Uppsatsen följer upp SOU utredningen, Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 och den efterföljande propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik där man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger på Hallands län och arbetet där med att möta klimatförändringarna och förbereda samhället inför dessa, har man gjort något av det som utredningen och propositionen tar upp och slår fast? Uppsatsen är en kvalitativ studie som främst baseras på intervjuer men till viss del även på dokument från de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika långt i Hallands län, vissa kommuner ligger relativt långt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort något alls. En av de främsta förklaringarna till detta, är enligt denna studie, i vilken utsträckning som man hittills drabbats av olika väderrelaterade händelser..

AbstractTitel: ?LSS-bostaden i fokus! ? En studie om arbetet kring LSS-bostäder för vuxna i Hallands sex kommuner?.Handledare: Hans BengtssonInstitution: Sektionen för Hälsa och samhälleTyp av arbete: C-uppsatsAntal sidor: 46Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur man arbetar med frågor rörande bostäder med särskild service för vuxna (LSS § 9p9) i Hallands sex kommuner.Metod och material: I denna uppsats har jag valt att använda mig av intervjuer som metod för materialinsamling. Jag har även valt att använda en komparativ metod för att utföra jämförelser kommunerna emellan. Genom jämförelser är det möjligt att studera likheter/olikheter kring LSS-bostäder. Sammanfattning: I denna uppsats har såväl politiker som tjänstemän intervjuats för att diskutera frågor som rör bostäder med särskild service för vuxna enligt LSS § 9p9.

SammanfattningEtt mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ettstrategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjänster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier omutvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

Denna uppsats handlar om lean. Närmare bestämt om lean i de sex halländska kommunerna: Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm, Kungsbacka och Varberg. Syftet med denna uppsats är först och främst att ägna sig åt innebörden av lean för att därefter genomföra en kvalitativ undersökning där intresset är att undersöka vilka kommuner i Hallands län som arbetar med lean samt på vilket sätt kommunerna arbetar med lean. I analysen diskuteras det marknadslika styrinstrumentet, som lean faktiskt är och dess effekter samt påverkan på kommunen. Slutligen diskuteras den marknadslika kommunen samt effekterna av lean i kommunen..

Den elektroniska kommunikationen a?r idag en stor och viktig del i vardagen, da?rfo?r beslutade sig La?nsstyrelsen i Hallands la?n fo?r att starta ett projekt da?r de i ett samarbete med Ho?gskolan i Halmstad skulle utfo?ra en fullsta?ndig risk- och sa?rbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands la?n. Som en fo?rsta del i en risk- och sa?rbarhetsanalys, ma?ste en riskidentifiering go?ras och det a?r det som a?r syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger pa? en sammansta?llning av svar fra?n intervjuer med ansta?llda inom kommunerna och Region Halland.Riskerna som fo?ranletts av de identifierade hoten a?r relativt ma?nga och a?r av olika form och allvarlighetsgrad.

Titel Politisk professionalisering och röda tårtspadar. En kvalitativ studie av valrörelsen 2010 års strategiska kommunikation hos Hallands Socialdemokratiska PartidistriktFörfattare Therese StoltzKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin Höstterminen 2010Handledare Mathias FärdighAntal ord 16 732 (inkl. bilagor)Syfte Att studera ett politiskt partis förutsättningar för att inför och under valrörelsen 2010 arbeta med strategisk politisk kommunikation.Metod Kvalitativ metod. Intervjuer samt analys av strategidokument och medietexter.Material Intervjuer med politiska företrädare inom Hallands Socialdemokratiska Partidistrikt. Strategidokument i form av de nationella och regionala valstrategierna samt en handlingsplan för fackligpolitisk samverkan.

Sweden?s environmental work is to set out from 16 national environmental quality objectives. It aims to work for a sustainable society and to solve our current environmental problems today and not pass them on to future generations. The purpose of this study was to evaluate Uppföljning av handlingsprogram för miljömål (a follow up-study of a programme for environmental quality objectives) and to propose new methods to work with the revision of Handlingsprogram ? så genomför vi de regionala miljömålen i Hallands län (a programme to implement the regional environmental quality objectives in the County of Halland), a revision which will start in autumn 2010.

Syftet med studien var att undersöka grundskolans tobakspolicy i Hallands län, detta med utgångspunkt från två frågeställningar: om grundskolorna i Hallands län hade en dokumenterad skriven tobakspolicy samt om tobakspolicydokumenten var utformade utifrån statens folkhälsoinstituts rekommendationer kring vad som bör ingå i ett policydokument gällande tobak. Resultatet av studien visade att 33 av 49 tillfrågade skolor angav att de hade ett policydokument innehållande tobak. 3 av 49 skolor svarade att dem inte hade någon policy på området och 13 av 49 svarade inte på förfrågan. Utav de 33 skolor som utgav sig för att ha ett dokument gällande tobak, svarade 90 procent av skolorna att de utgick från ett samlat policydokument för kommunens grundskolor. Ett av dessa dokument hade i vaga ordalag nämnt tobak som drog i sin drogpolicy medan fokus i ett annat dokument endast låg på alkohol och narkotika.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för om Samordningsförbundet Hallands samverkan mellan myndigheter är ett lämpligt stöd för den målgrupp den riktar sig till, samt om arbetssättet har betydelse för de berörda klienternas välbefinnande. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där insamling av empirin gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både klienter och samordningshandledare. I resultatet framhålls av både klienter och samordningshandledarna vikten av samverkan som arbetsätt mellan myndigheter. Klienterna betonar speciellt bemötande, förhållningssätt samt vikten av det gemensamma språket. I klienternas reflektioner kring deras livssituation och välbefinnande framgår många olikheter, men också flera likheter som vi med hjälp av sociologiska teorier tolkat.

Hälsoförordningar som presenteras i styrdokument är ett exempel på styrningsmentalitet och folkhälsoarbetets pedagogik, som avser förändra folkhälsan. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra och analysera vilka diskurser om hälsoförordningar som framkommer i Region Hallands interna och externa styrdokument som behandlar mål, strategier, policyer och riktlinjer i det regionala folkhälsoarbetet för år 2014. Analysen av diskurser fokuserades kring individens identitetskonstruktion och subjektivation via maktstyrning från texternas innebörds- och interpersonella aspekter, i avseende att påvisa styrningsmentaliteter och hälsoförordningar som betydelsefulla bestämningsfaktorer för individers hälsa.Med kvalitativ diskursteori och Foucaldiansk textanalys har föreliggande studie analyserat 6st styrdokument, utgivna av Region Halland.Resultatet visar de fyra diskurser som kom till uttryck, genom dessa diskurser antyds det att regionala hälsoförordningar är mål- och vision -fokuserade om en god och jämlik hälsa för alla, där arbetet för att nå idyllen om det hälsosamma folket sker med proaktivt arbete och delaktighet mellan samhälleliga hälsopromotionsinsatser och individers egna levnadsval. Det anses att individens förändringar av levnadsvanor skapas i samklang med autonomi och hög kunskap, och arbetet förutsätter att hälsosamma alternativ finns tillgängliga och genomsyrar Hallands samhällsplanering, budget och samhällsvision. Uppsatsen präglas av en individfokuserad skildring i Regionens folkhälsoarbete, i uppsatsens avslutande diskussion lyfts däremot de textanalytiska diskurserna i ett högre skikt och problematiserar den möjliga samhälleliga konsekvens som diskurser kan ge och hur det kan tolkas ur ett nationellt perspektiv..

Syftet med denna rapport är att utifrån STRADA och Vägverkets djupstudier av dödsolyckor i trafiken utvärdera föreslagna trafiksäkerhetshöjande åtgärder för de dödsolyckor som skedde i Hallands län mellan år 2003 till 2005. Genomgående frågeställningar är bland annat i vilken utsträckning de föreslagna åtgärderna har genomförts och för de fall där åtgärder har vidtagits, vilken effekt har de haft på trafiksäkerheten, och för de som inte har åtgärdats finna konsekvenser för detta. Resultatet av studien och rekommendationer är följande: ? Av de 53 dödsolyckorna som skedde i Hallands län under det givna tidsintervallet är det 25 som haft fysiska åtgärdsförslag i vägmiljön föreslagna i Vägverkets djupstudierapporter. ? Att det bara är 25 av 53 dödsolyckor som leder till fysiska åtgärdsförslag visar på svårigheten och komplexiteten i att orsakerna kan elimineras.

Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period.

This study aims to identify the municipalities of Hallands? methods, guidelines and policies in integration concerning new arrivals of children and teenagers. Some of the new arrivals are under the power of Swedish Migration Board and some of them are by a contract handed over to the municipalities. The evaluation is based on Michael Lipskys street-level bureaucracy which puts its focus on the lower level of bureaucrats meeting with clients. The frame is Skolverkets guideline for education of new arrivals which is more or less a way towards a common policy.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de privata och offentliga vårdcentralerna i Hallands län hanterar sina varumärken. Genom denna studie kan vi se hur vårdcentralerna utmärker sig från varandra i vårdmarknaden samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de två olika verksamhetsformernas, de privata och de offentliga, hantering av varumärke.Studien är baserad på en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Sex vårdcentraler, varav tre offentliga och tre privata, från Hallands län har deltagit i undersökningen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning och relevanta begrepp inom områdena varumärkesuppbyggnad och varumärkeskommunikation.Resultatet visar att varumärkesarbete är något som både de offentliga och de privata vårdcentralerna, medvetet och omedvetet, arbetar med. Vissa vårdcentraler anser att varumärkesarbete är något som är viktigt för deras verksamhet medan andra vårdcentraler ser det som mindre viktigt.

Mjölkavkastningen hos korna har under lång tid legat högre i Halland än i Skåne. Enligt en historisk undersökning som genomfördes i studien har halländska kor haft högre avkastningsnivå de senaste 15 åren. Syftet med studien var att undersöka om det finns några regionala skillnader och förklaringar till varför Hallands mjölkföretagare har en högre mjölkproduktion än Skånes mjölkföretagare. Besättningar ifrån Svensk Mjölks kokontrollregister valdes ut slumpmässigt i Skåne och Halland för intervjuer baserat på ett frågeformulär och beräkning av endagars foderstatskontroll i fodervärderingsprogrammet Norfor. Dessutom skickades ett frågeformulär ut till de lokala husdjursföreningarna, Skånesemin och Växa för att jämföra deras arbetssätt.