Enligt ett av de 16 miljökvalitetsmålen, Ingen övergödning, ska halterna av eutrofierande ämnen inte ha någon negativ effekt på människors hälsa, den biologiska mångfalden eller vår möjlighet till ett hållbart brukande av mark och vatten. En stor bidragande orsak till den rådande övergödningsproblematiken i svenska vatten är läckage av främst näringsämnena kväve och fosfor från agrara och urbana källor.Hallands kustkommuner har sedan länge problem med övergödning och behovet för åtgärd är stort. Länet är särskilt utsatt för näringsläckage, delvis på grund av att en stor del av åkermarken utgörs av genomsläppliga jordar, vilka underlättar för vattnets framkomlighet och transport av näringsämnen, men även för att vattendrag har rätats ut av människan och för att naturliga våtmarker har tagits bort.I Halland rinner Suseån som är den femte största ån i länet. Problematiken i den övre regionen av dess avrinningsområde handlar främst om försurning, medan det i det nedre området främst handlar om övergödning och fysisk förändring av vattendragen.Vattenprovtagning utfördes i Suseån, samt i tre biflöden i den nedre delen av avrinningsområdet, vilken till stor del domineras av jordbruksmarker. De utvalda vattendragen var Käringasjöbäcken, Boarpsbäcken och Årstadbäcken.Resultatet av vattenprovtagningarna uppvisade överlag förhöjda halter av näringsämnen i alla biflöden till Suseån.

Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten.Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och landstingen måste genomföra innan, under och efter en krissituation.

Gymnasieungdomar är en grupp där ett stort antal elever är fysiskt inaktiva. För att öka den fysiska aktiviteten hos elever driver Hallands Idrottsförbund ett projekt där eleverna får möjlighet att spela fotbollsmatch på lektionstid en timma i veckan. Eleverna som deltar i projektet går på en gymnasieskola och har som inriktning el- programmet. Som ett led i utvärderingen av föreliggande projekt genomfördes 10 intervjuer. Studien har som syfte att kartlägga ungdomars motivationsfaktorer och barriärer för att vara fysiskt aktiva och för att delta i ett idrottsprojekt.

Bakgrund: Under år 2012 ökade anmälningarna av barnmisshandel. Barnmisshandel oavsett art innebär alltid en kränkning för barnet och om det dessutom sker av en anhörig har barnet förlorat den person som ska stå för den fasta tryggheten. Både fysisk misshandel, psykisk misshandel eller omsorgsvikt skadar barnet allvarligt och innebär stora hälsoproblem för barnet. Därför var det av stor vikt att identifiera barnet i ett tidigt skede för att kunna ge stöd och agera utefter behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att se och identifiera kännetecken på ett misshandlat barn.

Syftet med denna studie är att förstå motiv till medverkan samt att tolka de erfarenheter som har gjorts av personer som har medverkat och hjälpt personal som träningsklienter i en rehabiliteringsutbildning. De medverkande var personer med allvarlig psykisk sjukdom och omfattande funktionsnedsättningar. Det var oklart varför dessa personer samtyckte till att medverka och också hur de upplevde medverkan. En tes var att de valde att medverka utifrån en förhoppning om att få tillgång till hjälp och stöd och en möjlighet att rehabilitera sig själva. Kontext för studien är Rehabiliteringsprojektet i Hallands län som pågick mellan åren 2005 ? 2008 och de utbildningssatsningar som ingick i detta sammanhang.

Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll.Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt.Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor.

Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll.Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt.Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor.

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det även finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och därför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blåser ordentligt på högre höjder även i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och därför kan områden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifråga.

Längtan efter att bilda familj är inte en heterosexuell företeelse utan denna önskan finns även hos kvinnor som är lesbiska. När en kvinna som är lesbisk väljer föräldraskap innebär det en process eftersom de inte per definition kan bli gravida genom sexuell kontakt med partnern. Då lesbiska kvinnor väljer att bilda familj utmanar de samhällets heterornoma tradition. Beslut till föräldraskap är en process med många reflektioner. Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska kvinnor som genomgått graviditet och förlossning, antingen som biologisk förälder eller som medförälder, upplevt bemötandet från barnmorskor.

Skogsstyrelsen har tagit fram underlag där de visar hur mycket ungskog det finns i alla älgförvaltningsområden i Sverige. Detta gör de genom analys av satellitbilder. Skogsstyrelsen använder mängden ungskog som ett mått på hur mycket foder det finns för älgarna. De påpekar att man bör komplettera med fältinventeringar för att få en mer rättvis bild av fodertillgången, men i 2012- och 2013 års foderprognoser ingår inte fältinventeringar i underlaget. Problemen med metoden är att utan fältinventeringar får man inte en rättvis bild av fodertillgången i ungskogen. Det är inte alla ungskogar som erbjuder bra föda för älgen, t.ex.

Syfte: Att utveckla en referensram med centrala faktorer för hur förändring framgångsrikt ska genomföras i en organisation med starka professioner.? Att tänka på för Landstinget Halland inför kommande förändring. Metod: Explorativ utgångspunkt med mål att finna antydningar om samband. Vår forskning syftar till att skapa förståelse för ett specifikt problem och därför är en kvalitativ undersökningsmetod lämplig. Vi har valt att använda oss av ett case ? Landstinget Halland ? för att få en tydligare bild av problemet, samt upptäcka generella faktorer som verkar inom organisationer med starka professioner.

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det även finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och därför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blåser ordentligt på högre höjder även i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och därför kan områden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifråga.

Idag ökar antalet solenergianläggningar stort i Sverige, framförallt inom solelen. Samtidigt finns det inte någon långsiktig hållbar metod för att statistikföra solenergin. Det finns heller ingen regionsspecifik statistik, något som många svenska län och kommuner är intresserade av. Med bakgrund till detta behandlar arbetet frågor om solenergins utveckling med utgångspunkt för Hallands län, där fokus ligger på statistikinsamling.För att få en god uppfattning om utbyggnaden av solenergi i länet görs en statistiksammanställning av regionens solenergi. Samtidigt läggs förslag på framtida statistikmetoder för att bättre kunna följa solenergins utveckling i framtiden, regionalt såväl som nationellt.

Syftet med studien är att undersöka lantbrukarnas beslutfattande i relation till risk. Mer specifikt undersöks och identifierar studien vad som är grundkällorna/domänerna till risken. Inom varje källa/domän identifieras lantbrukarnas attityd och hantering av risk utifrån lantbrukarnas perspektiv. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex lantbrukare i Hallands län, där lantbrukarna själva får berätta utifrån sina egna perspektiv var de upplever att risken finns på gården och hur de hanterar risken. Även sex påståenden ställs i ett format som kallas ?Likert statement scale? under intervjun beträffande lantbrukarnas risktagande för att fånga upp en generell riskattityd bild. Lantbrukarna upplever risk inom ett flertal domäner som i produktion, pris/marknad, finansiell, person och humankopplad och institutionella områden.

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way tocreate flexibility for the employer. Recently we?ve been reading in the newspapersthat this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice thatabuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recentlysubmitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporarycontract after another. Borlänge kommun makes themselves more flexible with theintermittent employments.