolans utformning, lärarnas kompetens i ämnet, skolans resurser samt undervisningsgruppernas storlek..

Examensarbetet handlar om maten i en specifik förskola som arbetar med Livsstil och hälsa under läsåret 2004/2005. Vi har genom intervjuer och enkäter undersökt vad kokerska och förskollärare/barnskötare anser om måltiderna i förskolan och om förskollärarna/barnskötarna känner att de kan påverka dessa. Resultatet blev att frukosten var den måltid personalen var mest nöjda med, lunchen ville de tillaga själva på förskolan och mellanmålet var lite enformigt. En majoritet av förskollärarna/barnskötarna kände att de kunde vara med och påverka måltidernas innehåll genom diskussioner med kokerskan. En intervju har även genomförts med kostkonsulenten i den kommun som förskolan tillhör, för att ta reda på vad hon utgår ifrån när matsedeln för förskolan utarbetas.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare kan öka elevers motivation till läsning. Studien omfattade elva lärare i år 1-3, från fem skolor i Luleå kommun. Vi utförde undersökningen med hjälp av de informationsinhämtande metoderna: enkäter, intervjuer och observationer. Utifrån enkätsvaren valde vi ut fyra lärare för intervju. Dessa lärare hade intressanta svar med tanke på vårt syfte.

Syftet med denna undersökning var att se hur verksamma förskollärare uppfattar förhållandet mellan barns språkutveckling och dess självkänsla samt hur de arbetar för att ge stöd i barns språkutveckling. I bakgrunden har jag tagit upp teorier som går att sammankoppla till mitt ämne, tidigare forskning samt vad styrdokumenten säger om språkutveckling och självkänsla/identitet. För att ta reda på hur språket påverkar självkänslan valde jag att intervjua verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten på förskolan genom en kvalitativ intervju.Resultatet av min undersökning visar att trygghet är en av grundstenarna till en god själv-känsla. Förskollärarna är också mycket medvetna om hur viktigt ett bra språk är för att uppnå detta, vilket visar sig då de arbetar kontinuerligt för att främja språkutvecklingen..

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lärares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar på deras verksamhet utifrån de didaktiska frågorna vad?, varför? och hur? För att nå fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju använts.Resultatet tyder på att lärarnas arbetsbörda är enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svårt att genomföra under rådande omständigheter inom sfi. Graden av individualisering står även i beroende av lärarens engagemang, likasom variationen av tillämpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens uppläggning sällan möter individuella behov, samt i att deltagarna är tvungna att studera mycket på egen hand, vilket negativt påverkar utbildningens kvalité.Överlag stämmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..